Blir du orimligt arg? Så undviker du att bägaren rinner över
– Ilska är en av våra viktigaste känslor men vi måste lära oss använda den på rätt sätt, säger psykologen Elin Börestam till MåBra.
Plötsligt bubblar den upp, som en svart våg sköljer den över hela ditt väsen: Ilskan.
– Ilska är en oerhört stark kraft, som vi behöver för att navigera i tillvaron. Det säger psykolog Elin Börestam, som arbetar på den digitala psykologmottagningen Mindler.
Elin har mött många patienter med problematik kring att hantera sin ilska. Men själva ilskan är aldrig problemet, menar hon:
– Forskningen går bitvis isär, men många studier tyder ändå på att ilska är en grundaffekt som vi föds med. Den är i grunden sund och ger oss kraft att agera om vi behöver det. Det kan rentav vara nyttigt att känna ilska, för vi ska inte acceptera allt som sker omkring oss och gentemot oss.
Ilskan kan välla upp – sätt ner foten
Ilskan kan välla upp i alla möjliga situationer: Väninnan som återigen kom en halvtimme för sent utan att ursäkta sig. Maken som lämnat sin disk framme i stället för i diskmaskinen, för hundrade gången.
– För en del kan ilskan bero på att man helt enkelt behöver lära sig att sätta ner foten. Ilskan är högst rimlig och man kan se den som psykets sätt att säga att det är dags att sätta gränser. Man sväljer kanske egentligen för mycket från omgivningen. Patienter med stressrelaterade symtom som bär på ilska som inte fått utlopp är inte helt ovanliga på hennes mottagning.
– Att låta sig köras över av andra kan i längden leda till utmattning. Att inte bejaka eller agera utifrån känslor av ilska, till exempel kopplat till att uppleva sig bli respektlöst behandlad, kan över tid bli slitsamt för kroppen. Känslor kommer och går, men att ofta och under längre perioder känna sig ilsken kan göra att vi får mindre resurser att hantera annat som händer omkring oss, och som kanske skulle kunna nyansera den större bilden.
Bägaren rinner över och man ”tappar det”
Att aldrig ge ilskan utlopp kan också få oväntade konsekvenser, som att man plötsligt en dag blir tokilsken.
– Risken finns att reaktionen blir oproportionerlig i förhållande till den enstaka händelse som leder fram till att bägaren rinner över just där och då. Det är en vanlig reaktion på ilska man byggt upp under lång tid. För någon gång spricker det även för de allra tålmodigaste människorna. Stark ilska kan skapa ett slags tillfälligt tunnelseende som bidrar till att vi mister fokus på och har svårt att ta in vår omgivning. Och tyvärr blir ju reaktionen från omgivningen att man ”tappat det”. Och medan vissa människor sällan visar ilska, exploderar andra mest hela tiden.
– Det kan förutom sammanhanget, hormoner och stressfaktorer vara en del av ens personlighet, genetik, kultur eller ens invanda och inlärda mönster. Det kan också finnas en underliggande problematik som gör att ilskan är det som syns utåt. Till exempel kan man ha en depression eller en neuropsykiatrisk problematik. Det kan också bero på att någon befinner sig i en situation där de grundläggande behoven brister.
Psykologen Elins tips på hur du handskas med ilska
- Bli uppmärksam på tidiga signaler om att ilska håller på att välla fram. Kanske känner du igen kroppsliga signaler, som att du känner dig varm, andas högt uppe i bröstet, spänner käkarna eller något annat? Kanske är det något du vanligen brukar tänka eller uppfatta att du vill göra när du känner ilskan komma smygande? Hjälp dig själv att sänka garden lite genom att ta några djupa andetag ända ner i magen. Försök sedan att identifiera känslan.
- Resonera med dig själv. Vad har föranlett den känsla du har? Är det rimligt att göra något med känslan? Vill och behöver du göra något åt det du nu känner? Vad, i så fall? Och ska du agera just nu?
- Behöver du sätta en gräns? Kanske den bästa lösningen för att bättre stå upp för dig själv är att tydliggöra saker för omgivningen. Utgå då från dig själv och dina behov och tänk igenom dina formuleringar så att mottagaren verkligen förstår budskapet.
Foto: TT