Har du borderline? Här är de vanligaste symtomen
Borderline kallas numera formellt för Emotionellt instabil personlighetsstörning.
– Ibland kan symtomen vara så framträdande att man kan vara ganska säker på att det rör sig om borderline även för tonåringar, som att man har stark ångest ofta som man försöker hantera genom att skada sig på olika sätt, säger Monica Emanell, legitimerad psykolog i Stockholm.
Trots detta är det bara vuxna, från 18 år, som kan få en diagnos. Förklaringen är logisk: Under barndomen och tonåren håller vi fortfarande på att utveckla våra personligheter.
– Under tonåren är det inte ovanligt att man till exempel svänger mellan starka känslolägen, och känner sig osäker på sin identitet. Det är en normal del av utvecklingen. Och behöver inte betyda att man har en personlighetsstörning,
Även om det är helt normalt ska man också ha positiva känslor däremellan, som att känna sig glad, trygg och lugn.
– Mår man dåligt mer än man mår bra kan man behöva prata med en kurator, eller psykolog, för att få hjälp att bena ut vad som är vad.
När man läser om borderline nämns nästan alltid självskadande, som alltså är ett vanligt symtom. Men man kan ha borderline utan att skada sig själv. Det kan också finnas annan problematik än borderline bakom självskadande, som att man varit med om svåra saker.
Läs också: Känslig ock lättsårad? Du kan vara en HSP
Borderline är extrem sårbarhet
Man räknar med att drygt en av hundra har borderline personlighetsstörning. Och det är vanligast bland kvinnor.
– Man kan beskriva det som en extrem sårbarhet, där man pendlar snabbt mellan oerhört starka känslor. Man kan bli euforisk över något, i nästa stund kan man få en tanke eller någon kanske säger något – som gör att man faller ner i ett svart hål av ångest och självförakt. Det är oerhört starka känslor det handlar om, som man inte klarar av att reglera. Man kan vara utåtagerande, eller vända allt inåt. I det senare fallet är det svårare för omgivningen att märka att man inte mår bra.
Ofta har man också väldigt låg självkänsla, och är livrädd för separationer; verkliga eller inbillade.
– Det kan kännas som om man ska dö bara vid tanken på att ens partner skulle lämna en, eller att man skulle bli uppsagd från jobbet.
Ofta blir ens relationer dramatiska och stormiga, och rädslan för att bli lämnad kan bli som en självuppfyllande profetia.
– Det är vanligt att man pendlar väldigt i sina värderingar, känslor och åsikter. En dag kan man dyrka sin partner, andra tycker man att hen är värdelös. Och så klandrar man ofta sig själv också för att vara värdelös. Det blir bråk, dramatik och slitande uppgörelser, som ofta gör att man sjunker allt djupare ner i sitt självhat.
Det är väldigt svårt att förstå hur det är att ha borderline, när man inte har ett sådant känsloliv själv. Men man kan likna det vid att ramla ner i ett vattenfall – där man kastas fram och tillbaka i vattnet utan att ha minsta kontroll. Tänk dig att vattenfallet är känslor.
För att försöka hantera de stora känslopåslagen på något sätt, för att inte drunkna i dem, eller bli ”galen”, är det inte ovanligt att den som har borderline försöker dämpa ångesten genom att skära sig, eller missbruka till exempel alkohol, mat sex eller spel.
Läs också: Är du en psykopat? Här är svaret
Testa dialektisk beteendeterapi
Självmord är 50 gånger vanligare bland personer med borderline, än andra.
– Har man borderline är det väldigt viktigt att få hjälp. För det finns hjälp att få.
Börja med att gå till din husläkare, som hjälper dig vidare. Dialektisk beteendeterapi (DBT), är den terapiform som visat sig vara effektivast. Vissa behöver också antidepressiv medicin under hela sitt liv, för andra räcker det att medicinera under tuffa perioder. Att kombinera med mindfulness och regelbundna rutiner i vardagen har också visat sig vara effektivt.
Läs också: 7 tecken som avslöjar en narcissist
Hur är det att leva med en partner som har borderline?
– Det kan vara väldigt tufft. Ofta bryts man ner själv också, och kan behöva egen hjälp för att kunna må bra igen. Man kan också härda ut i en destruktiv relation, för att man är rädd att ens partner ska ta livet av sig annars. Det här behöver man hjälp att hantera och förhålla sig till.
Är man omöjlig att leva med, när man har borderline?
När man läser i forum för anhöriga kan man lätt få uppfattningen att det är en enorm prövning för omgivningen. Råd som: ”Lämna relationen på en gång!” är till exempel inte ovanliga att partner får.
Har man själv då fått diagnosen borderline är det lätt hänt att drabbas av starka skuldkänslor och självförakt. Men tänk på att de som skriver i forum är de som haft det väldigt jobbigt – det är därför de behöver skriva av sig. De är inte representativa för alla anhöriga. Dessutom kan man inte hjälpa att man har det svårt med sig själv, på olika sätt.
Försök att inte ta på dig andras eventuella lidande, ditt ansvar är gentemot dig själv – att söka och få rätt hjälp där du kan lära dig att acceptera dig själv som du är och hantera dina känslopåslag på ett sätt så att de inte längre tar över. De allra flesta behöver antidepressiv medicin också, för att hjälpa signalsubstanserna till större balans. Det viktiga är att det går att må bättre!
Misstänker du att du har borderline? Hur du svarar på de här frågorna kan ge en viss fingervisning.
Kom dock ihåg att du behöver göra en riktig utredning inom vården för att få ett säkert svar.
- Är du väldigt rädd för att bli övergiven?
- Har du svårt att hantera separationer?
- Pendlar dina relationer ofta mellan extrem nedvärdering och stor beundran?
- Pendlar du kraft i ditt humör och dina beteenden, vilket gör att människor kan dra sig undan?
- Har du ett missbruk; av till exempel alkohol, sex, spel eller mat?
- Har du skadat dig själv i ett försök att hantera dina känslor?
- Känner du dig ofta väldigt ledsen och tom inuti?
- Har du snabba känslovändningar mellan till exempel jätteglad och jätteledsen?
- Kan du bli väldigt arg och ha svårt att hantera ilskan?
- Lider du av förföljelsetankar?
- Är din självbild instabil?
- Kan dina mäl, planer och värderingar svänga kraftigt?
Källa: borderline.se
Foto: Thinkstock
Blir du överviktig av din personlighet?
Läs också: Blir du överviktig av din personlighet?