Ny ordning på coronasymtom kan ligga bakom större spridning
En vanlig förkylning eller influensa börjar ofta med snuva, halsont och kanske feber för att sedan avslutas med hosta. Så var fallet även vid covid-19 från början, enligt en ny studie.
Men de olika virusvarianternas mutationer har kastat om den här ordningen i hur symtomen uppträder – vilket kan ha haft en stor påverkan på smittspridningen. Det konstaterar forskare vid University of Southern California i USA, något som DN rapporterat om.
Ordningen av symtom av stor betydelse för spridningen
Vid en första tanke kan förändringen av i vilken ordning symtom uppkommer kännas obetydlig. Men forskarna lyfter att viruset gynnas av människor som plötsligt börjar hosta och sedan håller sig hemma på grund av feber i stället för tvärtom.
Se också: Så får du tillbaka lukt och smak efter en coronainfektion.
Då har ju viruset i viss mån redan spridits innan man stannar hemma. Om förloppet i stället börjar med feber håller man sig lättare hemma på en gång.
Så även om symtomen på covid-19 är ungefär densamma för de olika varianterna av det virus som orsakar covid-19, kan ordningen skilja sig åt. Det kan därmed vara klokt att direkt ta sig hemåt eller hålla sig hemma om man plötsligt får hosta.
Mutation som återfinns i deltavarianten och omikronvarianten
I studien, som publicerats i tidskriften PLOS Computational Biology, analyserade forskarna vad som hände när den ursprungliga coronavirusvarianten fick en ny mutation som kallas D614G.
– Våra fynd tyder på att symtomens ordningsföljd kan förändras i samband med att viruset muterar. På så sätt kan D614G vara mer smittsam, eftersom det är mer troligt att infekterade människor hostar offentligt innan de blir sängliggande med feber, säger en av forskarna bakom studien, Peter Kuhn, i en kommentar, enligt DN.
Det visade sig i den här studien att D614G kan ha haft störst betydelse för att hosta började komma före febern. Det är en mutation, som tillsammans med flera andra mutationer givetvis, finns i både den nu dominerande deltavarianten och den nya omikronvarianten.
Källa: Dagens nyheter, PLOS Computational Biology