Radioaktivt ämne insprutat vid undersökning av tumör – farligt?
Fråga: Min man som är 74 år gammal håller just nu på med undersökningar på grund av en tumörsjukdom. Nu ska han först göra datortomografi och sedan blir det något som kallas för en scintigrafi. Datortomografi vet vi ju vad det är men inte scintigrafi. När han gör den ska han få ett radioaktivt ämne insprutat i kroppen. Nu undrar jag bara om det inte innebär en stor risk att få ett radioaktivt ämne in i kroppen? Han är ju redan sjuk och dessutom ingen ungdom längre. Skulle man inte kunna göra någon annan undersökning?
/Undrande
Läkare Michael Seipel svarar: "Risken vid scintigrafi motsvarar den vid vanlig röntgen"
Scintigrafi, eller gammakameraundersökning, är en typ av bilddiagnostik där man använder ett radioaktivt ämne, en isotop, för att till exempel kartlägga tumörer och tumörspridning med metastaser i kroppen. Det radioaktiva spårämnet kopplas till ett annat ämne och sprutas in i kroppen. Man använder sig av ämnen vilka man vet tas upp i just den typ av organ eller vävnad som man vill undersöka.
Efter det att ämnet i fråga fått sprida sig i kroppen undersöks man i en så kallad gammakamera, vilken läser av hur upptaget av den radioaktiva spårsubstansen, kopplad till ämnet man använt, ägt rum i kroppen. Onormalt högt upptag i ett område tyder på att det finns en förhöjd ämnesomsättning, något som tyder på att det i det här området pågår någon typ av sjuklig process, till exempel tumörväxt.
Michael Seipel
- Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
- Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.
Scintigrafin kompletteras oftast med andra typer av bilddiagnostik som till exempel magnetisk resonans-tomografi, MRT, eller datortomografi, DT, för att få en mer detaljerad bild av organen. I dag finns också en ny typ av undersökning, PET/CT, där man vid en och samma undersökning dels gör en kartläggning av hur spårämnet tas upp med PET, positron emissions-tomografi, och dels gör en datortomografi, som förkortas DT eller CT, för att kartlägga organen, anatomin som vi säger.
Din man gör nu sin undersökning i två steg med delvis annorlunda teknik. Vid PET/CT får man en ännu tydligare bild än vid scintigrafi. Den här nya undersökningstekniken används vid utredning av demenssjukdomar, inflammationstillstånd och tumörer. Utrustningen är mycket dyr och finns än så länge bara på de största sjukhusen.
Så mycket strålning sker vid röntgen
Det framgår inte ur ditt brev vad det är för typ av tumör man utreder men den mängd joniserande strålning din man kommer att utsättas för motsvarar den man får vid en vanlig röntgenundersökning, det vill säga 1–2 år av den så kallade naturliga bakgrundsstrålningen vi alla utsätts för. Den lilla risken med detta får vägas mot den risk man tar med att inte genomföra undersökningen och jag bedömer att den sistnämnda är större. När det gäller undersökning av gravida, kvinnor som ammar och barn måste man ta speciell hänsyn. Även där gäller att riskerna får vägas mot varandra.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT