Varför har jag en värkande knöl i ljumsken?
Fråga: Jag är en 73-årig kvinna som har som en bulle eller en bula i vänster ljumske. Den blir värre för varje år och gör mycket ont när jag står och går. I sängläge lindras smärtan.
Jag har diabetes och äter Metformin. Jag tar även medicinerna Atenonol och Betolvex. Vad kan denna bula och smärta bero på – och går det att lindra?
/Siv
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
LÄS OCKSÅ: Sara-Marie lever med Crohns sjukdom: ”Tacksam att jag orkar kämpa”
Läkaren Hanna Brännlund: Då kan du behöva operera ljumskbråck
Det låter som att du har drabbats av ett ljumskbråck. Det är ett ganska vanligt problem och ser ut precis så som du beskriver, som en rundad utbuktning vid ljumsken. Orsaken till ljumskbråck är att det har bildats en utbuktning genom en försvagad del av bukväggen. Bukväggen är benämningen på den vävnad som finns mellan huden och magens organ, och den består av flera lager. Under huden finns ett lager av underhudsfett, och därunder finns ett eller flera muskellager. Mellan muskellagret och bukens organ så finns bukhinnan.
Vid ett bråck så pressas bukhinnan och bukinnehåll ut genom muskelväggens muskellager så att det bildas en bula i ljumsken. Bukinnehållet som pressas ut består oftast av fett och en bit av tarmen, vilka bildar en bråcksäck. Denna bråcksäck innehållande en liten tarmdel kan åka in och ut genom öppningen i bukväggen, varför bråckets storlek varierar beroende på om man står eller ligger ner. Därför kan det bli så att du får mindre symtom om du ligger ner, eftersom bråcksäcken glider tillbaka in i buken. Ett ljumskbråck kan inte försvinna av sig själv. Vid symtom som du beskriver med smärta när du står och går kan en operation vara aktuell.
Ljumskbråck kan drabba både barn och vuxna, och kan vara medfött eller komma senare i livet. Det är dock vanligare hos män än hos kvinnor. Cirka 25 procent av männen får besvär med ljumskbråck och behöver opereras någon gång under livet. För kvinnor är risken mycket lägre, cirka 3 procent. I Sverige utförs årligen cirka 16 000 ljumskbråcksoperationer.
En risk med ljumskbråck är att det kan bli inklämt. Det innebär att bråcksäcken faller ut och kläms åt så att den inte längre går att trycka tillbaka in i buken. Det kan uppkomma om bråcket blir svullet och öppningen i bukväggen för trång. Svullnaden stoppar då upp blodcirkulationen och då riskerar bråcksäckens innehåll syrebrist. Det är ett allvarligt tillstånd som ger tydliga symtom med svår buksmärta. Bråcket, bulan i ljumsken, gör då väldigt ont och blir ofta hårt och rodnat. Ett inklämt ljumskbråck kan leda till tarmvred och behöver opereras akut.
Du beskriver att du haft ljumskbråcket i flera år och att det successivt blivit mer smärtsamt. Jag tycker därför att du ska söka din familjeläkare för undersökning och utredning av detta. Ofta kan diagnosen ställas genom en enkel undersökning och baserat på dina symtom. Om det är mer otydligt så kan ett bråck verifieras med hjälp av ultraljud eller röntgen.
Operation är enda sättet att få bort ett ljumskbråck på. Men alla behöver ingen åtgärd. Hos barn opereras alltid ljumskbråck då det finns stor risk för inklämning när barnet växer. Hos vuxna är det graden av besvär som avgör om operation krävs eller ej.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, ST-läkare i allmänmedicin som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, driver Stockholm Parterapi.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT