Skifte: Fler barn föds av kvinnor över 45 än av tonåringar
Under 2022 föddes 410 barn där mamman var 19 år eller yngre. Samtidigt föddes 537 barn av mammor som var 45 år eller äldre, visar de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån, som tidigare publicerats i Svd.
Tonårsgraviditeterna minskar
Sedan det moderna p-pillret kom på 60-talet har allt färre blivit tonårsföräldrar och har minskat från närmare 10 000 per år till cirka 400 förra året.
Därför blir vi föräldrar allt senare
Graviditet och familjebildning har idag blivit en mer planerad process än det var tidigare.
Nuförtiden väntar allt fler med att skaffa barn till man hunnit utbilda sig och skaffa en trygg bostad, och gärna också hunnit uppfylla några andra äventyrliga drömmar. Och inte minst är det många som får vänta länge på att träffa den rätta partnern. Många kvinnor gör det inte alls innan tiden sakta börja rinna iväg.
Alla dessa faktorer i samband med de ökade möjligheterna till assisterad befruktning bidrar till att barnafödandet kryper allt längre upp i åldrarna. I de övriga nordiska länderna är åldersförskjutningen ännu högre.
”Inte biologiskt möjligt tidigare”
– Med de nya behandlingsmetoderna föds barn av mammor i åldrar där det inte var biologiskt möjligt tidigare, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet till Svd.
Samtidigt var det förr i tiden inte var ovanligt att få barn högt upp i åldrarna. I slutet av 1800-talet var 12 procent av alla kvinnor som födde barn över 40 år, men då såg mycket annorlunda ut, exempelvis fanns inga preventivmedel och ingen aborträtt.
Statistik: Medelåldern för att få sitt första barn i Sverige
Under 2021 var medelåldern för förstagångsföräldrar cirka 30 år för mammor och cirka 32 år för pappor.
Äldst är förstföderskorna i Stockholms län, där medelåldern år 2021 var 31 år. Yngst var mammorna i Södermanland län där medelåldern låg på 28 år för att få första barnet.