Är din oro normal eller har det gått överstyr?
Alla människor oroar sig emellanåt, och oro är i grunden ett skydd och något som gör att vi ofta skapar konstruktiva och förebyggande lösningar. Men när oron går överstyr riskerar vi att bli antingen helt handlingsförlamade eller kontrollfreaks.
Att fastna i ältande och katastrofscenarier tar väldig mycket energi. Vi växlar mellan katastroftankar och försök att lugna oss själva och ett vanligt sätt att hantera oron är att söka kontroll och perfektion i tillvaron.
Det finns flera psykiatriska diagnoser som har oro som kriterium, bland annat generaliserat ångestsyndrom (GAD) och paniksyndrom. Men det finns också studier som visar att man kan ha en hög grad av oro utan att uppfylla någon diagnos. Omkring 40 procent av befolkningen uppskattas uppleva ängslan oro eller ångest, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten.
Trots att man inte har någon diagnos på sin oro man kan fortfarande ha en hög grad av oro som förpestar vardagen, som man behöver få hjälp med, menar Erik Andersson, psykolog och forskare i bland annat just oro på Karolinska Institutet.
Att få barn ökar oro och katastroftankar
Ofta debuterar oro och katastroftankar i vuxen ålder och Erik Andersson ser ett samband med att man får barn. Är man orolig som tonåring är det också större sannolikhet att man får en överdriven oro som vuxen.
– Det handlar ofta om högpresterande personer som vill att allt ska bli perfekt. Man har svårt att delegera arbete åt andra eftersom det innebär att man förlorar kontrollen, säger Erik Andersson i DN och fortsätter:
– Men ju mer vi kontrollerar desto osäkrare blir vi. Om vi kontrollerar att vi stängt av spisen 15 gånger blir vi mer osäkra än om vi kontrollerar en gång.
Oro kan också yttra sig genom att man inte litar på sin egen bedömningsförmåga. Man ber därför konstant om andras åsikt på ett överdrivet sätt.
Det är vanligt att man undviker situationer som kan vara osäkra. Det kan ha en kontraproduktiv effekt och göra att man blir passiv. Till slut kan själva passiviteten uppfylla katastroftanken.
Det här oroar vi oss över
Förutom att vi ofta oroar oss över vår egna kompetens, hälsa, vardagspusslet och familjen skiftar våra föremålet för vår oro.
– I dag oroar sig många över coronasmittan eller klimatet. Förr kunde det handla om kärnvapen eller att smittas av pesten. Vad vi oroar oss över beror på samtiden och medierapporteringen. I dag kan vi googla och scrolla i ett ständigt uppdaterat nyhetsflöde, det har inte varit möjligt tidigare, säger Erik Andersson.
Modeller för att behandla orosproblematik
Just nu undersöker Erik Andersson och hans kolleger om det finns delar ur olika behandlingsprogram som kan bilda en ny enklare och mer effektiv modell, eftersom behandlingar av oro ofta är väldigt komplicerade. Den första komponenten är att man ska förstå huruvida oron hjälper eller stjälper.
Vissa orostankar går att bota med klassisk problemlösning. Man kanske bara behöver hjälp för att hitta lösningen och sätta planen i verket. Andra orosmoment kan man inte lösa själv, utan där gäller det att komma ur orosmönstret.
– Det är viktigt att försöka minska kontrollen, att våga släppa på den. Man kan försöka att ägna sig åt saker som flyttar fokus till andra saker i livet. Det är individuellt vad som fungerar, men för min del är det träning, tipsar Erik Andersson.
Att utsätta sig för situationer som är förknippade med osäkerhet kan också vara ett effektivt sätt att minska sin oro.
– Människor som oroar sig mycket har utvecklat en överkänslighet mot situationer som är förknippade med osäkerhet. Då jobbar man med att närma sin osäkerhet och testa att släppa kontrollen. Man ökar således sin tolerans för osäkerhet. Många upplever att det är skönt att släppa kontrollen, att det är befriande.
Men att exponera sig för saker man är orolig för kan vara mer komplext än så. Ofta förekommer det ett inre undvikande som är svårt att komma åt, förklarar Erik Andersson.
– Man kan ha social fobi och samtidigt ha ett socialt arbete. Man kan utsätta sig för sociala sammanhang men i huvudet pågår fortfarande katastroftankar, även om man försöker dölja sin nervositet och rädsla. Så även om man exponerar sig för något man är rädd för, kan man fortfarande vara undvikande i sitt inre.
Så visar sig oro
Vi reagerar olika när vi blir oroliga. Vissa vill vara ifred med sina tankar medan andra söker kontakt och stöd. Här är några andra vanliga sätt oro yttrar sig på.
Rastlöshet och irritation
Du får svårt att sitta still och koncentrera dig. Vissa blir otåliga och lättirriterade, andra blir passiva och får svårt att fatta beslut.
Ont i magen och spända muskler
Oro kan ofta ge kroppsliga signaler. Vanliga symtom är att tappa aptiten, få ont i magen eller känna sig spänd och öm i musklerna, ofta bröst, axlar och nacke.
Sömnsvårigheter och mardrömmar
Många som lider av hög oro har svårt att sova. Förutom det givna, att tankarna håller dig vaken så gör själva oron att kroppen ”aktiveras”. Kroppen är nämligen programmerad att vara alert, inte vila, när fara hotar. Det är inte ovanligt att rädslan dyker upp i drömmarna och sömnen kan bli orolig. Du vaknar ofta eller tidigt på morgonen. Om sömnen störs får man ännu svårare att hantera sin oro.
Då kan det vara bra att söka hjälp för din oro
● Om din oro påverkar eller förstör din vardag, att du undviker särskilda situationer eller är nedstämd.
● Om du har sömnsvårigheter.
● Om du är överdrivet spänd eller ofta har ont i magen.
● Om du tänker mycket på det som oroar dig, utan att se en lösning.
● Om du lindrar din ångest med alkohol, droger eller genom att skada dig själv.
Källa: DN
Foto: TT