Överlevnadskunskaper: Så klarar du dig i naturen och vid kris
De svenska skogsstigarna har trampats breda under de senaste åren och tältförsäljningen har skjutit i höjden. Böcker om friluftsliv, prepping och krisberedskap står uppradade i bokhandlarna och tv-tittare bänkar sig framför överlevnadsprogram som Robinson, The island, Nedsläckt land och Ensam i vildmarken. Trenden med att vistas i det fria syns också på antalet anmälningar till frilufts- och överlevnadskurser.
Fler vill gå kurs i överlevnad
– Vi ser definitivt att våra kurser har fått ett uppsving. Fler vill känna att de behärskar att vara ute i naturen, säger Silvia Küller, överlevnadsinstruktör på All in Nature.
De flesta kursdeltagare startar med en friluftskurs där de bland annat får lära sig säker hantering av kniv och yxa, att laga mat på stormkök och sätta upp regnskydd och tält. Sedan väljer många att avancera med en första hjälpen-kurs eller en överlevnadsutbildning på ett till tre dygn, berättar Silvia Küller. Då handlar det om att lära känna sig själv, hur man reagerar på det okända och vikten av att samarbeta.
De senaste åren har hon inte bara märkt en förändring i antalet anmälningar – deltagarnas frågor har också fått en annan karaktär.
– Förut har det handlat mer om den rent avskalade överlevnaden, alltså vad du ska göra om du till exempel går vilse. Nu finns det en oro om att någon slags kris knackar på dörren. Det skulle kunna bli så att vi inte har el under delar av dygnet eller att det uppstår en situation där vi behöver klara oss ett par veckor med det vi har hemma.
STOP
STOP står för Stanna, Tänk, Orientera, Planera och är en minnesregel som kan användas i de flesta situationer där du känner dig rädd eller stressad, till exempel om du har gått vilse.
Att känna att man har grunderna för att klara sig i en nödsituation, stor eller liten, kan kännas stärkande och det var just det som lockade Silvia Küller till att själv gå en kurs för många år sedan.
Ger en trygghet
– Det började som en rädsla, eller snarare en ansvarskänsla mot mina barn, som jag drog med mig ut i skogen. Vad händer om vi kommer bort? Eller kapsejsar med kanoten? Jag ville känna att jag hade koll, säger hon och fortsätter:
– Att veta att jag nu behärskar teorin och i vilken ordning jag ska göra saker om vi går vilse, har gett mig en stor trygghet. Det gör mig modigare när jag ska ta med mig familjen ut.
Överlevnadskurs för bara kvinnor
Som överlevnadsinstruktör vill Silvia Küller nu inspirera andra till att våga mer. Bland annat håller hon en kurs riktad enbart till kvinnor.
– Vi märker när vi har våra blandade kurser att männen gärna greppar tag i vedyxan medan kvinnorna börjar hacka löken. Genom att plocka bort männen tvingas kvinnorna bland annat till att använda yxa och göra upp eld, och många av dem tycker det är skönt att få ta plats och att det är väldigt stärkande.
– Och det finns ingenting som säger att kvinnor skulle vara sämre i en överlevnadssituation. Tvärtom egentligen. Vi är ofta lite mindre byggda och kräver inte lika mycket energi, så vi är oftast lite uthålligare, säger hon.
Efter att ha testat sina gränser och lärt känna sin kropp under en överlevnadsutbildning landar de flesta kursdeltagare i en vetskap om att de klarar mycket mer än vad de tror, berättar Silvia Küller.
– Att inte gripas av panik och att inte ge upp är egentligen grundstenarna i en överlevnadssituation.
Överlevnadspackning: Att ta med ut i naturen
• Skydd mot elementen – alltså mot väder och väta. Detta kan vara allt från en solhatt till ett regnställ eller en tarp beroende på vilket slags äventyr du ska ut på.
• Saker för att hålla och skapa värme – värmande kläder (gärna i ull), ligg-/sittunderlag, sovsäck, material och utrustning för att kunna göra en eld, till exempel fnöske, eldstål och kniv.
• Vatten – gärna i en metallflaska så att du kan rena nytt vatten genom att koka det över elden alternativt vattenreningstabletter (dessa tar väldigt lite plats och är lätta att bära med sig).
• Mat – gärna varm och i form av snabba kolhydrater.
• Sjukvård – om du förblöder spelar det ingen roll att du har med dig extra mat och vatten.
• Se till att kunna bli hittad – innan du ger dig ut bör du se till så att någon som du litar på vet vart du ska, när du förväntas vara hemma igen samt om du förväntas höra av dig längs vägen. En bra idé är också att ta med sig en nödsändare. Dessa går även att hyra. Förlita dig inte på att du har mobiltäckning.
• Kompass och karta – se till så att kartan är uppdaterad och inte är för gammal.
• Pannlampa med extra batterier – allt blir enklare om man ser.
• Extra powerbank – kyla gör så att batteriet i mobilen tar slut fortare. Håll därför även din telefon varm i en innerficka.
Psykologen: Så reagerar vi i nödsituationer
Vad händer i oss när vi är i en nödsituation? Enligt Ida Hensler, legitimerad psykolog och doktorand vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala Universitet, är det vanligt att känna starka känslor och både fysisk och känslomässig stress. Vissa kan känna sig avdomnade eller som att saker inte händer på riktigt. Andra reagerar med en känsla av att behöva fly eller skydda sig.
– Det kan vara svårt att förutse hur man skulle känna och reagera i en svår situation. Att gå en överlevnadskurs gör kanske att du blir stärkt i tron att du har koll, men det behöver inte översättas till att du har bättre koll när en situation faktiskt inträffar.
Däremot, menar hon, att inövade praktiska kunskaper kan göra att vi känner oss tryggare i situationen och inte upplever den som lika hotfull.
– Och det kan påverka hur du mår i det kritiska läget.
I situationer som avviker från det förväntade reagerar folk generellt oftast både rationellt och altruistiskt, alltså att vi försöker hjälpa till och hjälpa andra, berättar Ida Hensler, som också tycker det är viktigt att vi agerar tillsammans snarare än som individer, speciellt i en samhällskris.
– Jag förstår tanken med att klara sig själv, men skulle också vilja slå ett slag för att klara sig tillsammans. Det är otroligt viktigt att ha ett sammanhang där man känner att man hör till och är accepterad, säger hon.
Överlevnadsteknik är viktigt i många situationer
Det behövs inte en samhällskris för att ha nytta av överlevnadsteknik. Om elen försvinner i sommarstugan kan du bli tvungen att laga mat över öppen eld. Om du eller någon annan råkar illa ut under en vandring kan det vara bra att ha grundläggande sjukvårdskunskaper. Kör du ner i diket en kall vinterdag måste du kunna hålla värmen tills någon hittar dig.
– Och så klassikern: Du går vilse i skogen när du plockar svamp. Det är jättelätt och har hänt mig flera gånger. Jag har inget lokalsinne. Man går och tittar ner i marken, och när man tittar upp igen kan man inte riktigt orientera dig. Det kan hända att du får tillbringa en natt i skogen, och hur många av oss har sovit en natt i skogen utan tält? säger överlevnadsinstruktören Silvia Küller.
– Att ha gjort det och veta att du klarar av det kan göra att du behåller lugnet i en skarp situation.
Tänk utanför boxen
Det finns flera sätt att förbereda sig för en potentiell nödsituation. Ska du ut och vandra behöver du fundera över vad som skulle kunna hända och eventuellt ha med dig viss nödutrustning. Det är också viktigt att berätta för anhöriga var du ska och hur länge du ska vara borta. I ett kritiskt läge kan det vara svårt att tänka klart, men Silvia Küller, som beskriver sig som ett MacGyver-fan, vill uppmuntra till att försöka tänka utanför boxen.
– Vi tar en tampong som exempel. Den kan ju såklart användas som mensskydd, men bomullen fungerar också utmärkt till att starta en eld med. Den är vattentätt och sterilt förpackad och kan användas till att tamponera sår. Det finns inte en överlevnadsgubbe som inte har en tampong i fickan!
För några år sedan utmanade hon sig själv genom att sova ute en gång i månaden. På så vis fick hon pröva på hur det är att övernatta i både sol och värme, regn, blåst och snö.
– Man behöver inte öva fullt ut på en överlevnadssituation. Ofta hade jag med mig tält, andra gånger låg jag ute på altanen hos svärmor. Det kan vara bra att utmana sig själv lite, men det behöver inte vara så märkvärdigt.
Foto: TT/Shutterstock, Josefin Sveen, privat