Catharina går i sömnen: ”Livrädd att jag ska sätta mig i bilen”
– Jag är livrädd att jag ska sätta mig i bilen och köra i väg, berättar Catharina för MåBra.
Catharina Lindh är snart 35 år fyllda och i hennes liv är det full rulle på alla plan. Tillsammans med sin man Pontus har hon fem barn, varav tre kommer från ett tidigare förhållande. Mellan hämtningar, lämningar, läxläsning och matlagning trycker hon också in ett heltidsjobb som boendestödjare på ett psykiatriboende i Linköping där de bor, samtidigt som hon studerar 50 procent på distans för att bli undersköterska. Lägg sedan till två katter, en chihuahua och två minigrisar... Att hennes kropp känner behovet av att gå i sömnen för att hinna med allt kan nästan tyckas rimligt!
Catharina har dock gått i sömnen sedan hon var barn. Hon minns då hon var magsjuk som tioåring, och vaknar upp av att hon kräks på soffan i familjens vardagsrum. Men det är inte först i vuxen ålder, från det att barnen kommit till världen, som sömngången börjat kännas problematiskt på riktigt, berättar hon för MåBra.
– Jag har vaknat ofta på morgonen med oförklarliga blåmärken på kroppen. Med en känsla av att jag gjort något men ingen aning om vad. Att saker inte står på samma ställe när jag vaknar som när jag gått och lagt mig. Jag är livrädd att jag ska sätta mig i bilen och köra i väg, säger Catharina Lindh.
Ännu har inget så pass allvarligt inträffat, men sömngången har satt Catharina i ett par, minst sagt, obekväma situationer.
– För några veckor sedan besökte vi Pontus föräldrar i Värmland. Jag vaknar och känner mig mör i kroppen. Pontus som redan varit uppe en stund berättar för mig att jag gått i sömnen under natten. Hans föräldrar har vaknat av att jag går in i deras sovrum, tänder lampan och utbrister "godmorgon". Sen går jag fram till min svärmors säng och tar hennes mobil från nattduksbordet och lägger mig bredvid henne i sängen. Jag hade även gått in i deras tvättstuga, där jag vält saker och lagt ut ved på golvet. Jag hade även tagit min mans telefon och skickat meddelande till en av hans kollegor där jag skrivit "det var intressant".
Det här är sömngång/sömnambulism
- Kan sträcka sig från att vara ett enkelt beteende som att sitta upp i sängen när man fortfarande sover, till att bli mer komplext. Att man exempelvis går upp ur sängen, gå runt i rummet eller utanför, till köket för att försöka laga mat eller försöka att fly.
- Sömngång är oftast uppenbart under den första tredjedelen av natten, när sömnen är djup eller under senare tider av djup sömn, vilket kan förekomma efter bland annat sömnbrist.
- Sömngång förekommer hos 1 till 15 procent av befolkningen, hos båda könen och kan vara genetiskt.
- Flera mediciner kan förvärra eller framkalla sömngång, liksom feber och sömnbrist.
Källa: Dr Gaby Badre, certifierad sömnspecialist.
– Och allt detta endast iklädd trosor! Jag ville bara sjunka genom jorden.
Svärföräldrarna tog det hela med ro och bara skrattade, men oron gnager ändå i Catharina.
Helgen efter är det dags igen. Denna gång är hon och Pontus iväg på en avkopplande spahelg, bara de två. De har tagit in på hotell i grannkommunen Norrköping.
– Jag vaknar upp gåendes i hotellkorridoren. Jag vet att jag tänkte "så här ser det ju inte ut hemma". Sedan inser jag snabbt vart jag är och springer tillbaka till vår dörr, som givetvis är låst. Även denna gång i bara trosor!
En anställd som sett henne på övervakningskameran kommer efter en kort stund till undsättning – med en morgonrock och ett nyckelkort som släpper in henne på rummet.
Ska man väcka någon som går i sömnen?
– Försök helst att leda sömngångaren försiktigt tillbaka till sängs utan att behöva väcka personen. Även om det inte är farligt att bli väckt, kan personen bli förvirrad och desorienterad, och eventuellt upprörd, förklarar Dr Gaby Badre, certifierad sömnspecialist.
– Jag grät hysteriskt när jag väl kom in på rummet igen och kände att jag aldrig mer vill sova borta igen. Åtminstone inte utan en pyjamas, säger Catharina halvt skrattandes.
Catharinas läkare menar att det är troligen är inre stress som orsakar hennes nattliga äventyr.
– Mitt jobb kräver en del och vi genomgår en hel del förändringar vilket gör att man oroar sig. Sen studierna på det och oron över att inte hinna med allt. Nu stressar jag mig dessutom inför vår bröllopsresa i sommar. Jag är livrädd för att jag ska gå i sömnen då också. Min största rädsla är att gå iväg för långt och inte hitta tillbaka.
Som första åtgärd ska Catharina nu testa melatonin och tyngdtäcke för att se om hon sover mindre oroligt. Men hon känner sig ganska säker på att det kommer krävas mer än så.
– Jag måste även försöka att minska på stressen. Sänka kraven på mig själv och förstå att världen inte går under om jag inte har det städat hemma eller om jag blir sen med skoluppgifterna. Ta en paus från alla hushållssysslor och bara vara. Sen ska vi börja gräva lite i orsaken till min inre stress. Det verkar som att mitt förflutna och min uppväxt kan ha en hel del med det att göra.
Sömnexperten förklarar parasomni – aktivitet under sömn
Gaby Badre var överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, är docent på Göteborgs Universitet och certifierad sömnexpert. Han har arbetat med, och forskat på, sömn i över 30 år. För MåBra reder han ut olika sömnproblem, begreppet parasomni, varför vissa drabbas, och hur man kan gå tillväga för att behandla överdriven aktivitet under sömnen.
Sömnproblem – fyra huvudgrupper
Hypersomni – problem med överdriven trötthet dagtid, med okontrollerbar dagtidssömnighet och även plötsligt sömnanfall. Kan bero på andra sömnstörningar, exempelvis sömnapné eller narkolepsi.
Insomni – den drabbade kan ha svårt att somna in, kan vakna ofta under natten eller för tidigt på morgon, känner sig sälla utvilad. Kan bero på stress, ångest och oro, depression men också hormonella rubbningar eller somatiska sjukdomar.
Dygnsrytmsstörningar – problem med insomning som följd av skiftarbete eller vid förflyttning mellan tidszoner.
Parasomni – samlingsnamn för en mängd sömnrelaterade fenomen, förklarar sömnspecialisten Gaby Badre, som sömngång, enures (sängvätning), nattskräck, sexsomni, mardrömmar och sömnparalys.
Källa: Dr Gaby Badre, certifierad sömnspecialist.
– Sömnparalys inträffar oftast i samband med insomning eller uppvaknande, och innebär en tillfällig förlamning av kroppens muskler. Muskelavstängningen i sig är inget konstigt, utan är något som ska hända när vi sover för att vi inte ska agera ut på våra drömmar. Men vid sömnparalys sker detta lite för tidigt innan du somnat ordentligt, eller dröjer sig kvar trots att du börjat vakna. Detta kan kännas obehagligt, eftersom du känner dig vaken i huvudet medan kroppen är paralyserad. Tillståndet är dock helt ofarligt och går oftast över inom 30 sekunder upp till någon minut, förklarar Badre och fortsätter:
– Sängvätning(enures) och nattskräck förekommer främst hos barn, där det senare innebär att man kan vakna mitt i natten och spärra upp ögonen och verka livrädd. Sen när man vaknar på riktigt har man generellt inte har något minne av att detta hänt.
Sömngång däremot kan vara mer riskfyllt, menar Dr Badre, eftersom du faktiskt rör på dig i ett sovande tillstånd.
– Man kan göra mycket konstiga saker i sömnen, som att ramla och skada sig, så det kan finnas en fara här.
Hur det kommer sig att vissa börjar gå i sömnen från första början kan bero på en mängd olika saker, förklarar Dr Badre.
Andra typer av parasomnier
Parasomnier är en grupp av sömnstörningar som involverar oönskade händelser eller upplevelser vilka inträffar när man somnar, sover eller vaknar.
Mardrömmar: Frekventa mardrömmar som hindrar att få en god natts sömn anses vara en sömnstörning.
Sömn ätstörning: Man går upp på natten och hetsäter medan man bara är delvis vaken.
Sömnhallucinationer: Föreställda händelser som verkar väldigt verkliga.
Sömnskräck (eller nattskräck): Man vaknar upp i intensiv rädsla med knappt något minne, om något, av en skrämmande dröm.
Prata i sömnen: Sömnsamtal kan uppstå av sig självt och så kan det vara ett inslag i en annan sömnstörning.
Sömnförlamning: Sömnparalys gör att man under en period inte kan röra kroppen när man somnar eller vaknar.
Sexsomni: En sömnstörning där den drabbade ägnar sig åt sexuell aktivitet i sömnen, antingen med sig själv eller med andra utan deras samtycke.
REM sömnbeteendestörning: Man agerar på sina livliga drömmar när man sover.
Exploderande huvudsyndrom: Man hör ett högt imaginärt ljud precis innan man somnar eller vaknar.
Förvirrande uppvaknande: Man agerar på ett mycket konstigt och förvirrat sätt när man vaknar eller strax efter att man har vaknat.
Sängvätning: Kan förekomma hos både vuxna och barn.
Källa: Dr Gaby Badre, certifierad sömnspecialist.
– Det finns ingen helt klar bild varför man går i sömnen. Anledningarna kan vara flera. Det kan röra sig om hälsoproblem som PTSD eller depression, stress, missbruk av alkohol eller andra substanser. Men det kan också vara genetiskt eller komma i samband med graviditet.
Så slutar du gå i sömnen
För att undvika att gå i sömnen är det framförallt viktigt att upprätthålla en god sömnhygien, förklarar Dr Badre. Det handlar om att ge sig själv rätt förutsättningar genom att försöka hålla regelbundna sovtider och ha en skön temperatur i sovrummet. Det är också viktigt att undvika alkohol, droger och koffein allt för sent på kvällen.
– Identifiera saker i din livsstill som orsakar stress och försök hitta sätt att hantera dessa. Prata om det som stör dig. En psykolog kan hjälpa till. Om detta inte hjälper, kan det behövas sättas in läkemedel.
Försiktighetsåtgärder sömngång
Oavsett behov av åtgärd och behandling kan det vara bra med en del försiktighetsåtgärder, om man vet med sig att man kan bli aktiv på natten.
– Gör miljön säker. Stäng och lås alla fönster och ytterdörrar före läggdags. Man kan till och med låsa innerdörrar eller placera larm eller ringklockor på dörrarna. Blockera dörröppningar eller trappor med en grind och flytta elektriska sladdar och andra föremål med snubbel risk ur vägen. Om möjligt, ha sovrummet på bottenvåningen. Placera vassa eller ömtåliga föremål utom räckhåll. Om ditt barn går i sömn, låt det inte sova i en våningssäng.
När söka professionell hjälp för sina sömnbesvär?
– Om man testat alla åtgärder vad det gäller bra sömnhygien bör man ta kontakt med läkare för att se om besväret är förknippad med någon underliggande sömnstörning (exempelvis sömnapné) alternativt om det kan röra sig om PTSD eller något medicinskt tillstånd. Hon/han kan justera eventuell medicinering om man tror att besväret kan bero på denna. Han/hon skulle också kunna remitteras till en sömnspecialist som kan påbörja en utredning. Det finns också läkemedelsbehandlingar som kan användas för att kontrollera symtom, såsom avslappnande medicin eller vissa antidepressiva medel, säger Dr Gaby Badre, certifierad sömnspecialist. Han fortsätter:
– Det kan också vara bra att ta hjälp av terapi för att förbättra sömnen. En terapeut/psykolog kan hjälpa till med stressreducerande tekniker, avslappning och även självhypnos för att uppnå ett djupt tillstånd av avslappning.
