Fråga psykologen Fråga KBT-terapeuten Narcissism Utmattningssyndrom Hantera känslor ADHD Om MåBra

Har du fastnat i meningsfullhetsfällan? Så tar du dig ur den

06 nov, 2024
Glad kvinna gör peacetecknet och tar selfie utomhus
Vi är så upptagna med att leta efter lycka att vi glömmer bort att leva här och nu. Det gör att vi mår allt sämre. Här är psykologens metod som hjälper dig att bli nöjd i nuet.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons
Min hälsa #17 – Så hjälper du någon som lider av ångestBrand logo
Min hälsa #17 – Så hjälper du någon som lider av ångest

Jakten på det perfekta livet är konstant, inte minst med tanke på allt som visas upp i sociala medier. Men det räcker inte där. Allt vi gör måste dessutom vara meningsfullt och göra oss lyckliga. Vi har skapat oss ett egetkonstruerat helvete, med både inre och yttre krav som inte går ihop, menar Agnes Mellstrand, leg. psykolog, handledare och författare.

Agnes Mellstrand
Vi har skapat oss ett egetkonstruerat helvete, menar psykologen Agnes Mellstrand.

– Det pågår en strävan efter det perfekta måendet och allt måste vara så meningsfullt hela tiden, det blir så "pretto", säger hon.

Blir aldrig nöjd

Människan är i sig psykologiskt stark, men vi gör det onödigt svårt för oss, tycker Agnes Mellstrand. Vi är pålästa, strävar efter lycka och välmående, men mår bara sämre i stället.

Annons

– Det pågår en sorts psykologisk överskanning. Vi känner hela tiden efter hur vi mår och matas med olika råd om hur vi borde leva. Vi söker efter fel på oss, i stället för att se att man kan vara rätt nöjd där man är och hitta lycka utan att leta.

Problemet i dagens samhälle är just att vi aldrig blir nöjda, menar hon.

– Vi vill ständigt bli en bättre version av oss själva. Glaset ses alltid som halvtomt. Och utöver det måste allt vara meningsfullt och vi ska vara ljuva mindfulnesstyper. Det ger prestationsångest och allt blir en stor grej. Det blir pressat, trendkänsligt och rörigt i onödan.

Ett sätt att komma förbi dessa konstruerade, trendkänsliga krav är att anamma förhållningssätt från ACT, Acceptance and Commitment Therapy.

Nedan kommer Agnes Mellstrands guide till hur du kan applicera metoden i din vardag.

ACT-metoden – bli nöjd med det du har

1. Välj en riktning – och rör dig i den

Ofta sätter vi upp mål för oss själva men glömmer bort riktningen. Och när vi sedan når målen känns allt tomt, och vi sätter direkt upp nya mål.

Annons

Fråga dig i stället i vilken riktning du går och i vilken riktning du vill gå. Vilka värderingar och principer är viktiga för dig? Vilka steg behöver du ta?

Det är naturligt att hinder dyker upp, det ingår i livet och ibland tappar man sin riktning, men man är alltid välkommen att navigera tillbaka. Det är resan i sig som är lärorik och utvecklande, i synnerhet hindren.

2. Öva på din psykologiska flexibilitet

Psykologisk flexibilitet handlar om att fokusera på det du kan påverka, håll dig till det och acceptera det du inte kan göra något åt. Tänk på vad du kan göra trots vissa begränsningar, och gå i den riktning som känns viktig för dig.

Om svåra tankar och känslor dyker upp, tillåt dem och undersök dem. Varför känns det svårt just nu? Vad behöver jag nu? Vad kan jag göra just nu? Genom acceptans och medveten närvaro kan du skifta fokus.

Psykologisk flexibilitet går ut på att zooma ut och se på situationer i ett större perspektiv.

Annons

3. Hantera distraktioner och sluta överskanna

Hela vårt samhälle är fullt av distraktioner, vi behöver förhålla oss till dem och rikta vår uppmärksamhet mer medvetet. Välj dina distraktioner och rikta ditt fokus på ett bestämt sätt. Försök att inte överskanna ditt mående ständigt eller tänka i värderande termer om dig själv eller andra som misslyckad eller lyckad. Fråga dig i stället då och då "går jag i värderad riktning vad gäller min hälsa, relationer, arbetsliv och fritid?"

Tänk även på att reda ut begreppen kopplade till psykisk ohälsa. En dålig dag innebär inte att du är deprimerad eller att en motgång är ett trauma, det är något helt annat. Vi behöver använda begreppen kopplade till psykisk ohälsa på rätt sätt, annars kommer vi att språkligt göra oss själva sjukare i onödan, menar Agnes Mellstrand.

Foto: TT/Shutterstock, Marcus Gustafsson

Annons