Låg puls på natten? Experten om när du bör söka vård

Efter reklamen: 5 bra vanor för hjärtat

Fråga: Min klocka har den senaste tiden varnat för låg puls på natten när jag sover. Det har skett vid några tillfällen och pulsen har då varit mellan 40–49, enligt klockan. Är det något jag behöver kolla upp? Vad kan det bero på?

På dagen är det inte så, utan då är vilopulsen ofta runt 65–70. Kan det vara farligt? Jag äter inga mediciner och har ingen ärftlighet för hjärtsjukdom. Jag försöker motionera regelbundet.

/Erika, 49 år

Hanna Brännlund

• Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
• Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.

Optimera din träning med pulszoner – så gör du!

Läkaren Hanna Brännlund svarar: "Om den låga pulsen ger symtom ska behandling erbjudas"

Normal hjärtfrekvens hos vuxna är 50–100 slag per minut i vila. En långsam puls, under 50 slag per minut, kallas bradykardi. En puls över 100 slag per minut kallas takykardi. Pulsfrekvensen varierar normalt över dygnet och skiljer sig också mellan olika individer. Vid sömn är pulsen alltid lägre än under vakenhet.

Du skriver att du under dagtid har normal hjärtfrekvens och du verkar vara välmående i övrigt. Med tanke på det skulle jag säga att det inte alls låter oroväckande att du har lite lägre puls på natten när du sover. Jag tänker också att det finns en osäkerhetsfaktor i tillförlitligheten av klockans förmåga att mäta exakt rätt.

Vid bradykardi är pulsen alltså generellt lägre än 50 slag per minut. Det är dock vanligt att vissa har lägre vilopuls än så, särskilt just nattetid samt hos vältränade individer.

Om det är en bakomliggande sjukdom som ger en långsam hjärtrytm så brukar det ge symtom i form av trötthet, svimning, nedsatt ork, andfåddhet och yrsel. Ett annat vanligt symtom på att bradykardin kan bero på en bakomliggande sjukdom är att pulsen inte ökar som den ska vid ansträngning.

Maxa chansen att bli hundra – expertens tips för att leva länge!

Sjukdomar som kan orsaka bradykardi är då det är något fel på hjärtats elektriska system, det så kallade retledningssystemet.

Våra hjärtslag styrs av en naturligt inbyggd pacemaker i hjärtat som kallas sinusknutan. Den sitter längst upp på höger förmak i hjärtat. I sinusknutan startar en elektrisk impuls som leder till att förmaken drar ihop sig. Impulsen leder därefter vidare till AV-knutan som ger startsignal för kamrarna att dra ihop sig och skjutsa ut blodet i kroppen.

De vanligaste sjukdomarna som kan ge långsam hjärtrytm är en AV-blockering eller en sjuk sinusknuta. Vid en AV-blockering sitter felet i AV-knutan och kan orsaka överhoppade hjärtslag eller bradykardi. Vid en sjuk sinusknuta skickas impulserna inte ut på korrekt sätt vilket gör att hjärtat slår för långsamt, för snabbt eller med omväxlande frekvens.

Vid båda tillstånden är det en påverkan på hjärtats elektriska system som gör att impulser inte alstras så ofta som det behövs eller inte fortleds med rätt hastighet. Det kan leda till pauser i hjärtrytmen, och svimning om de blir längre än 3–4 sekunder.

Vid misstanke om en bakomliggande sjukdom som orsak till bradykardi så startas en utredning på vårdcentralen där vi tar prover och EKG samt kan remittera för långtids-EKG. På ett EKG kan vi se om det finns några tecken på AV-blockering eller på en oregelbunden hjärtrytm. Det är också viktigt att se över eventuella läkemedel då vissa kan orsaka bradykardi.

Om den långsamma hjärtrytmen är symtomgivande eller innebär en ökad risk för svåra följder så ska behandling ges. Ibland behövs även behandling för att hjälpa hjärtat att hålla jämn hjärtrytm.

Men i ditt fall låter det som att allt är i sin ordning. Mår du bra i övrigt och får upp pulsen vid aktivitet behöver du inte vara orolig.

Läkarens råd för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom

• Varierad kost med mycket fibrer, grönsaker och fullkornsprodukter.
• Regelbunden fysisk aktivitet.
• Hålla normalvikt.
• Undvika rökning och snusning.
• Minska intag av koffein och alkohol.
• Undvika stress och prioritera återhämtning.

Amanda blev hjärtsjuk av energidrycker: "Orkar nästan inget"

Foto: Shutterstock/TT