Läkaren: Så kan botox lindra ångest och depression
Redan Charles Darwin beskrev att våra känslor och ansikten samspelar med varandra och att våra ansikten avslöjar hur vi mår psykiskt. Fenomenet kallas emotional-feedback inom forskningen.
Mår vi psykiskt dåligt, som vid depression och ångest, ser vi nästan alltid såväl bekymrade som ledsna ut och samspelet blir lätt till en ond cirkel.
Känslor skapar ansiktsuttryck – och tvärtom
Det ledsna uttrycket vi har i ansiktet signalerar sedan till hjärnan att vi är ledsna – och det gör oss ännu ledsnare. Men vad händer om man inte kan rynka pannan och spänna de muskler som är kopplade till negativa känslor?
– Det finns flera studier där man tittat på detta. Man har sett att det går att fram- kalla både positiva och negativa känslor till exempel genom att le eller rynka pannan, förklarar David Grönte, specialistläkare i psykiatri och KBT-terapeut.
Ett negativt ansiktsuttryck skapar med andra ord automatiskt en negativ känsla och negativa känslor skapar automatiskt ett bekymrat ansiktsuttryck.
Så fungerar metoden Restful Box, botox mot ångest
– Ett annat exempel är att när man är stressad så drar man ihop ansiktet, vilket ger mer ångest – och så är den onda spiralen igång. Man kan höja stresströskeln genom att stoppa personen från att dra ihop ansiktet.
Metoden, Restful Box, går ut på att man kontrollerar de muskler som leder till negativa ansiktsuttryck med botulinumtoxin, populärt kallat för botox.
– När man får musklerna att slappna av med botox minskar även symptomen på ångest och depression, säger David Grönte.
Han är den förste i Sverige att använda metoden på sin mottagning Psykiatrispecialisterna i Lidköping. Han utbildades i Restful Box i USA, där behandlingen använts sedan 2012.
Botulinumtoxin, botox, är klassat som medicin
– Jag vill betona att det här inte är en skönhetsbehandling. Botulinumtoxin är klassat som medicin och Restful Box fungerar även på den som inte har bekymmersrynkor eftersom det är musklerna som behandlas, säger han.
Behandlingen ges bara av specialistläkare eftersom det är viktigt att man injicerar medlet på exakt rätt ställe.
David Grönte berättar att metoden inte fungerar på alla typer av depressioner. Är man djupt deprimerad behöver man i regel annan behandling.
"Botox kan bli ett komplement till andra behandlingar"
– Men lider man av lindrig eller medelsvår depression och ångest som antidepressiv medicin och kognitiv beteendeterapi inte hjälper helt emot, kan botulinumtoxinet bli pricken över i.
Behandlingen består av fem nålstick där muskler i pannan kopplade till negativa känslor behandlas. Sticken görs med en specialdesignad extra tunn nål och botulinumtoxinet verkar enbart i musklerna. Det sprider sig inte till resten av kroppen och går därför att kombinera med andra mediciner också.
– För många blir det här ett komplement där mediciner och terapi inte räcker ända fram. För några kan det dock ersätta andra behandlingar helt, säger David Grönte.
Krav för att få behandling med botulinumtoxin
För att få behandling med Restful Box krävs en så kallad specialistvårdsremiss som man kan få av sin läkare. Man kan också få behandlingen som privatpatient. Då får man betala medicinen själv. Eftersom botulinumtoxin är klassas som läkemedel ingår den i högkostnadsskyddet.
Efter 6 månader avtar den antidepressiva effekten och behandlingen behöver upprepas.
Mer om botox – och så fungerar det
- Botox är ett muskelavslappnande läkemedel som innehåller botulinumtoxin typ A. Det verkar genom att delvis blockera och minska större sammandragningar av musklerna.
- Botox kan injiceras i muskler, urinblåsans vägg eller i huden. I vården används det bland annat mot muskelkramper, skelning, urininkontinens, tandgnissling och migrän.
- Det har gjorts ett antal studier av botox mot depression. Flera har visat god effekt, andra har visat samma effekt som placebo.
- Forskning pågår också om var injektionerna bör placeras för att hjälpa mot depression. I den metod som används nu använder man fem injektionsstället men man forskar också på att injicera på åtta olika ställen.
Källa: Science.org