Skrollar du bort ditt liv? Så kan du bryta ovanan

Efter reklamen: Därför följer vi folk som vi stör oss på i sociala medier

Sociala medier målas ofta upp som boven i dramat när vi pratar om psykiska ohälsa, i synnerhet när vi pratar om ungdomarna i samhället.

När vi når legitimerade psykologen Sofia Viotti är hon därför noga med att poängtera att det finns olika typer av mobilanvändning, så även positiv.

– Bilden av sociala medier är väldigt onyanserad. Man pratar mycket om att vi blir fast i ett skrollande, att vi använder det som ett sätt att dämpa obehag och att vi ofta fastnar i jämförelser. Det blir väldigt mycket fokus på det negativa, förklarar hon.

Positiva effekter av sociala medier

Svartmålningen av sociala medier blir både förenklad och kontraproduktiv enligt Viotti. Sociala medier behöver inte per automatik vara dåligt för oss. Därför är det också viktigt att lyfta de positiva effekter som sociala medier kan ha.

– Vi kan till exempel bryta känslan av ensamhet, fördjupa oss i personliga intressen och lära känna nya människor, som vi kan dela dessa intressen med. Vidare kan vi också få kunskap om psykisk hälsa som kan vara värdefull för oss, säger Viotti som själv har erfarenhet av det sistnämnda.

I sina egna sociala kanaler delar hon ofta med sig av innehåll kopplat till just psykisk hälsa, stress och självmedkänsla. Hon vittnar om följare som hört av sig för att säga att hennes inlägg har varit oerhört hjälpsamma, bidragit till positiva förändringar och nya perspektiv.

Så kan du dopaminfasta under en helg – för omedelbar effekt

Avkoppling eller överstimulering?

När det kommer till människans psykiska välmående finns ingen ”one size fits all”. Ändå är många råd kring hur man förbättrar sin psykiska hälsa kopplade till det yttre, det vill säga ett ”Det här är bra för dig”-narrativ. Viotti menar att det blir mer hjälpsamt att i stället uppmana till att rikta fokus inåt och ha ett ”Vad är bra för mig?”-mindset.

– Allting kan ju vara hjälpsamt eller ohjälpsamt. För vissa kan det faktiskt vara avkopplande och återhämtande att skrolla runt en stund, för att få en paus i vardagen. För andra kan det bli en ökad stimulans, när man egentligen skulle behöva en paus från intryck helt och hållet för att kunna uppleva återhämtning, förklarar hon.

Det är vanligt att vi använder skrollande för att undvika obehagliga tankar och känslor som kanske dyker upp när vi tar en paus. Vid dessa tillfällen blir skrollande inte hjälpsamt för oss. Det blir inte heller hjälpsamt om själva skrollandet skapar mer stress och ångest.

– Om du märker att sociala medier får dig att börja jämföra dig med andra, att du blir mer självkritisk eller att det triggar ångest och stress, då kanske just du inte ska vara där. Eller så behöver du helt enkelt hitta andra konton att följa. Man behöver alltid gå till sig själv.

Anders Hansen: Enkla testet som visar om du är introvert

Jämför med andra aktiviteter

Det är förenklat att se skrollande som något enbart positivt eller enbart negativt. I stället bör vi betrakta skrollande som en aktivitet. Om vi jämför skrollande med andra aktiviteter, och sätter det i perspektiv, blir det enklare att förstå. Viotti drar en parallell mellan sociala medier och träning.

– Träning är ju något vi ofta pratar om som positivt, och något som kan lindra stress. Men har du redan en hög stressnivå eller är du på gränsen till utmattning, då är det inte hjälpsamt att till exempel gå och köra ett hårt träningspass.

Det kan förstås vara svårt att själv avgöra och identifiera vad som är positivt respektive negativt för ens egen psykiska hälsa. Även när vi vet vad som får oss att må bra, kan det vara svårt att välja det i vardagen.

Vi väljer ofta ”fel” för att det är lättare, mer bekvämt, minskar obehag eller för att vi vill belöna oss själva. Mat med hög socker- eller fetthalt eller alkoholhaltiga drycker är sådana exempel. Vi vet att det kan ha en negativ effekt på oss, men vi tenderar ändå att ”unna oss” det för jämnan, vilket triggar i gång vårt belöningssystem och dämpar obehagskänslor. Inte helt olikt från det dopaminpåslag vi kan få när vi skrollar runt i sociala medier.