Boreout: Så kan en tråkig vardag skada din hälsa
Uttrycket boreout används oftast i jobbsammanhang och beskriver vad som händer människor som under en längre tid har för få arbetsuppgifter, eller framförallt arbetsuppgifter som inte upplevs tillräckligt meningsfulla eller utmanande. Att ofta känna sig uttråkad på jobbet är mycket vanligare än man tror och kan leda till utmattning och försämrad hälsa. Uttråkade anställda är också ofta kroniskt trötta, visat en ny finsk studie.
För låga krav
– En person som har drabbats av boreout (uttråkning), har haft för lågt ställda krav och samtidigt små möjligheter att påverka sin situation. Det är motsatsen till burnout (utbrändhet), där individen istället har för höga krav med små eller inga möjligheter att påverka, säger Töres Theorell, som forskat om stress och dess konsekvenser för hälsan.
– Ett problem med boreout är att den som drabbas slutar att utveckla sin kompetens inom sitt arbetsområde. Det kan till och med leda till förlorad kompetens och tillbakagång i den yrkesmässiga utvecklingen, fortsätter han.
Passivitet, dålig självkänsla och skam över att inte göra någon nytta är andra vanliga konsekvenser av boreout. Töres Theorell tror att många tycker att det är svårt att berätta för chefen eller kollegorna att man är uttråkad och understimulerad. Det råder en allmän uppfattning om att det är ”finare” att ha för mycket att göra än för lite, säger han.
Psykologens råd om understimulans
Psykolog Peter Stridh träffar många olyckliga människor i sitt arbete. Människor som är ensamma, som inte känner tillhörighet och är uttråkade i både arbetsliv och vardagsliv. Vi inte bara behöver vara fysiskt aktiva för att må bra. Vi behöver även vara i mental rörelse, påminner han.
– Det är så oerhört viktigt för oss att känna att vi finns till för någon eller något, säger han. Att det vi gör har en mening. Och att vara i ett sammanhang. I en uttråkad hjärna blir det obalans mellan signalsubstanserna dopamin och serotonin, vilket ofta leder till depression. Hjärnan blir osmartare av otillräcklig stimulans. Allt saktas ner och man blir trög.
Han tror att det många gånger är svårt att ta sig ur tristessen på egen hand. Speciellt om den har pågått länge och resulterat i en depression. Då kan man behöva ta hjälp av till exempel en samtalsterapeut. Han poängterar också vikten av inte stressa fram processen. Man måste själv komma på vad man mår bra av och att göra de förändringar som behövs för att komma dit.
Samma symtom som vid utmattning
Frustrationen över att inte kunna göra något åt situationen man befinner sig i ger en inre stress som, enligt Töres Theorell, är lika allvarlig som den stress som orsakas av yttre faktorer. Symptom som trötthet, värk, hjärtklappning och koncentrationsproblem är typiska hos personer med utmattningssyndrom, men även hos personer med boreout.
– Dessa två tillstånd kan ha liknande symptom, trots att de orsakas av olika saker. Hjärnan gör ingen skillnad på inre och yttre stress, menar professorn.
Depression eller depressionsliknande symptom är en stor risk vid boreout. Enligt Töres Theorell producerar en deprimerad person för mycket kortisol, vilket i längden påverkar kroppen negativt på många sätt. Bland annat försämras minne, koncentrationsförmåga och immunförsvar. Samtidigt ökar risken för övervikt, typ-2 diabetes, högt blodtryck och hjärt-och kärlsjukdomar.
Töres Theorell tycker att det är synd att människor skäms över att de är uttråkade på jobbet och han uppmanar till att försöka lägga undan skammen.
– Berätta för kollegorna och för chefen hur du känner. Man kan även kontakta facket för att få råd och stöd i sådana här frågor.
Han uppmanar även till att skapa en meningsfull fritid, som kan väga upp tristessen på arbetet.
– Hitta något som du tycker är roligt. Det kan vara körsång, måleri eller dans. Vad som helst som ger positiv energi. Då minskar risken för att hamna i depression eller depressionsliknande tillstånd.
Även om boreout beskrivs som ett tillstånd som i första hand orsakas av understimulans i arbetet, kan man även drabbas av en allmän passivitet även i privatlivet. Intresset för omvärlden minskar, man blir trött och slö och slutar kanske att ta hand om sig själv. Man får sämre självkänsla och hamnar i en negativ spiral.
Pension vanlig riskfaktor
Att gå i pension och åldras är en annan av de vanligaste riskfaktorerna för boreout, menar Töres Theorell.
– För en del som identifierat sig med arbetet och som inte hittar någon ersättning kan boreout bli ett svårt problem, fortsätter han. Det är lätt att känna att man inte gör någon nytta när man inte har ett arbete att gå till. Har man då inte heller så många fritidsintressen eller tror att man är för gammal för att testa något nytt, hamnar man snart i ett tillstånd av uttråkning och understimulans.
Töres Theorell betonar därför vikten av att skaffa sig meningsfulla, nya sysselsättningar och på det sättet fortsätta att utvecklas även som äldre.
Stagnera inte!
På många sätt utvecklas vi och lär oss nya saker med åldern, vilket minskar risken för boreout. Men – samtidigt är det också många som stagnerar med åren. Framförallt om man tagit vissa roller i livet och relationer. Fundera på vad du skulle vilja kunna klara av själv – och gör en bucketlist! Vad står på din? Lära dig backa med släp, surfa, köra båt, hålla stora tal, byta däck, stå på händer, renovera hemma o.s.v. Du klarar mer än du tror – och känn hur du växer!
Känner du inte igen dig alls? Grattis! Du har förmodligen inte stagnerat. (Åtminstone inte inom just de här områdena. Men kanske finns det något annat du skulle må bra av att vässa?).