Elisabeth, 76: ”Barnen skulle inte behöva välja äldreboende åt mig”
Elisabeth Österman tar emot en iskall men solig vårförmiddag i Bromma. Solen strilar in genom de många fönstren. Personal och boende med både rullatorer och i full fart passerar i korridoren, alla säger hej. En äldre herre stannar och inspekterar en anslagstavla som är full av information. Där finns veckans matsedel och kvällsaktiviteter, meddelar Elisabeth och visar vägen mot hissen upp till hennes lägenhet.
Elisabeth Österman flyttade hit med sin man för tre år sedan, till ett lägenhetsboende i Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux (SVPH), som har både lägenheter och vård- och omsorgsboende i Stockholm. Efter mer än fyra decennier i samma hus var det dags att skala ner inför en ny fas i livet, berättar hon.
– Min största skräck var att mina barn skulle behöva välja boende åt mig i framtiden. Och så blev det ju inte, säger hon med ett skratt.
– När man har möjlighet att välja sitt boende kan man ha det väldigt bra, även när man blir gammal.
Läs också: Att ha ont är INTE en normal del av åldrandet, enligt smärtspecialisten.
Trygghet och nya vänner
Elisabeth Österman, som nu är 76 år, och hennes man hade länge funderat på hur de ville spendera sin ålderdom, och då de var friska, aktiva och sociala – och ville fortsätta vara det – ställde de sig tidigt i kö till SVPH:s lägenheter för par. I hyran ingår städning, middag varje dag och en stor mängd sociala och kulturella aktiviteter.
– Man kan nästan inte tro att man får ha det så här bra, säger Elisabeth och blickar ut över odlingslotterna nedanför balkongen, där bostadsgästerna ofta samlas för trädgårdsarbete och fika.
– Och sedan, när man blir äldre och kanske inte har så mycket ork, så finns ju hemtjänsten i huset – och så hjälper vi som bor här varandra. Det är en enorm trygghet. Jag hade aldrig trott att jag skulle kunna få så många nya vänner i den här fasen i livet.
Olika typer av boenden
Det finns olika typer av boenden för äldre, för olika behov:
- Vård- och omsorgsboende, särskilt boende eller äldreboende, är olika begrepp för samma sak: nämligen alla typer av boenden där äldre får vård och omsorg dygnet runt. För att få plats krävs biståndsbeslut från kommunen.
- Korttidsboende, eller växelboende, är ett boende för en begränsad period för rehabilitering eller avlastning. Till exempel efter sjukhusvistelse, när man behöver återhämta sig eller när anhöriga behöver avlastning.
- Trygghetsboende är anpassade lägenheter för äldre (ofta 65+) med viss service, gemensamma utrymmen och aktiviteter, men utan dygnet-runt-omsorg. Kräver vanligtvis inget biståndsbeslut från kommunen. Man betalar hyra själv och kan komplettera med hemtjänst vid behov. Kallades tidigare serviceboende.
- Seniorboende är lägenheter eller bostadsområden avsedda specifikt för äldre, ofta 55+ eller 65+, men utan särskilda vårdtjänster. Kräver inget biståndsbeslut. Fokus är social gemenskap, tillgänglighetsanpassning och trygghet, men inte omvårdnad.
- Demensboende, eller gruppboende för personer med demens, är ett särskilt boende för äldre med demenssjukdomar. Det kräver också biståndsbeslut från kommunen.
- Boende för äldre enligt LSS-lagen, ett anpassat boende för personer med olika funktionsnedsättningar.
Hemtjänst först – sen äldreboende
Elisabeth Österman är pigg och frisk och kunde välja att söka sig till ett boende som passade henne och hennes mans behov. Men för många äldre, som inte har planerat för sitt boende på äldre dagar, kan det finnas många frågetecken att reda ut kring vad som gäller. Som när det kan vara dags att ta steget och flytta, om man ens ska göra det, vilka alternativ som finns och vad som i så fall krävs. Och hur går det till?
När det gäller vård- och omsorgsboende, som alltså gäller för dem som är somatiskt sjuka och/eller har kognitiva nedsättningar, är kraven för att få ett beslut om flytt beroende av många olika faktorer. Det förklarar Michaela Prochazka, samordnare av äldrefrågor på Socialstyrelsen.
– Men det som generellt gäller är att när behoven har blivit så stora att de inte längre kan tillgodoses hemma, trots hemtjänst, uppfyller man kraven. Man kanske behöver tillsyn dygnet runt, upplever stor otrygghet, har kognitiv nedsättning eller fysiska besvär som gör det ohållbart att bo kvar hemma, säger hon.
Ensamhet kan spela roll
Ensamhet, isolering och oro är en annan viktig faktor som vägs in när kommunen gör en bedömning av behov. Men ensamhet är sällan avgörande i sig, däremot hänger det ofta ihop med svårighet att komma ut, vilket är påfrestande både för den fysiska och psykiska hälsan.
– Det kan också vara så att man har klarat sig jättebra hemma och kanske skulle klara sig bra längre tid, men så går ens partner bort. Då kan ensamheten och oron plötsligt bli så påtaglig att den uttrycks som fysiska begränsningar. Dessutom kan partnern ha gjort en hel del som den efterlevande inte klarar av att göra själv. Det kan tillsammans påverka behovet av att flytta, säger Michaela Prochazka.
Kraven ser olika ut i landet
Processen för att få en plats på vård- och omsorgsboende börjar alltid med kontakt med kommunens biståndshandläggare. Har man redan hemtjänst eller ett trygghetslarm, den vanligaste första socialtjänstinsatsen för äldre, är steget lättare. Då behöver man bara meddela att hjälpbehovet har ökat och därefter ansöka om en plats på boende.
Men är det svårt att få plats och tar det lång tid? Enligt Michaela Prochazka kan det vara stor skillnad beroende på var i landet man bor.
– Bor du i glesbygd där avstånden är långa, och du kanske behöver hjälp flera gånger om dagen, då är det svårt att tillgodose behovet hemma.
I storstäder däremot, där avstånden är kortare och resurserna ofta större, kan det krävas mycket större behov innan man beviljas ett boende.
Äldreomsorg i siffror
Väntetider i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till vård- och omsorgsboende, riksmedel: 62 dagar år 2024.
Totalt 112 kommuner bedömde i 2024 års bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Det är i nivå med hur det har sett ut de senaste tio åren, bortsett från pandemiåren då färre personer sökte plats.
Ekonomin ska inte vara ett hinder
En fråga många äldre oroar sig över är ekonomin, särskilt de som lever ensamma. För personer med låg pension kan det vara svårt att gå runt när taket för högkostnadsskydd och hyror har höjts, samtidigt som vissa äldrestöd har sänkts. Här betonar Michaela Prochazka att det aldrig ska finnas ekonomiska hinder för att flytta till ett vård- och omsorgsboende, även om det i vissa fall kan kosta mer än att bo hemma med stöd.
– Kommunen ska alltid hjälpa till om pengarna inte räcker, kostnaden ska inte avgöra om man får plats. Det ska inte förekomma att man inte har råd att flytta till vård- och omsorgsboende för att pensionen inte räcker, säger hon.
Finns både för- och nackdelar
Att flytta till ett vård- och omsorgsboende är för vissa helt nödvändigt och för andra framför allt en stor trygghet, med tillgång till personal dygnets alla timmar. Men det finns också nackdelar. Michaela Prochazka förklarar att vissa äldre kan sakna den naturliga vardagsmotionen som finns hemma, som att hänga upp tvätt, gå ut med soporna eller plocka in disken.
– När du bor på äldreboende så är det inte ofta du behöver ta upp armarna över huvudet, för det finns så många som hjälper dig.
Socialstyrelsens årliga enkätundersökningar av vad äldre tycker om äldreomsorgen visar att de som bor på äldreboende som erbjuder aktiviteter känner sig mindre ensamma. Men en flytt till vård- och omsorgsboende kan också förstärka känslan av ensamhet.
– Det kan visserligen bero på att man har varit tvungen att flytta för att ens partner har gått bort, att man saknar sitt hem och sin självständighet och närheten till grannar eller barn, säger Michaela Prochazka.
Möjligt att bo med partner
Många kommuner erbjuder möjlighet till parboende, men tar inte hänsyn till vänskapsrelationer. Möjligheter till parboende på vård- och omsorgsboende beror på behoven hos båda parter och om det finns lediga platser. Om det finns utrymme finns det också i vissa fall möjlighet att flytta tillsammans, även om den ena parten inte har tillräckliga behov för att bli godkänd.
– Många gånger är det också så att man inte vill bo i samma rum, för att den ena är piggare än den andra. Då finns ibland möjlighet att få rum bredvid varandra, förklarar Michaela Prochazka.
Fundera över de egna behoven
Michaela Prochazkas grundläggande råd till äldre som funderar på att byta boende är att ta reda på vad som finns i kommunen och vad som skulle passa de egna behoven bäst.
På Socialstyrelsens webbplats Äldreguiden kan man till exempel jämföra hemtjänst och äldreboenden i hela Sverige för offentliga, privata och ideella verksamheter.
Hon rekommenderar också att, om det är möjligt, besöka olika boenden för att få en känsla av miljön, personalen och aktiviteterna som erbjuds.
– Prata med boende och personal för att få en bättre bild. Att flytta kan vara en stor omställning, både praktiskt och känslomässigt. Diskutera dina tankar med familj och vänner – de kan ge stöd och hjälpa dig att väga för- och nackdelar.
Ansökningsprocess för vård- och omsorgsboende
Du måste ansöka om subventionerad plats på vård- och omsorgsboende hos kommunen. Det brukar ta 2–4 veckor från första kontakten med kommunen tills dess att du har ett beslut. Om din situation är akut ska kommunen prioritera ditt ärende.
Här är ansökningsprocessen steg för steg:
- Ring kommunen och be att få prata med biståndshandläggare inom äldreomsorg.
- Möte med den biståndshandläggare som kommunen tilldelat.
- Ansökan lämnas in, biståndshandläggare kan hjälpa till.
- Utredning av behov.
- Beslut om vilket stöd som beviljats.
- Får man nej, kan man överklaga. Får man ja, väljer man hemtjänstleverantör eller vård- och omsorgsboende.
Källa: Seniorval
Får vara ung och bli gammal
Elisabeth Österman travar raskt i trapporna i det stora lägenhetskomplexet. Hon visar brasrummet och simhallen, dit barn och barnbarn är välkomna på helger.
– Jag är i vattnet i stort sett varje dag och ibland sitter vi här på kvällarna och tar ett glas, säger hon och pekar på rottingfåtöljerna intill poolen.
I matsalen sitter personalen och äter lunch och det har dukats upp inför kvällen middag, som kan intas mellan klockan 16 och 19. Idag är det kockens val, imorgon serveras karré med gräddsås. Samma kväll framför några boende franska chansoner i brasrummet.
– Man behöver inte ha tråkigt här, den sociala gemenskapen och den intellektuella stimulansen är ju en enorm fördel med att bo här. Jag tror att det också håller en frisk längre.
Från sitt liv före flytten saknar Elisabeth Österman egentligen bara sina gamla grannar, det spontana snacket över trädgårdshäcken och sina gulsippor.
– Men här kan man vara en ung pensionär och man kan också bli gammal här.
Foto: Privat