Insättning av stent vid kärlkramp – hur funkar det?

Fråga: Jag gjorde en kranskärlsröntgen/CT-angiografi i juli 2021. Det konstaterades förträngningar, bland annat en signifikant stenos i LAD. Detta åtgärdades på Sahlgrenska sjukhuset november 2021 via en ballongvidgning och insättning av stent/PCI. Det behövdes bara i LAD-kärlet, övriga kärl lämnades därhän.

Efter reklamen: 5 bra vanor för hjärtat

Nu undrar jag. Diagnosen kärlkramp, kvarstår den eller anses problemet löst med hjälp av PCI? Jag tar statin/Rosuvastatin 10 mg per dag. Gör regelbundna mätningar av LDL-kolesterol och det ligger väldigt bra.

Kan man lösa problemet med förkalkningar i kärlen med kostomläggning och statin så att det sistnämnda i framtiden inte ska behövas? Dessutom undrar jag om det är motiverat med ny CT-angiografi för att se det aktuella läget i hjärtats kranskärl i dag?/ Janne

Michael Seipel svarar: ”Enbart livsstilsförändringar är troligtvis otillräckligt ”

För att kunna utföra sitt livsviktiga pumparbete måste hjärtat ha en egen blodförsörjning. Denna kommer från kransartärerna/coronarartärerna vilka utgår från den första delen på kroppspulsådern/aorta. De två stora kransartärerna, RCA och LMCA, delar upp sig i mindre grenar på hjärtat. Den vänstra, LMCA, avger en nedåtgående gren/LAD och en gren vilken går åt vänster runt hjärtat/LCx. Med tiden avlagras fett och kalk i kranskärlens innevägg. Mer eller mindre uttalat beroende på ärftliga faktorer och individens livsstil. Processen kallas ateroskleros eller åderförfettning. Inlagringarna gör att kranskärlen blir trängre så att blodet får svårare att passera förbi.

Följden blir mer eller mindre omfattande syrebrist i hjärtat. Detta ger varierande grad av smärtor i samband med fysisk aktivitet och i värsta fall stopp i syreförsörjningen bortom förträngningen med allvarlig skada på hjärtmuskeln som följd. Det är detta smärtsamma och allvarliga tillstånd vi kallar för hjärtinfarkt.

”Jag blev patient på hjärtavdelningen där jag jobbade”

I tidigt förlopp med åderförfettning kan man lindra symtomen med en kombination av ändrad livsstil och läkemedelsbehandling. Vid mer uttalade förändringar och hotande hjärtinfarkt finns olika kirurgiska metoder för att förbättra blodflödet i kransartärerna CABG och PCI. Coronary Artery Bypass Grafting/CABG är en mer omfattande kirurgi där man öppnar bröstkorgen och permanent kopplar blodströmmen förbi förträngningarna i kransartärerna. Man använder då patientens egna blodkärl, både blodådror från benet och en pulsåder från bröstkorgens insida. CABG används vid mer komplicerade och omfattande förändringar i kranskärlen.

Den andra metoden, PCI/Percutan Coronar Intervention, är ett mindre omfattande ingrepp vilket används vid mindre komplicerade förhållanden. Här går man, i röntgen-genomlysning, via en pulsåder i ljumske eller handled, in till kransartärerna med en kateter. Via katetern kan man föra in en sammanfallen ballong till området kring förträngningen. Genom att sedan hastigt blåsa upp ballongen ”klämmer man ihop” förträngningen, blodkärlet vidgas, och blodflödet förbättras. För att säkerställa flödet sitter ett rörformat nät som stöd på insidan av förträngningen, ett så kallat stent.

Hälsohybris? Många svenskar tror att de lever sundare än vad de gör

Det finns olika typer av stent. Dels metallstent och dels stent vilka löses upp efter ungefär nio månader. Det finns också stent vilka är preparerade med läkemedel för att förebygga blodproppsbildning. Nu har du fått ett stent i LAD och allt har gått bra. Din kärlkramp är borta men din kranskärlssjukdom har du. För att förebygga nya kritiska förträngningar och kärlkramp har du nu bland annat fått blodfettssänkande läkemedel och du har fått råd om livsstilsförändringar i förebyggande syfte. Behandlingen med statin får du sannolikt behålla. Enbart livsstilsförändringar med bland annat kostomläggning är troligtvis otillräckligt.

Vad jag kan utläsa av ditt brev mår du bra nu och du har inga symtom tydande på nya förträngningar och kärlkramp. I det läget behövs inga ytterligare undersökningar utan man följer upp dig i primärvården. Det skulle inte vara meningsfullt eller praktiskt möjligt att följa upp alla lyckade PCI med kontrollundersökningar. Skulle du återigen få symtom tydande på kärlkramp är saken en annan. Då ska man naturligtvis vara aktiv omedelbart.

Foto: TT