Risk för återfall efter Graves sköldkörtelsjukdom – här är symtomen
Här är allt du behöver veta om sjukdomen.
Sköldkörteln är en nästan fjärilsformad körtel som sitter under struphuvudet på halsens framsida. Den tillverkar hormoner som styr många viktiga funktioner i kroppen, framför allt ämnesomsättningen.
Allt fler kvinnor behandlas för sköldkörtelsjukdom. Varje år drabbas omkring 2 100 personer, främst kvinnor, av Graves sjukdom.
Vad är Graves sjukdom?
Graves är en autoimmun sjukdom och den vanligaste orsaken till hypertyreos. Man får ett överskott av sköldkörtelhormon eftersom sköldkörteln bildar för mycket. Det leder till ökad ämnesomsättning och att kroppen går på högvarv.
Hormonerna heter tyroxin, som kallas T4, och trijodotyronin, som kallas T3. Tillverkningen av dessa styrs av ett annat hormon som heter tyroideastimulerande hormon, TSH, och bildas i hypofysen i hjärnan.
Vid Graves har immunförsvaret bildat antikroppar som liknar TSH. Det gör att sköldkörteln reagerar med att tillverka mer hormon. Man vet inte varför det blir så här, men långvarig stress och rökning verkar öka risken.
I en del fall tar sköldkörteln så stor skada av immunförsvarets reaktion att det istället blir en underfunktion i sköldkörteln. Graves sjukdom kan då övergå till Hashimotos sjukdom eller hypotyreos istället.
Tidiga tecken på Graves sjukdom
Tecknen på Graves sjukdom kommer ofta långsamt under flera månader och kan därför vara svåra att lägga märke till.
Du kan ha blivit tröttare, svettats mer, gått ner i vikt, fått sömnproblem eller hjärtklappning till exempel. I så fall kan det vara värt att dubbelkolla med en läkare.
Symtom vid Graves sjukdom
Vid Graves har du oftast flera av följande symtom:
- Svettningar och värmekänsla
- Sömnproblem
- Trötthet både fysiskt och psykiskt
- Hjärtklappning och hög puls
- Muskelsvaghet
- Darrningar, oftast i händerna
- Viktnedgång
- Diarré
- Hudproblem
- Håravfall
- Menstruationsrubbningar
- Rastlöshet
- Nedstämdhet, oro och ångest
- Irritation och ilska
- Förstorad sköldkörtel
- Ögonbesvär som gruskänsla, sveda, torrhet, rödhet och rinniga samt ljuskänsliga ögon. De kan också göra ont och du kan se dubbelt. Ögonen kan också se uppspärrade ut med stirrande blick.
Förstorad sköldkörtel – struma
Ofta blir sköldkörteln större vid Graves sjukdom. Det brukar kallas för struma.
Det kan då kännas som ett ökat tryck mot halsen och i en del fall kan man känna med händerna att sköldkörteln blivit större.
Om du har en förstorad sköldkörtel kommer läkaren att genomföra en finnålspunktion för att få till ett vävnadsprov. Detta görs för att ta reda på om sköldkörteln är inflammerad eller om den är förstorad av någon annan orsak.
När man ändå gör en finnålspunktion brukar man samtidigt undersöka sköldkörteln med ultraljud. Det visar om du har en eller flera knölar i sköldkörteln.
Vem får Graves sjukdom?
Graves sjukdom dominerar hos kvinnor, framför allt hos unga och medelålders patienter. Hypertyreos drabbar 2-3 procent av alla kvinnor varav Graves sjukdom är den vanligaste orsaken.
Om man är i fertil ålder är risken särskilt hög att insjukna året efter att man fått barn. I en del fall går det då över av sig själv när ämnesomsättningen återgår till det normala.
Rökning och långvarig stress ökar risken och det finns också en ärftlighetsfaktor.
Test för Graves sjukdom
Om du eller din läkare misstänker att du har Graves sjukdom brukar man testa för det med blodprover. I de fall man har Graves brukar halterna av sköldkörtelhormon och TSH vara förhöjda.
Läkaren kommer också att mäta blodtryck och puls, kontrollera ögonens utseende och om fingrarna darrar samt känna på sköldkörteln och huden.
Anledningen till att man känner på sköldkörteln är för att avgöra om den är förstorad. Man kan också få lämna ett prov som visar om man har antikroppar mot sköldkörteln.
Beroende på vad proverna visar får du därefter göra andra mer specifika tester hos en specialistläkare, som till exempel ultraljud.
Behandling vid Graves sjukdom
För att behandla och minska symtomen vid Graves sjukdom kan du få lite olika läkemedel. Om du har ögonbesvär kan du till exempel få ögondroppar. Har du symtom som hjärtklappning och darrningar kan du få läkemedel som kallas betablockerare.
Ofta får man också läkemedel som minskar produktionen av sköldkörtelhormon och på så sätt minskar symtomen. De kallas tyreostatika.
Strålning och operation
För att behandla själva orsakerna till sjukdomen kan strålbehandling med radioaktivt jod vara aktuellt och ibland behöver delar eller hela sköldkörteln opereras bort.
Behandling med radioaktivt jod förstör sköldkörtelns tillverkning av hormon och man blir oftast bättre inom fyra veckor.
Vid en operation minskar man tillverkningen av sköldkörtelhormon genom att ta bort delar eller hela sköldkörteln. Om man tar bort hela sköldkörteln kan man behöva använda läkemedel mot hypotyreos som tillför sköldkörtelhormon istället.
Graves sjukdom återfall
Om man behandlas med tyreostatika är det ibland möjligt att sluta med läkemedlen efter ett tag.
Men risken för återfall är hög, cirka 40 procent får tillbaka symtomen. Låga halter av d-vitamin har visat sig vara kopplat till att återfalla i Graves.
Det är inte heller ovanligt att ha kvarstående symtom även efter behandling och hormonnivåerna är normala.
Forskare uppskattar att upp till en tredjedel av alla kvinnor som haft Graves sjukdom lider av symtom som minnesproblem och minskad förmåga att koncentrera sig.
Obehandlad Graves kan vara dödligt
Om man inte vet om att man har Graves sjukdom, eller inte behandlas av någon annan anledning så kan det i sämsta fall leda till någonting som kallas tyreotoxisk kris.
Det innebär att kroppen inte klarar av den förhöjda ämnesomsättningen med följden att hjärtfrekvens och kroppstemperatur stiger till farligt höga nivåer.
Symtomen innefattar feber, hög puls, lågt blodtryck och att man känner sig mycket orolig och rastlös. Man känner sig ofta väldigt sjuk och kan bete sig förvirrat.
Du ska genast ta kontakt med vården om du tror att du själv eller någon annan har en tyreotoxisk kris.
Att leva med Graves sjukdom
Karin Ericsson Back, 42 år, drabbades av Graves sjukdom inte bara en, utan två gånger.
– Första gången jag blev sjuk var 2011. Då svarade min kropp snabbt på medicineringen och efter två år togs läkemedlen bort och jag friskförklarades. Efter en bilolycka 2017 insjuknade jag igen, har hon tidigare sagt till MåBra.
Du kan läsa mer här om hur det är att leva med Graves sjukdom.
Graves sjukdom kost
Det går oftast bra att äta som man brukar även om man har Graves sjukdom. Men en del upplever att en antiinflammatorisk kost i form av Autoimmuna Protokollet gör nytta.
Källa: 1177 Vårdguiden, Sköldkörtelförbundet
Foto: TT