Dåligt minne – eller tecken på demens? Det här är skillnaden

55 miljoner människor världen över beräknas vara drabbade av demenssjukdomar, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Alzheimers sjukdom är den överlägset vanligaste formen, men det finns närmare hundra tillstånd som kan orsaka förvirring och minnesförlust.

Gemensamt för dem är att man tappar minne, språk och/eller tankeverksamhet i så hög grad att det begränsar i vardagen. Det kan vara avgörande att uppmärksamma tidiga tecken för att eventuellt kunna bromsa förloppet.

Så skiljer sig demens från glömska

Wilhelmina Hoffman är geriatriker, rektor och chef för Stiftelsen Silviahemmet samt vd för Svenskt Demenscentrum. Hon förklarar att den tydligaste skillnaden mellan demenssjukdomar och normal åldersglömska ligger i om man glömmer händelser eller detaljer.

– Ju längre vi lever desto mer fyller vi upp vår stora hjärnbank där allt vi upplever lagras. Det blir då med tiden ofta lite svårare att komma ihåg saker. Vid normal åldersglömska är det detaljer vi glömmer snarare än hela händelser, säger Wilhelmina Hoffman.

Här är några exempel på hur det kan te sig:

• Normalt: Glömt vad som ätit till efterrätt på middagen i förrgår.
• Tecken på demenssjukdom: Glömt att middagen överhuvudtaget ägt rum i förrgår.

• Normalt: Missa en räkning eller ett möte ibland.
• Tecken på demenssjukdom: Ha svårt att hantera ekonomin eller tidsbokningar över lag.

• Normalt: Glömma vad det är för veckodag men komma på det senare.
• Tecken på demenssjukdom: Att inte veta vilken årstid det är.

• Normalt: Glömt vad man pratat med dottern om häromdagen.
• Tecken på demenssjukdom: Glömt att dottern ringt alls.

• Normalt: Leta efter namn och till slut komma på dem.
• Tecken på demenssjukdom: Glömma namn och verkligen inte komma ihåg dem.

• Normalt: Tappa bort saker ibland men oftast hitta dem.
• Tecken på demenssjukdom: Ofta tappa bort saker och inte hitta dem igen.

– I takt med åldrandet är det lättare att gå vilse i den stora lagerlokalen i hjärnan, det är så fullt och svårt att hitta, men går till slut. Man får räkna med lättare glömska när man blir äldre, det är normalt. Upplever man svårare besvär är det klokt att ta kontakt med vården, säger Wilhelmina Hoffman.

Även om risken minskat på befolkningsnivå väntas antalet fall bli fler.

Risken för demens har minskat – 8 saker du kan göra för att förebygga

Tidiga tecken på demenssjukdom

Någonting annat som tidigt försämras vid demenssjukdomar, förutom att glömma vad som hänt nyligen, är exekutiv förmåga. Alltså att kunna bestämma sig för något, planera och utföra det.

– Säg att du ska i väg någonstans. Då måste du först tänka att du ska i väg, sen planera för det, ordna med present, klä dig snyggt och sen slutligen ta dig i väg också. Det kräver många friska nervceller, säger Wilhelmina Hoffman.

Ett tidigt tecken kan därmed vara att en person är mer inaktiv och hellre stannar hemma för att det blir för svårt att komma i väg. Annat som tidigt kan påverkas vid demenssjukdomar är förmågan att orientera sig.

– I ett friskt åldrande ska man klara av sådant som man klarat tidigare, även om man kan behöva låta det få ta längre tid. Man blir ofta långsammare både rent motoriskt och kognitivt. Det gäller då att inte stressa. Man måste vara bussig mot sig själv och låta det ta den tid som behövs, säger Wilhelmina Hoffman.

VIDEO: 5 tidiga tecken på demens

Efter reklamen: 5 tidiga tecken på demens

Stora individuella skillnader

Samtidigt finns det en stor bredd i hur minnet och andra förmågor förändras hos olika personer. Om man till exempel är en person som ofta svävar i andra tankar kanske man alltid haft lite svårare för att minnas saker.

Är man i stället en generellt superfokuserad person kanske man alltid tyckt att man haft lätt för att komma ihåg saker. Det finns därför individuella skillnader i hur en normal minnesförsämring ser ut. Det bästa är att utgå från sig själv.

– Om man märker att ens minne inte längre är som det brukar utifrån hur det varit så bör man beakta det och gärna prata med sin läkare. Börjar man plötsligt få hjärtklappning söker man ju läkare. På samma sätt tycker jag att man ska vara rädd om sin hjärnhälsa. Ta den på lika stort allvar som annan typ av hälsa och gör det i tid, säger Wilhelmina Hoffman.

Geriatrikern önskar att vi kunde få bort stigmatiseringen.

Leva med demens: "Går att ha ett bra liv trots svår sjukdom"

Varningstecknen att hålla koll på

Det är framför allt när man upptäcker att någonting inte är likt hur man brukar vara som man behöver ta det på allvar. Inte bara för risken för demenssjukdom utan även för att kunna behandla andra eventuella bakomliggande faktorer.

– När vardagen inte fungerar, till exempel för att man glömt bort möten flera gånger eller inte kommer ihåg att man talade med sin dotter i förrgår, så är det viktigt att ta det på allvar. Blir jag påmind om att någonting inte riktigt stämmer eller har förändrats bör jag kolla upp det, Wilhelmina Hoffman.

Dement, deprimerad eller trött?

Det finns också andra tillstånd och sjukdomar som påverkar minnet och kan behöva utredas och behandlas. Man ska inte direkt tänka att det är en obotlig demenssjukdom man drabbats av. Till exempel kan depression, stress och sömnbrist ge glömska.

Minnesproblem, sänkt stämningsläge och social isolering kan vara tecken både på demenssjukdom, stress och depression. Symptomen kan också förväxlas med de man får vid långvarig sömnbrist.

Så särskiljer sig tillstånden från varandra

Skillnaderna ligger bland annat i att demenssjukdomar ofta uppkommer på äldre dagar, de allra flesta som drabbas är över 65 år. Dessutom utvecklas demenssjukdomar ofta långsamt under flera år. Stress och depression kan uppkomma närsomhelst och ta sig uttryck från en vecka till en annan.

Vid stress och depression får man inte heller lika stora minnesproblem som vid demenssjukdom. En person med sömnbrist vill ofta göra saker de tycker är roliga, även om de inte orkar medan en person med depression ofta tappar viljan helt att göra saker.

– Stress påverkar området för närminne i tinningloben och vid depression blir hjärnan också stressad. Tänk dig att du har bråttom i väg på morgonen, då kan du inte lika lätt minnas om du verkligen stängde av kaffebryggaren eller låste dörren. Har du haft en lugn morgon kan du i stället nästan se framför dig hur du stängde av eller låste, säger Wilhelmina Hoffman.

"Vi skrattar, gråter och tjatar på varandra dagarna i ända"

Krönika: Hälsningar från en helt vanlig dag på demensboendet

Demensutredning – en omfattande undersökning

Om man söker hjälp för minnesproblematik får man ofta göra en grundlig hälsokontroll för att komma underfund med vad det beror på. Man kollar exempelvis blodtryck, tar ekg, blodprover, gör skiktröntgen och skattar depression.

I dag går det inte att se om man har en demenssjukdom med något enkelt prov. Men om andra saker kunnat uteslutas går man vidare med bland annat kognitiva tester. En demensutredning är en omfattande undersökning som kan ta flera veckor.

– Det är alltid bättre att söka hjälp tidigt. Då är det lättare att säkerställa att man får rätt hjälp och stöd. Det finns symtomlindrande läkemedel för några av de vanligaste demenssjukdomarna så att man kan må bättre, likväl som att man kan påverka det mycket själv med goda livsstilsvanor, säger Wilhelmina Hoffman.

Råd för att närma sig en anhörig man oroar sig för

Men hur kan man tänka om man oroar sig för en anhörig som kanske inte själv märkt, eller vill kännas vid, att minnet eller andra förmågor börjat svikta? Wilhelmina Hoffmans förslag är att man säger ungefär såhär: ”Jag blir orolig över det här och har hört att man kan drabbas av olika sjukdomar som äldre. Ska du inte be om att få en hälsoundersökning för säkerhetsskull?”.

– Man behöver ju inte säga att det nog behövs en demensutredning utan bara att man tycker att någonting känns annorlunda. Det kan vara någonting som går att bota. Våga säg att du är orolig och våga prata med varandra, säger hon.

Om personen själv inte vill prata om det blir det genast svårare. Men man kan höra sig för på vårdcentralen till exempel kring vad de rekommenderar. Det kan vara så att de kan skicka en kallelse till en hälsoundersökning exempelvis.

– Men det är svårt om personen inte själv vill. Man kan också prova att göra en orosanmälan till Socialtjänsten om det inte gäller den egna familjen. Säg att du ser en granne gå ut i sommarkläder mitt i vintern och du har försökt att prata med denne. Jag tycker att ansvaret att se efter varandra åligger oss alla, säger Wilhelmina Hoffman.

6 demenssjukdomar – symtomen som skiljer dem åt

Demenssjukdom beror på skador i hjärnan som i sin tur kan bero på närmare 100 olika sjukdomar och sjukdomstillstånd. Här är sex olika former av demens.

1. Alzheimers sjukdom

Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen. Oftast insjuknar man efter 65 års ålder men sjukdomen upptäcks ibland hos yngre personer också. Vid Alzheimers sjukdom är det framför allt nervcellerna i tinningloben och hjässloberna som förstörs.

Symtom vid Alzheimers sjukdom:

Man blir glömsk, upprepar sig ofta, pratar om samma saker om och om igen och kan inte komma ihåg ny information. Oro och ångest är andra vanliga symtom. Så småningom blir man förvirrad, får svårt med tidsuppfattning, glömmer sina nära och kära och till slut tappar man förmågan att gå, äta och prata.

2. Lewykroppsdemens

Den här något ovanligare typen av demens påminner både om Alzheimers sjukdom och om Parkinsons. Den skapar små förändringar i hjärnans nervceller. De flesta som drabbas är över 50 år.

Symtom vid Lewykroppsdemens:

Man får svårare att uppfatta sin omgivning och kan få svårt att göra praktiska saker, som att klä sig. Det är vanligt att ha mardrömmar och synhallucinationer. Balans och rörelseförmåga påverkas, liksom avståndsbedömning. Senare får man svårare att minnas.

3. Frontotemporal demens/ pannlobsdemens

Frontotemporal demens som också kallas för pannlobsdemens är en relativt ovanlig demenssjukdom men en av de vanligaste som drabbar personer under 60 år. Sjukdomen leder till att nervceller förtvinar i hjärnans främre delar, det skadar hjärnans frontala och temporala lober – som påverkar tal, motorik och beteende.

Symtom vid Frontotemporal demens:

Det första som förändras är humör och beteende. Personligheten börjar långsamt förändras. Man kan bli apatisk, aggressiv eller tappa sin empati. Andra symtom kan vara ovanliga mat-sug och tvångsbeteenden. Man kan också få muskelsvaghet och svårare att förstå. Minnet påverkas däremot i regel inte lika mycket.

4. Huntingtons sjukdom

Huntingtons sjukdom är en mycket ovanlig demenssjukdom. Sjukdomen är ärftlig och brukar vanligtvis debutera vid 40 – 50-årsåldern.

Symtom vid huntingtons sjukdom:

I början kan man få svårt att minnas, fokusera och planera. Det kan också sätta sig på fysiken och man kan göra ofrivilliga rörelser. Man kan också få svårt med stelhet, att svälja, att andas. Längre fram kan man sluddra och få större minnesförluster.

5. Wernicke-Korsakoffs syndrom

Wernicke-Korsakoffs syndrom får man på grund av näringsbrist och brist på vitamin B1. Den beror oftast på långvarigt alkoholberoende, alkoholen gör att vi inte tar upp B1. Hjärnan och nervsystemet påverkas. Upptäcks den här tidigt så kan den behandlas.

Symtom vid Wernicke-Korsakoffs syndrom:

Förvirring, sämre balans, nedsatt uppmärksamhet och försämrad förmåga att planera och lösa problem. Senare drabbas närminne och det blir svårt att orientera sig. Man kan även få hallucinationer.

6. Creutzfeldt-Jakobs sjukdom

Den här ovanliga sjukdomen beror på att ett kroppseget litet protein, en så kallad prion, muterar och orsakar förstörelse av hjärnvävnad. Symtomen kommer snabbt och sjukdomen upptäcks i regel alltid när patienten lagts in på sjukhus.

Symtom vid Creutzfeldt-Jakobs sjukdom:

Depression, humörsvängningar och förvirring är vanligt. Liksom svårt att minnas och dåligt omdöme. Man kan få problem att gå, muskelryckningar, tappa synen och få hallucinationer.

Foto: TT