Susannes trötthet var sömnapné: ”Apparaten räddade mitt liv”
– När jag fick rätt diagnos vände allt, säger hon.
Redan för tio år sedan sa Susanne Janssons dåvarande sambo att hon gnisslade tänder, snarkade och slutade att andas när hon sov. Han brukade knuffa till henne och då andades hon som vanligt igen. Hon var alltid trött.
– Jag fick höra att det berodde på att jag har Bechterews, en reumatiskt sjukdom som kan göra att man blir trött. Jag har även lätt hjärtsvikt och det kan också göra att man blir orkeslös.
Men med åren blev tröttheten allt svårare. Susanne kunde inte träna, ett cykelpass på gymmet gjorde att hon var tvungen att åka hem och sova. Sedan var hon utslagen i nästan en vecka med smärta i hela kroppen. Till och med kortare promenader gav träningsvärk. Hon fick ta tupplurar på dagarna för att orka med tillvaron.
– Nu har jag förstått att min kropp inte kunde syresätta sig ordentligt då, på grund av sömnapnén. Syrebristen gjorde också att jag ofta hade huvudvärk, säger hon.
Symtom vid sömnapné
Vid sömnapné får du korta, upprepade andningsuppehåll när du sover. Det beror på att luftströmmen täpps till, till exempel om tungan faller bakåt i svalget. Varje uppehåll leder till att kroppen blir stressad och frisätter stresshormonet adrenalin, pulsen går upp, blodtrycket stiger och syresättningen sjunker – allt för att personen ska vakna.
– Jag förstod att jag nog hade sömnapné och tror att jag har haft det sedan jag var tonåring. Min pappa hade det och han dog när han var 49 år. Jag tror att det hänger ihop.
Hon visste också att hon har trånga näsgångar, vilket kan förvärra apnén.
– Vid ett tillfälle testade jag min särbos CPAP-apparat. Han hade också sömnapné.
Sömnapné
Sömnapné klassas som en folksjukdom. En ny svensk befolkningsstudie visar att så stor andel som 50 procent av kvinnor mellan 20 och 70 år har andningsuppehåll i sömnen. 10 procent av alla kvinnor har mer än 15 uppehåll i timmen. I klimakteriet blir sjukdomen vanligare.
Den som drabbas får korta andningsuppehåll i sömnen. Det finns två typer av sömnapné: central och obstruktiv. Vid central apné kan andningsuppehållen vara mycket långa utan att kroppen gör något försök till att dra in luft. Man kan också andas snabbare än normalt. Vid obstruktiv sömnapné, som är den vanligaste formen, har man en ofri övre luftväg. Obstruktiv betyder helt enkelt att något är i vägen för luften.
Vanliga symtom är snarkning, dagtrötthet, muntorrhet och huvudvärk när man vaknar. Nattliga svettningar och att man behöver kissa på natten är vanligt.
På sikt kan apnén skada hjärta och blodkärl. Det beror på att puls och blodtryck ökar och undertrycket som skapas i bröstkorgen gör att hjärtat får tyngre att arbeta. Samtidigt uppstår en syresänkning i blodet.
Källa: Hjärt-Lungfonden
CPAP-mask hjälper mot sömnapné
CPAP-mask står för Continuous Positive Airway Pressure. Den hjälper till att hålla andningsvägarna öppna under sömnen.
– För första gången på länge vaknade jag pigg och utan huvudvärk, säger Susanne.
Ändå dröjde det innan hon sökte hjälp.
– Jag satte mig själv i andra hand, konstaterar hon.
2019 gick det inte längre. Hon orkade inte ta en promenad. Hon somnade av att läsa eller se på tv. Minnet blev allt sämre.
– Då åt jag även antidepressiva sedan många år tillbaka eftersom jag var så deprimerad.
Susanne Jansson
....
Ålder: 55 år.
Bor: Bromma, utanför Stockholm.
Familj: Särbo och vuxen son.
Gör: Undersköterska.
Tröttheten var förlamande och påverkade hela livet. Susanne bad vårdcentralen att få en remiss till en sömnutredning. Hon fick veta att det var lång kö till utredningen.
– Men jag ringde och jagade på. ”Jag kommer att dö snart om jag inte något händer”, sa jag.
– Som tur var lämnade någon ett återbud så jag fick låna hem en utrustning jag skulle sova med.
Utrustningen registrerar bland annat puls, hjärta och syresättning under sömnen. Hon fick fästa remmar runt bröstkorgen och handleden. När utredningen var klar fick Susanne veta att hon gränsade till grav sömnapné – och att hon dessutom hade två olika former av sjukdomen, central sömnapné och obstruktiv sömnapné.
– Vid central sömnapné är det hjärnan som skickar en signal som stänger av andningen, förklarar Susanne.
Det ökar risken för sömnapné
Sjukdomen kan ha många orsaker; trånga luftvägar, stor tunga, stora halsmandlar eller överbett. Övervikt och alkohol ökar också risken för andningsuppehåll, liksom rökning, sömnmedel och ryggläge under sömnen.
Obehandlad sömnapné kan på sikt leda högt blodtryck och stroke. Det ökar också risken för trafikolyckor och arbetsplatsolyckor.
Källa: Jan Hedner, Internetmedicin.se
Sömnapné behöver inte bero på snarkning
Vid obstruktiv sömnapné stoppas andningen däremot till exempel av att tungan faller bakåt i svalget och täpper till andningen. Läkaren tyckte att Susanne skulle prova att gå ner i vikt eftersom sömnapné anses förvärras av övervikt.
– Men jag vägde 68 kilo och hade ett midjemått på 72 centimeter. Jag var inte särskilt överviktig. Många tror att sömnapné bara drabbar stora personer men det stämmer inte.
Det stämmer inte heller att alla med sömnapné är storsnarkare. Vid central sömnapné är det vanligt att man inte snarkar alls.
– Den här sjukdomen kan drabba alla. I efterhand har jag förstått att det är många kvinnor över 40 år som använder CPAP.
För det var just CPAP Susanne ordinerades som behandling. Att lära sig sova med en mask över näsan var inte lätt. I början slet hon av den i sömnen.
– Jag visste att jag inte hade något annat val än att vänja mig. Jag ville ju må bra! Som tur är, är jag väldigt envis.
Det viktiga är att man har CPAP-masken på sig minst fyra timmar per natt, annars hjälper den inte. Och redan efter några veckor hände något. Susannes muskler värkte inte, hon slutade gnissla tänder och sakta fick hon allt mer ork att göra annat än att vara hemma och vila. Många av de symtom läkarna hade sagt berodde på hennes reumatism och hjärtsvikt försvann.
– Äntligen orkade jag ta tag i livet och börja träffa vänner igen. Jag låg inte längre och sov bort veckorna och jag orkade träna med sjukgymnast utan att behöva sova efteråt.
Så behandlas sömnapné
Sömnapné behandlas idag med en särskild apnéskena eller CPAP-mask. De håller andningsvägarna öppna under sömnen. I Sverige får runt 40 procent av patienterna en skena. Bäst fungerar den vid lindrigare apnéer. Det finns också så kallad positioneringsterapi där man med ett tekniskt hjälpmedel, till exempel en buzzer man fäster på kroppen, hindras från att sova på rygg. Vissa patienter opereras, till exempel om man har trång näsa eller felställd käke.
Källa: Jan Hedner, forskning.se
Plötsligt klarade hon sig på mellan sex och nio timmars sömn. Hon behövde inte heller ta antidepressiva läkemedel längre.
– Det var som att hjärnan började fungera igen. Jag kunde tänka och jag blev gladare och mer positiv. Förr var jag alltid var sjuk i förkylningar. Idag är jag knappt sjuk i sånt. Jag tror det är för att kroppen får vila ordentligt.
Nu går hon lätt en promenad på fem kilometer utan att bli utslagen av träningsvärk.
– En annan fördel är att min son tycker att jag är piggare nu. Han slipper oroa sig och rycka i mig när jag inte andas. Idag är CPAP:en min bästa vän. Den har räddat mitt liv.
Det finns fler behandlingar på gång
Det finns flera behandlingar mot sömnapné. Och nya är på gång, bland annat ett piller som kan förbättra andningen under sömnen.
I takt med att forskare har upptäckt att det finns flera olika typer av sömnapné börjar även behandlingarna att bli fler.
– Hos vissa beror sjukdomen på stora tonsiller eller sämre muskelfunktion, andra har en låg tröskel för att vakna medan en del med central sömnapné hyperventilerar under sömnen, säger Jan Hedner, professor i lungmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Han är en av forskarna som just nu testar ett befintligt läkemedel mot sjukdomen. I vanliga fall används det bland annat mot ögonsjukdomen glaukom, epilepsi och mot höghöjdssjuka. Men det hjälper också vid apné, visar Jan Hedners forskning.
– Läkemedlet är en kallad karbanhydrashämmare, som visat sig minska antalet andningsuppehåll med mellan 40 och 50 procent.
Jan Hedner berättar att läkemedlet även sänker kroppsvikten, vilket kan vara en fördel då sömnapné kan hänga samman med övervikt.
– Nu ska vår karbanhydrashämmare testas på patienter i fem europeiska länder. Vi har gott hopp om att det kommer att passa flera olika grupper med sömnapné, säger han.
Även befintliga behandlingar förbättras i takt med att man lär mer om orsaker till sömnapné.
– Det finns bra behandlingar redan idag. Ofta används bettskena eller CPAP och de fungerar jättebra. Problemet är att vissa inte klarar av att använda sådana mekaniska hjälpmedel, säger Jan Hedner.
Framförallt tycks kvinnor ha svårare att sova med en CPAP-mask. Risken är därför att man inte använder den som det är tänkt och på sikt får de följdsjukdomar sömnapné kan leda till, som högt blodtryck. I en fransk studie såg man att ungefär hälften av dem som fått CPAP inte använde den efter fem år.
– Därför behövs fler alternativ. I framtiden tror jag att man kommer att individanpassa behandlingen mer, man kanske kombinerar en bettskena med ett läkemedel eller så kallad positioneringsterapi, där man med tekniska hjälpmedel förhindras från att sova på rygg, säger Jan Hedner.