Är det bättre att äta glutenfritt? Så säger experten
Att utesluta gluten ur kosten är idag vanligt och många menar att de mår bättre av det. Kanske känner sig piggare, eller slipper uppblåst, bråkig mage.
Har man glutenintolerans, celiaki, är det inte konstigt att man mår bättre av glutenfritt. Och det är faktiskt inte alla som får de typiska symtomen, vilket gör att en del lever med celiaki utan att att veta om det.
Ta reda på om du är glutenintolerant innan du utesluter det
Men att utesluta gluten ur sin kost utan att först ta reda på om man är glutenintolerant rekommenderar inte Jonas F. Ludvigsson, professor och glutenforskare vid Karolinska institutet samt barnläkare vid Örebro universitetssjukhus.
– Att minska lite på gluten gör sällan någon skada, men att utesluta det helt innan man diskuterat med läkare riskerar att göra det mycket svårare att ställa diagnosen celiaki. Man kan bara ställa den diagnosen säkert hos en person som äter gluten.
Diagnosen celiaki ökade snabbt i Sverige under 90-talet och fram till för ungefär 15 år sedan, enligt en studie från Karolinska institutet. Jonas F. Ludvigsson tror det kan berott på ökad medvetenhet hos läkare och allmänhet. Samt bättre metoder för att hitta sjukdomen. Troligen fanns också en okänd faktor som ledde till mer celiaki.
Celiaki verkar drabba fler kvinnor än män
– Vi räknar med att 1 av 44 kvinnor och 1 av 72 män kommer att få diagnosen någon gång under sin livstid. Det är många, men sjukdomen verkar alltså inte öka längre.
En person med celiaki behöver äta glutenfritt resten av livet för att må bra. Men de som mår bättre av att förändra glutenintaget utan att ha celiaki då?
En del forskare menar att man kan vara överkänslig mot gluten ändå, medan andra menar att det är andra beståndsdelar i livsmedlen än just gluten man reagerar på.
Att man blir uppblåst i magen behöver inte betyda allergi
– Det finns ett antal människor som har veteallergi, men det är sällsynt. Däremot är det många som beskriver att de blir uppblåsta i magen av att äta gluten. För många av dem handlar det nog egentligen om att de blir uppblåsta när de äter mycket bröd och fibrer, säger Jonas F. Ludvigsson och fortsätter:
– En liknelse kan vara att många blir uppblåsta i magen när de ätit ärtsoppa, men att det inte betyder att de är allergiska mot senapen i ärtsoppan.
Studier av glutenöverkänsliga personer pekar på att det hos många egentligen kan vara jäsbara kolhydrater, så kallade Fodmap, man reagerar på. De finns bland annat i bröd, pasta, mjölk, lök, ärtor och viss frukt.
Vid IBS kan man också vara känslig mot gluten
För de allra flesta är Fodmap bra för tarmen, men för en del kan de medföra magbesvär. Vid IBS, irritabel tarm, är det vanligt att vara känslig för olika typer av Fodmap, men man kan också vara känslig mot gluten.
Idag finns det gott om naturligt glutenfria livsmedel att variera med – som frukt, grönsaker, fisk och quinoa. Men att ersätta en färdig produkt, som bröd, med en glutenfri färdig produkt är inte nyttigare för den som inte har celiaki.
– Att äta en glutenfri kaka är inte nyttigare än att äta en kaka med gluten. Men den som byter ut en kaka med gluten mot ett äpple eller en morot, som är glutenfria, får fördelar. Jag ser inga andra fördelar med att äta glutenfritt om man inte har celiaki.
Det här är celiaki
Celiaki är en autoimmun sjukdom som drabbar ca två procent av alla svenskar. Immunförsvaret angriper tarmluddet på tunntarmens slemhinna, som inflammeras, när man ätit gluten. Om det pågår en längre tid blir inflammationen så kraftig att tarmen får svårt att ta upp näring.
Symtomen kan skilja sig åt och bero både på näringsbrist och inflammation. Några exempel är mag-tarmproblem, trötthet, nedstämdhet, viktnedgång, huvudvärk, ledvärk och hudförändringar. Orsakerna till sjukdomen är ännu inte helt klarlagda.
Det här är IBS
IBS står för irritable bowel syndrome, irritabel tarm. En störning i tarmen gör att mag-tarmkanalen inte kan arbeta och röra sig som den ska. Tarmen är också känsligare för att spännas ut, till exempel av gaser.
Man kan få ont i magen och bli lös eller hård. Ofta blir smärtan värre när man ätit. Behandlingen går ut på att undvika mat man får besvär av, ibland i kombination med läkemedel och/eller kognitiv beteendeterapi.
Det här är FODMAP
FODMAP står för Fermentable, Oligo-, Di-, Mono-saccharides and Polysols och är ett samlingsnamn för kolhydrater som är svåra för kroppen att processa. De jäser lätt och kan därför orsaka gaser. De kan också rubba vätskemängden i tarmen.
Fodmap-dieten är ett verktyg man använder sig av för att välja bort de livsmedel som orsakar problemen. Först utesluter man allihop för att sedan återinföra dem en i taget för att se vilka man tål och inte.
Källor: Svenska Celiakiförbundet, 1177 Vårdguiden Foto: TT
