Mystiska smärtan i benen kan vara ovanliga diagnosen
– Fönstertittarsjuka gör att människor slutar gå. Men det är tvärtemot vad man ska göra, säger specialistsjuksköterskan Rebecka Striberger
Fönstertittarsjukan är mystisk. En skarp smärta i benen som uppstår när du tar en promenad, men klingar av när du pausar. Därav namnet; den drabbade stannar och tittar i skyltfönster medan smärtan klingar av. Och det är troligen också sjukdomens mystiska natur som gör att det finns ett stort mörkertal – många drabbade har inte en aning om vad de lider av.
– Sjukdomen gör att de slutar promenera och det påverkar hela livet. Man får minskad självständighet, blir isolerad och får sämre livskvalitet. Man slutar träffa vänner och följa med på utflykter. Det blir kanske för besvärligt, eller så upplever man att man är en belastning för andra eftersom tempot behöver anpassas, säger Rebecka Striberger, som både forskar på fönstertittarsjuka vid Malmö universitet och arbetar kliniskt med patienter på Skånes universitetssjukhus.
De flesta som drabbas av sjukdomen, vars egentliga namn är claudicatio intermittens, är över 60 år. Namnet betyder ”periodvis hälta” och orsaken är en benartärsjukdom som ger symtom i form av smärta, kramper eller trötthetskänsla i benen under promenader. Nästan var femte svensk lider av benartärsjukdom, som beror på åderförkalkning i benens blodkärl, och av dem har cirka sju procent fönstertittarsjuka. Plus alla de okända fall som står och pausar vid skyltfönster därute.
Fönstertittarsjukan är en varningssignal
– Mörkertalet är jättestort. Många lever med sjukdomen men har inte fått en diagnos. Man söker inte läkarhjälp, kanske för att man tolkar symtomen som ett normalt åldrande, eller tror att det beror på någon annan diagnos man har. Men det kan också vara så att man inte är rörlig av någon anledning, då märker man inte av det. Men man ska gå till vården och få hjälp om man har de här symtomen, eftersom de som har fönstertittarsjuka löper en stor risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Detta eftersom åderförkalkningssjukdomen kan drabba artärer i andra delar kroppen.
– Fönstertittarsjukan är en varningssignal om att något inte står rätt till. Smärtan i benen vid fönstertittarsjuka är inte farlig alls, men får sjukdomen fortskrida utan behandling kan det bli väldigt allvarliga konsekvenser.
Vad är fönstertittarsjuka?
- Benartärsjukdom har cirka 18 procent av befolkningen mellan 60 och 90 år. Sjukdomen beror pååderförkalkning i benens blodkärl vilket leder till försämrad cirkulation.
- Cirka sju procent av dem har fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens).
- Kärlkrampen i benen beror på att det har blivit för trångt i pulsådrorna, som kallas artärer. De kanfinnas i bäckenet, i låret eller nedanför knäet. Det är oftast åderförfettning som är orsaken tillkärlkramp i benen. Den nedsatta cirkulation leder till smärta i benen vid fysisk ansträngning som förstförsvinner efter en stunds vila.
- Riskfaktorer är bland annat rökning, ålder, högt blodtryck och diabetes. I det långa loppet har dedrabbade en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke
Smärta i vader, lår eller höfter
Benartärsjukdom kan uppträda olika starkt hos olika människor, från de som nästan inte har några symtom alls till de som har smärta även vid vila och får svåra bensår.
– Symtomen beror på syrebrist i benen och vissa beskriver en så kraftig trötthet att de verkligen inte kan ta ett enda steg till.
Smärtan uppstår oftast i vader, lår eller höfter, beroende på var förträngningarna sitter. Men att sluta gå är inte lösningen, tvärtom ska de drabbade gångträna.
– Gå så att du når smärtan och gå lite till, innan du stannar. Vila sedan tills det avklingat. Och gå därefter vidare. Genom den processen kan man bli bättre, säger Rebecka Striberger.
– Men om man inte gör något åt det, så kan det bli så att man kan gå allt kortare och kortare sträckor. För när du tränar bildar kroppen nya blodkärl där blodet hittar nya vägar. Men det händer inte om man inte gångtränar.
Men det gör ju ont, är inte det kroppens varningssignal om att stanna?
– Den här smärtan är inte farlig. Pratar vi om bröstsmärta ska man definitivt inte promenera vidare, men när det gäller detta är varje steg du fortsätter ta, väldigt bra. Du kan sedan successivt öka din smärtfria gångsträcka och återgå till att följa med på aktiviteter du vill göra. För sjukdomen går inte över, det handlar om att stoppa sjukdomsprogressionen och bli förbättrad.
Sluta röka, träna och ta kärlskyddande medicin
Men innan man glad i hågen inleder sin träning finns en viktig, men svår, sak att göra: Sluta röka.
– De som röker eller har rökt är överrepresenterade bland de med fönstertittarsjuka, liksom de som har höga blodfetter och diabetes. Det har jättestor betydelse för sjukdomens utveckling om man kan sluta röka.
Rebecka har dock respekt för att både att fimpa och börja träna är svårt.
– Att sluta röka kräver att man är motiverad och målmedveten. Liksom att gångträna när man vet att det kommer att göra jätteont.
Det är lätt att göra dessa saker på pappret, men i verkligheten är det tufft. Så man måste hitta det som motiverar en.
Därför har Rebecka i sin doktorsavhandling tittat på hur benägna patienterna är att följa sin behandling, som bäst kan beskrivas som en trestegsraket; sluta röka, träna och ta kärlskyddande medicin. Hennes studie visade att över hälften av patienterna hade otillräcklig nivå av hälsolitteracitet, alltså förmågan att ta till sig information om sin hälsa och förbättra den.
– Det gällde särskilt de som lever ensamma.
De som hade en högre hälsoförmåga var också mer fysiskt aktiva och beskrev en högre livskvalitet.
– Det innebär ju att vi inom vården borde individanpassa informationen vi ger till patienterna och hitta sätt att stötta dem bättre. Men eftersom sjukvårdens resurser är begränsade måste vi hitta smarta och kloka sätt att göra det.
Vad hjälper mot fönstertittarsjuka?
Uppsök läkare så att du får kärlskyddande läkemedel.
Sluta röka, om du röker. Det finns hjälp att få. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till och ibland finns det sluta röka-grupper. Det finns också Sluta-Röka-Linjen som du kan ringa eller kontakta på nätet.
Promenader är en effektiv behandling. När du får ont ska du försöka gå en bit till innan du vilar. Helst ska du promenera minst en halvtimme, minst tre gånger i veckan. Ju mer du går, desto bättre är det. Tåhävningar är också ett bra sätt att träna vadmusklerna. Du kan öka din gångsträcka med regelbunden träning.
Tänk på att det är viktigt att ta hand om dina fötter om du har kärlkramp i benen eftersom sår på fötterna läker långsammare. Titta och känn på fötterna varje dag. Smörj med mjukgörande kräm och fet salva till natten om du har torr och sprucken hud. Byt strumpor varje dag.
Källa: Malmö universitet och 1177
Kirurgi kan bli aktuellt
En metod som Rebecka testade var att ge 18 patienter stöd via en app under tre månader.
– Användarna rapporterade överlag att appen gav ett bra stöd och att de fick högre livskvalitet. Så det verkar vara en väg framåt, speciellt som allt fler äldre människor är vana vid smarta telefoner och appar. Men appar ska inte ersätta den traditionella vården utan vara ett komplement.
Rebeckas app är dock inte tillgänglig att ladda ner.
– Men jag hoppas att den kommer, och om inte just den så tror jag någon annan blir tillgänglig. Många aktörer tittar på detta nu och det finns flera olika applösningar på gång i ett flertal olika sammanhang.
För den som vidtagit alla åtgärder men ändå inte blir rimligt bättre kan kirurgi bli aktuellt.
– Men det är aldrig ett förstahandsalternativ eftersom kirurgi alltid är förenat med risker och inte heller lämpar sig vid alla situationer.
Om jag går till min vårdcentral med de här symtomen, förstår då läkaren vad jag har?
– Absolut, de vet vad det handlar om. Det här är en sjukdom som över 200 miljoner människor har globalt. Om du har dessa symtom är det väldigt viktigt att träffa läkare. Du behöver få hjälp och inte minst mediciner som skyddar dina kärl, så du inte drabbas av stroke eller hjärtinfarkt. Det är också viktigt att veta att det finns mycket du kan göra själv för att leva ett bättre liv. Det finns gott hopp för de drabbade.