Fråga experterna Recept på nyttigt julgodis Lista över bästa julfilmerna Förkylning MåBra i klimakteriet Se alla avsnitt av ''Min hälsa'' Om Måbra

Carl Jan minns sin barndoms jular: Potkäs, julhare och tårtparad

16 dec, 2024
author Emelie Isacsson
Emelie Isacsson
Splitbild på julbordsmat och Carl Jan Granqvist
Inget julbord utan grisfötter. Det menar Carl Jan Granqvist som minns sin barndoms jular och rätterna från förr. När började vi äta grönsallad i tid och otid – och varför i hela friden har laxen simmat in bland frestelse och köttbullar?
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons
Så gör du om de klassiska julbordsmaträtterna till vegetariskaBrand logo
Så gör du om de klassiska julbordsmaträtterna till vegetariska

Klockan tolv startade julaftonsbuffén hemma hos Carl Jan Granqvists morföräldrar i Lekhyttan i Bergslagen. Då dukades traditionellt dopp i grytan med vörtbröd, skinka och senap fram. Efter det kom sillen, sillsallaten och strömmingsrulladerna och därefter det kallskurna, som leverpastejer, rullsylta, pressylta och charkuterier.

– Sedan åt vi grisfötter och de klarar jag mig inte utan än i dag! säger 78-årige Carl Jan Granqvist, professor emeritus i matkonst, filosofie doktor i måltidskunskap, krögare och tv-profil.

Det småvarma bestod likt i dag av revbensspjäll, rödkål, köttbullar och Janssons frestelse, men också av kåldolmar och lutfisk.

Annons

– Allt det här var förrätter, för när jag var barn serverades även en varmrätt i form av julhare med sommarens fruktgeléer, hasselbackspotatis och gräddsås. Det var oerhört elegant uppdukat med silverkandelabrar omgärdandes en julkrokan.

Vilka rätter har fasats ut från dagens julbord?

– Bruna bönor åt vi alltid och grönkålssoppa fanns också. Något som är totalt borta, vilket är förvånande tycker jag, är rullströmming! Den där tomatrullströmmingen som man gjorde i ugn var vansinnigt god. Det var billig och läcker mat. Så den saknar jag verkligen.

Inte heller pressylta, lammsylta och rullsylta finns i samma utsträckning i dag och dopp i grytan har definitivt dött ut, menar Carl Jan Granqvist.

– Riktigt vörtbröd ser man väldigt sällan i dag. Det finns ju i dagligvaruhandeln, men det är inte gott, utan vörtbröd måste man nästan baka själv för att få det riktigt vörtigt. Grisfötter finns ju också väldigt sällan på julborden i dag.

Sillsallat, paté och ost på julbord
Tore Wretmans klassiska recept på sillsallad går varmt hemma hos Carl Jan Granqvist. Kjell Nilsson

Sillsallat ett måste på julbordet

Utöver grisfötterna måste det finnas sillsallat på Carl Jans julbuffé. Och åtminstone två sorters sill och strömmingsrullader.

Nya vanor på 21 dagar!

Vill du komma in i bra kost- och träningsvanor? Ge det 21 dagar! Anta vår roliga utmaning så ses vi 27 januari.

Läs mer och anmäl dig här!

– Vad som än händer så måste jag ha sillsallat!

Laxen däremot vill han banna från julbordet för alltid.

Annons

– Jag äter aldrig lax på julbord. Det är ingen julmat! Det är festmat för sommaren, så det vill jag definitivt inte äta. Man måste hålla isär det där. Att äta är för mig också kulturhistoria.

Han vägrar också lägga kalla grönsaker på varm mat, berättar han.

– Det är bara svenskar som klämmer på lite grönsallad högst upp på tallriken och det blir ju en chock för gomseglet! Man ska äta salladen på en egen tallrik efter, säger han och fortsätter:

– Det är möjligtvis lite mer sallad på julborden i dag eftersom att unga, intellektuella kvinnor gärna vill ha sallad. Men det nyttiga hoppar jag över. Det kan man äta till vardags, inte på julbordet!

De traditionella sju julbordsrundorna gäller fortfarande för Carl Jan Granqvist, som alltid äter buffémat rätt för rätt.

– Det blir snyggare på tallriken – och mycket godare. Men jag ser ju ibland folk ute på julbord som lastar allting på en tallrik! säger han med ett skrockande skratt.

Annons

Potkäs, lutfisk och massa sång

När Carl Jan och hans släktingar i Lekhyttan kalasat klart på julharen serverades ostar. Bland annat en bredbar potkäs.

– Potkäsen är gjord av ostrester som du blandar ut med lite portvin. Därefter kom desserten som alltid var inlagda gråpäron med lättvispad grädde.

Men än var det inte slut på det goda ...

– Sedan blev det kaffe och tårtparad! Alla hade med sig en tårta som vi dukade upp på rad, säger han.

1960 började Kalle Anka sändas på julafton och Carl Jan och hans släktingar bänkade sig pliktskyldigt framför tv:n.

– Då var man tvungen att hejda sig lite med maten, men då satt vi med lite godis på en assiett och tuggade under tiden.

Annons

Det var aldrig tyst under hans barndoms jular, minns han. Maten ackompanjerades av "Nu är det jul igen", "Tomtarnas julafton" och hemsnickrade snapsvisor.

– Vi sjöng hela tiden, min pappa var kyrkokantor, och julbordet tog minst tre timmar. Klockan sex åkte vi hem för julklappsutdelning och då åt vi faktiskt lutfisk och risgrynsgröt.

LÄS OCKSÅ: 3 läckra varianter på grönkålssallad att testa i jul

Foto: TT/Shutterstock, Susanne Kronholm

Annons