Svenska forskare: Ny metod hjälper mot överdriven oro

Alla oroar vi oss till och från, men vissa är duktigare på det än andra. Och en viss oro hör till vår natur att ha, för att vara förberedda på saker som kan hända i framtiden, som att känna efter om man är sjuk. Men för personer som har hälsoångest är detta extremt jobbigt.

– Personer med hälsoångest oroar sig för allvarliga sjukdomar så mycket att det hindrar dem från att leva sina liv fullt ut. Det får stora konsekvenser för dem själva, men också för deras familjer och närstående, säger Erik Hedman, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Personer med hälsoångest utgör ca 3–4 procent av befolkningen – men upptill 20 procent av alla som söker vård.

Det finns även andra sorters oro, som social fobi, paniksyndrom, tvångssyndrom eller GAD. Men sedan finns det ett gäng människor som oroar sig utan att det för den sakens skull leder till en diagnos.

Läs också: Testa dig själv: Är din oro normal eller inte?

– Oro är en del av många ångestdiagnoser men det är också allmänmänskligt. Om man känner att man missar saker i sitt liv, att man till exempel inte kan vara riktigt närvarande med sina barn för att man är upptagen av att oroa sig, kan det vara idé att söka hjälp för att må bättre, resonerar Erik Andersson, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska.

GAD är exempel på ett ångestsyndrom som visar sig relativt sent i livet – kanske när man får barn eller ens partner dör. Många som drabbas erkänner att de varit oroliga av sig sedan barnsben, men att det på senare år blivit ett problem som hindrar dem från att leva det liv de vill.

Många sökande till studie om oro

När Erik Andersson sökte 140 deltagare till ”Orostudien” var det inga problem att fylla platserna.

– Vi riktade oss till alla som upplever att de oroar sig överdrivet mycket, med eller utan diagnos. Så det var många som kände att det gällde dem, säger han.

Behandlingen som studerades bygger på en form av kognitiv beteendeterapi, KBT, och utgår från boken ”Sluta älta och grubbla”, av psykologen Olle Wadström. Deltagarna får under den tio veckor långa behandlingen, som ges över internet, läsa boken och lära sig olika tekniker för att minska sin oro.

Läs också: Bli av med oro – 7 enkla tekniker som fungerar

Och behandlingen går INTE ut på att deltagarna ska börja ”tänka positivt”. Nej, istället är tanken att den som oroar sig ska hålla kvar orostanken och lära sig leva med vetskapen att det faktiskt kan ”gå åt skogen ibland”. Man ska tänka mer – inte mindre – på det som oroar en.

– Precis som vid annan kognitiv beteendeterapi handlar det om att under kontrollerade former utsätta sig för det man är rädd för. En person som är hundrädd kommer inte bli av med sin rädsla om den alltid undviker hundar. Vid överdriven oro är det istället sina egna tankar som personen måste lära sig konfrontera, säger Erik Andersson.

Och även om den som börjar med det här tankesättet kanske upplever ökar oro och ångest till en början, så har det visat sig vara effektivt i längden. En ny studie visar att metoden i jämförelse med avslappningsövningar var mer effektiv och hade bättre effekt även ett år senare.

Inte information som behövs

Erik Hedman har gjort flera behandlingsstudier kring hälsoångest med en liknande metod. Han förklarar att den som har hälsoångest kommer att reagera på det genom att börja leta fram information, antingen själv på nätet eller ta kontakt med vården.

– Mer information hjälper inte mot hälsoångest, eftersom det inte är avsaknaden av information som är problemet, säger Erik Hedman.

Ett lugnande besked lindrar bara tillfälligt. Det är inte heller de överdrivna tankarna som utgör problemet – det är snarare hur man reagerar på tankarna som gör att man mår dåligt.

– Oroliga personer vågar inte ha vissa tankar som de ändå har, och som de kommer fortsätta ha vare sig de vill eller inte, säger Erik Hedman.

Han menar vidare att det är meningslöst att försöka vinna över oron, eftersom risken att det kan hända otrevliga saker alltid är överhängande. Varför intala sig att man inte har cancer när man någon dag faktiskt kan få det?

Istället ger han ett tips:

– När en orostanke kommer, träng inte undan den utan uppmärksamma den och tänk den fullt ut, även om du till exempel sitter på en middag. Om du är rädd för en sjukdom, föreställ dig att du faktiskt blir sjuk och att det kanske till och med kommer gå så långt att du dör. Känn efter hur det känns. Sedan försöker du skifta fokus och delta i samtalet som vanligt, trots att du vet att den jobbiga tanken finns där, säger han.

Kan hjälpa fler med oro och ångest

Och det är inte omöjligt att den här metoden kan hjälpa fler med olika ångestsyndrom i framtiden.

– Dessa diagnoser skiljer sig från varandra på olika sätt men de har gemensamt att man håller på med något i huvudet väldigt mycket, det är en sorts oro som pågår. Att bryta orosspiralen skulle kunna ha andra effekter än att bara minska oron, men detta behöver vi forska mer om, säger Erik Andersson.

Läs också: Ångest – 10 saker du borde veta

Metoden har även visat sig inte bara dämpa hälsoångest, utan orosnivån överlag hos personen – samt tendensen hos en person att känna negativa känslor.

Sammanfattat kan man säga att vi inte kan lära oss att oroa oss mindre – bara att reagera annorlunda på det.

– Det fungerar, effekterna är stabila under lång tid och ställer inte till med några andra problem. Det finns helt enkelt hjälp att få, säger Erik Hedman.

Källa: Karolinska Institutet Foto: IBL

Ångest – 6 olika typer att skilja på

Läs också: Ångest – 6 olika typer att skilja på