Vad är egentligen sämst – lösgodis eller chips? Experten svarar
Höstmys och serietittande tenderar att leda till ökat sug efter något att snaska på. Det här kan vara bra att tänka på när man står och väljer i snackshyllan!
Författaren och fysioterapeuten Jacob Gudiol är väl bevandrad inom området kost och hälsa. I en intervju med Sveriges Radio svarar han på programledarnas och tittarnas frågor kring socker och viktuppgång. Vilka ”guilty pleasures” är egentligen sämst – och vad är det som gör att vi lagrar fett?
Men om vi börjar med att reda ut vad forskningen säger idag om vårt älskade socker.
Är socker farligt för oss?
Det farligaste med socker generellt är att en hög konsumtion av det ofta är nära besläktat med ett för högt kaloriintag i allmänhet. Särskilt då vi intar det i flytande form, menar Jacob Gudiol.
– Det är väl få saker som vi har evidens på så starkt som att det är dåligt att dricka sockersötade saker. Generellt sett ser vi att ger man det till människor så tenderar de att gå upp i vikt och få försämrade hälsovärden. Det är skillnad på socker i dryck och socker i mat. Folk har svårt att acceptera det men så är det.
Gudiol berättar att tester på möss visat att de bara går upp i vikt när de serveras sockersötad dryck, men inte när samma energimängd adderas till deras vanliga föda.
– Det ligger nog mycket i hur vi reagerar på det som kommer in i munnen. Hur mycket vi registrerar att ”här kommer det energi”.
Viktuppgång värsta konsekvensen av sockerkonsumtion
Programledaren frågar Jacob om hur socker kan påverka kroppen negativt, utöver viktuppgång.
– Ett riktigt högt sockerintag kan påverka blodtryck och blodfetterna lite, men tar du en person som har en normal kroppsfettsnivå och äter mycket socker så kommer den personen 9 gånger av 10 ha både bättre blodtryck och blodfetter än en person som har 15 kilo för mycket fettmassa på kroppen, som ändå kanske äter betydligt mindre socker.
Han påtalar dock att det kan finnas andra hälsoaspekter som dessa studier normalt inte tar hänsyn till. Ett exempel på det kan vara personernas tandhälsa, vilken kan misstänkas vara sämre hos den med högst sockerintag oavsett vikt.
Så vad är egentligen sämst – chips eller godis?
– Man kan väl egentligen säga så här att: hur mycket skulle du klara av att äta om du BARA åt det? En chipspåse kan du ju generellt klämma trots att det bara är en smak. Om du har en godispåse med bara gelé i samma färg, då hade du ju tröttnat ganska kvickt. Men har du blandat en påse med 40 olika smaker du kan hoppa mellan, så äter du kanske mer av det.
Se också – Stora listan! 19 snacks under 200 kalorier.
Återigen menar Jacob på att det överskottet på kalorier som i längden kommer göra mest skada. Ju mer benägen man är att äta något trots att man är mätt, desto större risk utgör det för ens hälsa eftersom det får oss att äta för mycket. Han kallar det för "efterrättseffekten" – det blir lite för gott helt enkelt.
I allmänhet menar han att detta gäller oavsett om man jämför lösgodis, naturgodis, chips, glass, bakverk – man behöver se till sig själv.
Blir vi överviktiga av fett eller socker?
– Det är i princip bara fettet vi äter som lägger sig som fett, men det är inte fettets fel kan man väl säga på sätt och vis utan det är ju igen kaloribalansen i det stora hela.
Jacob illustrerar hur det fungerar med ett exempel, där en person som har ett rekommenderat kaloriintag på 2000, i stället äter 3000 kalorier om dagen.
– Säg att du äter 1500 kalorier kolhydrater och 1500 kalorier fett, vi struntar i proteinet för nu, då kommer kroppen att använda alla de där 1500 kalorierna från kolhydraterna och 500 ytterligare från fett som energi under dagen. De ytterligare 1000 kalorier fett som blir över lagrar kroppen.
Han fortsätter:
– Skulle jag ändra den här fördelningen helt och bara äta 500 kalorier som kolhydrater och då 2500 kalorier som fett, ja då kommer kroppen att använda mer fett under dagen till energi, men det är fortfarande så att överskottsdelen det ser kroppen alltid till att det är fettet. Detta eftersom det är smidigt för kroppen att lagra in.
Tvärtom gäller samma sak, menar Jacob. Om man äter 500 kalorier mindre än vad man behöver så tar också kroppen först från våra fettlager. Och då spelar de ingen roll vad de kalorier man ätit består av.
– Men man behöver inte bry sig för mycket om det här, det man ska hålla koll på är att man inte ligger på överskott för ofta under för lång tid, avslutar Jacob.