Benskörhet – därför löper svenska kvinnor extra hög risk att drabbas
Vår benmassa och bentäthet minskar obönhörligen med åren. Processen leder ofta till osteopeni, låg bentäthet, och den startar långt tidigare än man kan tro.
Som mest benmassa har vi i 20-årsåldern, sedan går det utför, för att ta fart ordentligt i klimakteriet. När den gått tillräckligt långt får man osteoporos –benskörhet.
– Det är ingenting man känner av själv. Oftast upptäcks det i samband med att man får en fraktur efter ett fall, säger professorn och överläkaren Mattias Lorentzon på avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition på Göteborgs universitet.
Se också: 5 myter om åldrande
Drabbar oftast kvinnor över 60 år
Processen från osteopeni, benförlust, till fraktur på grund av osteoporos kan ta 10 till 15 år. För det mesta drabbar det kvinnor över 60 år. Mattias Lorentzon berättar att svenska kvinnor är särskilt hårt drabbade om man jämför med andra länder. Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män.
– Varför det är så här vet vi inte. Det kan handla om genetik och kroppslängd. Svenska kvinnor är ofta är ganska långa och vi vet att kroppslängden är en riskfaktor för benskörhet.
Forskning visar att tillskott av probiotika kan hjälpa
I sin forskning tittar han bland annat på olika sätt att minska benförlust i klimakteriet. Fokus ligger, lite otippat, på tarmfloran och på de goda bakterierna där.
– Just nu gör vi försök med tillskott av probiotika för att se om det kan hejda benförlusten. Våra resultat visar att man kan halvera benförlusten med ett tillskott av probiotika.
Men det hjälper inte att äta vilken probiotika som helst. Bakterier finns i ett oändligt antal olika stammar och understammar. Det Mattias Lorentzon och hans kollegor testar är en mjölksyrabakterie som heter reuteri.
– Men på andra håll testar man också andra typer av laktobaciller mot benförlust, bland annat en slags probiotika som bildar korta fettsyror. Det kallas andra generationens probiotika och kan stärka skelettet samtidigt som det sänker blodfetterna, säger Mattias Lorentzon.
Om studierna faller väl ut kan man förhoppningsvis förebygga benförlust och benskörhet med tillskott av rätt bakterier.
– Det skulle vara ett enkelt sätt att behandla ett stort problem, säger han.
Välj träning med hopp och stötar
När det gäller andra typer av tillskott, som D-vitamin och kalcium, är det inget han rekommenderar.
– Brist är ovanligt om man är frisk och äter en varierad kost. Har man ingen brist, har man heller ingen nytta av att ta ett extra tillskott.
Mattias Lorentzon berättar att de ibland hittar kvinnor som faktiskt har för höga kalciumnivåer, vilket inte heller är bra. Då ska man inte heller ta ett tillskott. Något man däremot kan göra utan att riskera biverkningar är att träna regelbundet. Det är ett bra sätt att bromsa upp benförlusten.
– Allra bäst är att ägna sig åt en så kallad viktbärande träning, till exempel basket, volleyboll eller gymnastik.
Men andra ord: välj en träning med hopp och stötar, framför en mer stillsam träning som simning och cykling.
– Självklart kan man simma och cykla också men om man vill skydda sig mot benförlust är det bra att variera det med exempelvis löpning och styrketräning, säger Mattias Lorentzon.
En annan skyddande faktor är att ha en normal vikt. Undervikt är däremot en riskfaktor, liksom allt för hård träning.
– Tränar man så mycket att man tappar menstruationen, då tappar man också benmassa.
Kortison i tablettform kan ha en negativ effekt på skelettet
Även vissa, vanliga mediciner kan påverka vår benmassa negativt. Det gäller till exempel kortison i tablettform. Det ges bland annat mot reumatiska sjukdomar och allergier.
– Kortison kan ha en snabb och negativ effekt på skelettet. Det ger en hög frakturrisk. Den kan man undvika genom att sätta in en behandling som skyddar skelettet samtidigt med kortisonet, säger Mattias Lorentzon.
För det finns bra, förebyggande behandling mot sköra ben idag.
– Tyvärr är det få som känner till att det finns behandling som skyddar effektivt mot benbrott. Jag tycker att alla riskpersoner borde få göra en utredning med bentäthetsmätning.
Till riskperson räknas exempelvis en kvinna som slutat menstruera och som har haft en fraktur. Rökare hör också till riskgruppen.
– Är man nyfiken på sin egen risk att drabbas av benskörhet kan man testa sig själv med riskverktyget FRAX, som finns på internet. FRAX är det verktyg som används mest idag.
Foto: TT