Vilken typ av argbigga är du?
Ilska och aggressivitet påverkar hälsan i allra högsta grad, menar Norman Rosenthal, professor i psykiatri vid Georgetown University. Ökad risk för depression, stressrelaterade problem och hjärt-kärlsjukdom är alla exempel på hälsoproblem orsakade av felaktig hantering av ilskan. Detta gäller både yviga utbrott och instängt tandgnissel.
Att lära sig handskas med ilskan på ett bättre sätt kan med andra ord förbättra så väl hälsan som relationer. Hur hanterar du dina arga känslostormar? Identifiera dig med de vanligaste typerna nedan – och ta del av de personanpassade råden!
Du är den reaktiva argbiggan om du…
… ger omedelbart svar på tal när du blir förolämpad eller känner dig orättvist behandlad. Att smälla i dörrar höja rösten och ställa till en scen under grälet är mer regel än undantag. När ilskan klingat av har ofta den reaktiva argbiggan dåligt samvete över att hon mist kontrollen och sårat andra personer.
Skippa skam och ånger genom att:
Tänka först och agera sedan!
– Djupandas och räkna till 10, pausen aktiverar lugnande hormoner och hindrar dig från att säga något du sedan ångrar.
Du är den passivt aggressiva argbiggan om du…
… markerar ditt missnöje genom att frysa ut, ignorera eller baktala personen du är arg på. Metoden är lika enkel som effektiv och leder till att du slipper det du egentligen fruktar mest: en direkt konfrontation. Passivt aggressiva personer lägger mycket tid och energi på att indirekt rikta sin ilska på detta sätt, något som skapar bitterhet och emotionell stress i längden.
Slipp ångest och negativa spiraler genom att:
Äga konflikten!
– Erkänn att någon gjort dig arg, det är första steget till en effektiv självläkning. Ifrågasätt ditt eget beteende, ställ dig frågan: ”om någon skulle behandla mig på samma sätt som jag behandlar den här personen, hur skulle jag må då?”. Blir svaret ”dåligt” bör du avbryta ditt beteende omedelbart.
Du är den undvikande argbiggan om du…
… låtsas som det regnar, även när ilskan kokar inombords. Detta är givetvis ett osunt beteende, som i längden leder till onödig inre oro, ängslighet och stress. Studier har visat att personer som förnekar och förtrycker sin ilska löper stor risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och magproblem.
Dämpa hälsoriskerna genom att:
Erkänna ilskan!
– Lär dig tyda dina personliga reaktioner när du blir arg. Din stress eller känslan av att vilja fly kanske egentligen är uttryck för något annat? Försök att inte undvika personer eller omständigheter som gör dig upprörd, lär dig hantera situationen i skarpt läge i stället!
Källa: Prevention AV: Jennie Sandberg BILD: Thinkstock