Bältros kan ge skärande nervsmärta – så skyddar du dig
När det gäller risken för att drabbas av bältros med nervsmärtor är ekvationen enkel: Ju högre ålder, desto högre risk. Efter 50 års ålder stiger risken kontinuerligt.
– De flesta vet vad bältros är, men få vet vad komplikationerna kan innebära. Av alla med bältros får 10–30 procent en långvarig neuropatisk smärta och incidensen ökar med åldern, säger Johan Larsson, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef för vaccination på Doktor.se.
När det värsta är över kan nervsmärtor uppkomma
Bältros kan bara drabba de som haft vattkoppor, vilket de allra flesta människor haft som barn. Efter vattkoppssjukdomen stannar viruset kvar i kroppen för resten av livet. På den plats i kroppen där viruset ”vilar”, riskerar man att utveckla bältros. Vanligast är att det kommer på bröstet, som ett utslag på halva sidan av kroppen. Oftast läker bältros av sig själv; blåsorna torkar och försvinner.
– Men när det värsta är över, med blåsor och infektioner, kan man om man har otur drabbas av en molande, skärande nervsmärta. Den är förfärlig. Ofta får vi sätta in smärtlindring, annars kan patienten inte sova. Det värsta är att smärtan utlöses av beröring, så vanliga situationer blir oerhört smärtsamma, som när din partner tar på dig eller när du ska sätta på dig kläderna, säger Johan Larsson och fortsätter:
– Smärtan kan vara från månader till år. Vanliga smärtstillare hjälper inte, man får ta antidepressiva för att kunna sova på natten, men de har tyvärr biverkningar.
Bältros i ögat – symtom och behandling
Utöver att ge blåsor och smärtor, kan bältros ibland sätta sig vid ögat. Ögat kan bli rött, känsligt för ljus, se suddigt eller dubbelt. Det kan också göra rejält ont.
– Sätter det sig på ögat är det viktigt att snabbt få behandling, så att du inte får en ögonpåverkan, säger Johan Larsson.
Du får behandling i form av både droppar och tabletter i sju dagar, även om du är under 50 år.
Läkemedel tidigt kan förhindra smärta
Men för alla som är äldre eller har nedsatt immunförsvar är det läge för behandling, oavsett var viruset sitter.
– Behandlingen innebär att du i en vecka tar ett läkemedel i tablettform som hämmar viruset. Dessvärre kan läkemedlet ge jobbiga biverkningar, men det är för att minska risken för att du ska drabbas av långvarig smärta. Så om du tror att det kan vara bältros – ring vårdcentralen. Och gör det snabbt, inom 72 timmar. Annars är det inte så stor poäng med att sätta in tablettbehandling, säger Johan Larsson.
Hur känner jag igen sjukdomen?
– Symtomen sitter på ena sidan av kroppen. Smärtan kommer innan blåsorna blir synliga. Sedan kommer utslagen och febern. Är du över 50 år är det viktigt att få en diagnos snabbt. Det beror på att immunförsvaret blir sämre efter 50. Det är helt enkelt åldersrelaterat. Men får du minsta rodnad vid ögat och ser blåsor, sök direkt till vårdcentralen, oavsett ålder, säger Johan Larsson.
Vaccin skyddar mot bältros och därmed nervsmärtan
Det finns i dag två vacciner mot bältros, Zostavax och nyheten Shingrix. Zostavax ges i en dos och Shingrix i två.
– Zostavax skyddar till 50–60 procent men minskar rejält på sju–åtta år. Det nya Shingrix är mycket effektivare, säger Johan Larsson.
Zostavax är billigare (1 500 kronor per dos) men alla kan inte ta vaccinet, till exempel de med försvagat immunförsvar. Numera är det nästan enbart Shingrix (upp till 2 500 kronor per dos) som ges på vaccinationsmottagningarna, berättar Johan Larsson.
– Shingrix är avdödat så alla kan ta det. Skyddseffekten ligger på över 96 procent hos personer i åldrarna 50–69 år, och på 91 procent hos personer över 70 år, säger han.
Skyddet av Shingrix anses vara minst tio år, men tros skydda betydligt längre.
– Det är bra att ta vaccinet om du är över 50 år, eller från 18 års ålder om du har riskfaktorer. Har man råd tycker jag att det är en bra investering. Det enda som skyddar mot nervsmärtan är vaccinet, säger Johan Larsson och fortsätter:
– Oftast får man bara lite ont i armen och lite huvudvärk av vaccinationen. Bältros kan ju också leda till tråkiga komplikationer.
Vad för komplikationer?
– Det finns också facialispares – ansiktsförlamning – av bältros. Och meningit, hjärnhinneinflammation. Det är ju potentiellt dödligt och speciellt för HIV-patienterna, säger Johan Larsson.
Dyra vaccin kan bli billigare i framtiden
Att vaccinerna är dyra kan göra att många tvekar. Men det finns hopp: Folkhälsomyndigheten har startat en utredning för att utvärdera vilken vaccinationsstrategi som kan minska sjukdomsbördan av vattkoppor och bältros mest.
Alternativ som utredningen undersöker är allmän vaccination av barn eller ungdomar mot vattkoppor och vaccination av äldre mot bältros.
– Under pandemin pausades en utredning på temat, men den har nu återupptagits, berättar Jon Pelling på Folkhälsomyndigheten.
Det går att få bältros flera gånger – 5 frågor och svar om sjukdomen
Cirka 30 000 svenskar drabbas av bältros varje år och en fjärdedel av alla människor får symtom på bältros någon gång under livet. Bältros kan också återkomma; ungefär 4–5 procent av de bältrosdrabbade får tillbaka sjukdomen.
Varför utvecklar man bältros?
– Man vet inte varför. När jag var yngre läkare utreddes samtliga fall av bältros då man trodde att det var symtom på en underliggande sjukdom. Men nu vet vi att alla kan få det, även de som är fullt friska, säger Johan Larsson.
Vad händer i kroppen vid bältros?
– Viruset ligger vilande i nervrötterna sedan du hade vattkoppor. Sedan aktiveras det plötsligt och går ut till huden igen, säger Johan Larsson.
Vilka drabbas av bältros?
– Man kan få det som ung, men det blir vanligare efter 50 års ålder. De som har dåligt immunförsvar, som HIV-patienter, löper högre risk. Men ofta är man helt frisk för övrigt. Är du ung och får det flera gånger kan det vara en bra idé att ta en odling, för att säkerställa att det är bältros och inte något liknande virus, som herpes, säger Johan Larsson.
Kan stress utlösa bältros?
– Absolut. Stress kan ge både herpes, alltså munsår, och bältros. Virus fungerar så, de kommer när man är utmattad eller nedsatt på något sätt, säger Johan Larsson.
Är bältros ärftlig?
– Nej, du får det för att du haft vattkoppor. Och det är viktigt att veta att det inte smittar via luften, som vattkoppor gör. Det kan bara smitta direkt, ur det öppna såret. En äldre person med bältros kan smitta sitt barnbarn med vattkoppor, men inte tvärtom, säger Johan Larsson.
Vanligast att få bältros efter 50 års ålder
Vem får bältros: Bältros uppstår när vattkoppsvirus som legat vilande blir aktivt igen. Det är vanligast att få om man är över 50 år.
Sjukdomsförlopp vid bältros: Det kan göra brännande ont eller pirra på ett område på huden, som kan bli känsligt för beröring. En del blir också trötta, yra, får lätt feber eller huvudvärk innan utslag bildats. Efter en till tre dagar blir det ofta rött där man haft ont. Sedan får man blåsor som först är klara, men sedan mörknar. De brukar klia. Blåsorna kan sitta var som helst på kroppen, men oftast på ena sidan som ett band eller bälte. Bältrosblåsor kan ibland sätta sig vid ögat.
När söka vård: Du behöver inte söka vård om du är under 50 år och har lindriga besvär. Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du har symtom och är över 50 år eller har ett eller flera av följande besvär:
- Du har nedsatt immunförsvar.
- Du har mycket ont.
- Du känner dig mycket sjuk.
- Du har utslag eller ont i ansiktet.
Källa: Vårdguiden 1177
Foto: Shutterstock/TT, Privat