Ny metod mot artros testas i Sverige – allt fler drabbas

Efter reklamen: Tidiga tecken på atros – här är symtomen att vara uppmärksam på

Stela och värkande leder? Sannolikheten är ganska stor att det är artros även om det finns andra sjukdomar som ger liknande symtom. Artros är en av världens vanligaste sjukdomar enligt Världshälsoorganisationen, WHO, och cirka var fjärde person i Sverige över 45 år har diagnosen.

Ny metod mot artros testas

På Sahlgrenska universitetssjukhuset ska en ny metod mot artros i knäna testas.

– Det ligger många decenniers forskning bakom den här metoden, som kallas N-TEC, säger Alexandra Horvath, ST-läkare i ortopedi, medicine doktor och forskare.

Metoden går ut på att ta en broskbit från patientens näsa, långt inne från nässkiljeväggen. I ett laboratorium får denna broskbiopsi föröka sig och placeras därefter på ett kollagenmembran för ytterligare mognad. Resultatet blir ett graft, ett slags platta, som sedan kan klippas och formas för att passa den enskilda patientens broskdeffekt.

Metoden kommer att testas på 150 patienter från sex olika EU-länder samt Schweiz, vilket Aftonbladet tidigare har skrivit om.

– Vi kommer inkludera patienter med olika grader av patellofemoral artros, alltså artros mellan lårbenet och knäskålen, och jämföra metoden med en annan metod som heter AMIC, där man borrar i broskdeffekten för att locka dit stamceller från benmärgen. Även vid AMIC så anbringas ett kollagenmembran efter borrning, förklarar Alexandra Horvath.

Läkarna och forskarna ser många vinster om N-TEC-metoden visar sig vara lyckad.

– Ja, dels för den enskilde individen men också samhället. Artrossjukdom är associerat med en hel del smärtproblematik och nedsatt livskvalitet. Det kan också leda till ekonomiska förluster som följd till sjukrivning från arbetet. Detta bidrar också till stora samhällskostnader.

– Ett annat mål är att förlänga tiden till dess att patienten eventuellt behöver en protes av metall. Protes är slutstationen och det är ett ingrepp som man inte kan reversera.

Protes inte ett alternativ för yngre

Hos en relativt ung patient är en protes inte ett bra alternativ, berättar hon, eftersom att den då inte kommer att hålla livet ut. En reoperation, alltså att sätta in en ny protes, är associerat med en stor komplikationsrisk och många patienter blir inte nöjda.

– Patellofemoral artros är vanligare hos den yngre patientgruppen och fungerar metoden på den här sortens artros så är tanken att den ska kunna användas vid andra sorters knäartros eller artros i andra leder. Vi har inte så många behandlingsmetoder att tillgå utöver andra broskoperationer eller de sedvanliga metoderna som kortisoninjektioner eller andra injektioner i leden, så vi hoppas verkligen att det här är en metod som ska kunna ge smärtlindring och bättre livskvalitet, säger Alexandra Horvath.

Artros värre med tiden

Det forskas mycket på sjukdomen, likväl är det mycket som är okänt. Som varför vissa har mycket artros enligt röntgenbilder, men lite besvär. Medan andra har det precis tvärtom.

En som ägnat över 25 år åt att forska på artros är Martin Englund, professor, läkare och epidemiolog vid Lunds universitet. Han sitter också i ledningen för den internationella artrosorganisationen Osteoarthritis Research Society International (OARSI).

– Smärta är komplext. Smärta kan bero på olika faktorer och behöver ofta behandlas på olika sätt, säger han och fortsätter:

– Det stämmer att det är en ganska dålig överensstämmelse mellan hur det ser ut på röntgenbilden och hur man upplever sin artrossmärta. Men i snitt är symtomen värre ju längre sjukdomen fortskrider.

Att leva länge med smärta kan göra att smärtupplevelsen blir kronisk, påpekar han.

– Då spelar det inte så stor roll vad som verkligen händer ute i leden, hur mycket eller lite brosk som finns där. Smärtan är ändå mer eller mindre densamma.

Bättre behandlingar mot artros behövs

Enligt WHO är artros en av de tio mest invalidiserande sjukdomarna i högre medelinkomstländer. Så behovet av effektiva behandlingar är skriande.

– Det pågår ett intensivt forskningsarbete för att hitta nya mediciner som kan bromsa sjukdomsförloppet, för det finns inte i dag. Alla behandlingar vi har som är godkända och allmänt tillgängliga är symtomlindrande, de behandlar inte själva grundorsaken. Men det görs stora kraftansamlingar för att lösa detta. Och det är viktigt att lyckas; hundratals miljoner människor i världen har stora problem av artros.

Är det vanligt att leder hoppar ur?

Doktorn svararChristina Lundell

Riskfaktorer för att drabbas

Det finns fem stora riskfaktorer som ökar sannolikheten att drabbas av artros: ålder, tidigare ledskada, kön (kvinnor efter övergångsåldern), övervikt och genetiska faktorer, säger Martin Englund. Det betyder i princip att den enda riskfaktorn man själv kan påverka är vikten. Varför är den så viktig?

– Obesitas är en stark riskfaktor både för utvecklingen av sjukdomen och symtom som smärta. Artros har ett samband med överbelastning av leder. Men det är ett missförstånd att artros är en förslitning eller att brosket nöts bort. Det är en överbelastning som startar molekylära processer som gör att vävnaden börjar brytas ner i enzymatiska och inflammatoriska processer, säger han och fortsätter:

– Att gå ner i vikt ger ofta mindre smärta, visar studier. Men det gäller att försöka göra små förändringar i sin livsstil, man ska inte jaga snabba viktnedgångar som sällan blir hållbara i längden. För många överviktiga är det svårt att gå ner i vikt. En målsättning kan då istället vara att inte öka mer i vikt.

LÄS OCKSÅ: Smärtspecialisten: Att ha ont är INTE en normal del av åldrandet

Träning mot artros

Grundbehandlingen vid artros är i dag träning och information för att bättre kunna hantera sina besvär.

– Blir du stillasittande blir du ofta sämre. Du behöver en viss aktivitetsnivå, både för att motionera dina leder och muskler, men även för hjärtat och hälsan i allmänhet. Man kan anmäla sig och få hjälp av så kallade artrosskolor. Men det går i princip lika bra att gå ut med hunden, simma, använda motionscykel med mera. Bara man rör på sig regelbundet!

Det stora behovet av effektiva behandlingar har öppnat dörren för ett flertal alternativa behandlingsmetoder. En av dem är behandling med stamceller. Principen går ut på att stimulera tillväxt av nytt brosk.

– Det är en experimentell behandling. Det pågår studier på om den har effekt eller inte, och vi har inga svar än. Behandlingen kan därför inte rekommenderas i dagsläget. Dessutom är det en dyr behandling. Men, just nu pågår en stor studie i Australien, med flera hundra patienter. Den kan ge en bra indikation på om det finns något att hämta av denna typ av behandling, men det dröjer ett par år till innan vi vet, säger Martin Englund.

"Otroligt jobbigt att ha ont hela tiden"

Att leva med artros – så lindrar de sin kroniska smärta

PRP är populärt utomlands

En annan omtalad experimentell och dyr behandling är PRP, Platelet Rich Plasma, vilket betyder ”plasma rik på blodplättar”. Där injiceras patientens egen blodplasma i leden för att bland annat stimulera till nybildning av broskceller.

– Behandlingen har blivit populär i många länder. Men de senaste studierna visar att den ger liknande resultat som placebo. Det vill säga att patienten tror att det hjälper och därför upplever en förbättring.

Han förklarar att symtomen vid artros dessutom ofta svänger naturligt över tid och att behandlingar ofta påbörjas då man är i en dålig fas. Det innebär att förbättringen i många fall skulle kommit av sig själv, oavsett behandling eller inte.

– Det finns också starka ekonomiska intressen. Aktörerna på marknaden måste kunna bevisa att deras behandlingar är bättre än placebo och säkra, det bör gälla oavsett typ av behandling.

Men forskningen är ändå på god väg att lösa en del av artrosens gåtor. Ett stort fokusområde är att upptäcka sjukdomen i tidigare faser, konstaterar Martin Englund.

– Helst redan innan röntgenförändringen kommit. Om leden är relativt in­takt, tror vi att det finns större möjlighet att påverka den fortsatta sjukdomsprocessen.

Fånga upp tidiga tecken på artros

Det finns numera läkemedelskandidater som visat lovande resultat när det gäller att återbilda brosk. De har dock inte lyckats så bra i studier med patienter med artros i sent stadium.

– En möjlig förklaring till de dåliga resultat vi hittills sett skulle kunna vara att vi börjar behandla sjukdomen när den gått för långt och de rent biomekaniska faktorerna i leden har påverkats alltför mycket. Om vi hittar rätt läkemedel och behandlar sjukdomen i en tidigare fas kanske vi skulle lyckas bättre med att fördröja det fortsatta sjukdomsförloppet.

Sjukdomen är heller inte enhetlig utan består av många olika undergrupper, berättar han. En del drabbade har bara en smärtsam led, andra har starkt inslag av inflammation med flera leder drabbade, inte sällan med ett flertal andra kroniska sjukdomar såsom diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.

– Har du besvärande smärta i leden över lång tid är det bra att veta vad det beror på, så se till att få en diagnos. Men för artros finns i dag bara symtomlindring som godkända medicinska behandlingar.

Värktabletter mot artrossmärta

NSAID-preparat kan till exempel hjälpa vid inflammatoriska besvär, antingen som tabletter, kräm eller gel.

I läkemedelsgruppen NSAID som hämmar inflammation ingår verksamma ämnen som ibuprofen, naproxen och acetylsalicylsyra.

– Det bästa du kan göra själv för att behålla ledfunktionen och minska symtomen är att se över livsstilen, hitta någon slags regelbunden motion som passar ditt intresse och dina möjligheter samt få kontroll på kroppsvikten vid övervikt, säger Martin Englund.

– Vid svåra artrosbesvär i senare stadier i framför allt höft eller knäled så kan en protesoperation bli aktuell, alltså utbyte till en konstgjord led. Det är en behandling som hjälper i de allra flesta fall.

Martin Englund är professor, läkare och epidemiolog. Med kollegor vid Lunds universitet har han samlat forskningskunskap om artros på hemsidan artrosportalen.se.

Att motionera regelbundet, till exempel promenera eller cykla, är bra för både leder och muskler – och särskilt viktigt vid artros.

Foto: TT, Johan Persson/LU

LÄS OCKSÅ: Ont i knäna? Så undviker du knäproblem och blir smärtfri