När din trötthet inte är normal – varningstecken att ta på allvar

Efter reklamen: 5 bra vanor för hjärtat

Oj, vad det var jobbigt att knata uppför den där backen! Och matkassarna har liksom blivit alldeles för mycket att bära. Är inte benen lite svullna och tunga också…?

Symtomen ovan kan bero på åldrande, övervikt, lågt blodvärde eller dålig kondition. Men ibland är det dags att fråga sig exakt hur dålig konditionen egentligen blivit – och om den försämrats mycket. För då kan det i stället handla om hjärtsvikt. En sjukdom där risken att drabbas ökar i takt med att åren går, men som också kan dyka upp hos unga människor.

– Hjärtsvikt drabbar många människor och är den vanligaste orsaken till att äldre blir inlagda på sjukhus. Om man blir andfådd, inte har samma ork som tidigare och dessutom kanske andra besvär från bröstet – då måste det undersökas, oavsett ålder, säger Ida Haugen Löfman, som är överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset där hon arbetar med de patienter som är allra svårast sjuka i hjärtsvikt.

Trötthet i kroppen

Hjärtsvikt är en folksjukdom. Runt 200 000 svenskar har hjärtsvikt och ungefär 40 000 insjuknar varje år. Prognosen har på senare år förbättrats, eftersom det har kommit effektiva läkemedel och andra behandlingsformer. Så de flesta med hjärtsvikt kan i dag leva aktiva liv – såvida de kommer under behandling. Men det gör inte alla.

– Om man inte är medicinskt kunnig är det nog svårt att förstå att man lider av hjärtsvikt. Speciellt kronisk hjärtsvikt, som kan komma smygande över tid. Då kan det vara svårt att märka att man blir sämre, säger Ida.

De mest typiska symtomen är ökad andfåddhet och ofta en stor trötthet som inte ska förväxlas med att vara dåsig och emellanåt nicka till dagtid.

– Trötthet vid sömnbrist är inte hjärtsvikt. Hjärtsvikt innebär att man blir trött i kroppen, andfådd när man rör sig och att benen eller fötterna kan svullna.

Två typer av hjärtsvikt

Hjärtsvikt förekommer i två former: Kronisk hjärtsvikt, när hjärtats funktion försämras långsamt över tid och akut hjärtsvikt, som orsakas av någon form av akut skada på hjärtat eller att hjärtat får en rytmrubbning, som ger en hjärtsvikt.

Risken att drabbas ökar om du haft en hjärtinfarkt, har problem med hjärtklaffarna, är åderförkalkad eller har diabetes. Dessa patientgrupper känner ofta till risken för hjärtsvikt. Men människor med förhöjt blodtryck tillhör också riskgrupperna.

– Många lever med högt blodtryck utan att veta om det och eftersom de då inte får behandling, löper de ökad risk att drabbas av hjärtsvikt. Så har man familjemedlemmar med högt blodtryck, bör man kontrollera sitt blodtryck.

Ett högt alkoholintag kan också vara en orsak till hjärtsvikt.

Men om jag inte förstår att jag har hjärtsvikt, då kanske det inte är så farligt ändå?

– Jo, dessvärre är hjärtsvikt ett allvarligt tillstånd som försämras över tid om du inte kommer under behandling. Men väl under vård, finns läkemedel och behandling som kan förbättra både måendet och prognosen.

Maxa chansen att bli hundra – expertens tips för att leva länge!

Diagnostik med blodprov och ultraljud

Ett sätt att ta reda på om en patient har hjärtsvikt är genom ett blodprov som kan visa om hjärtat är belastat och med ultraljud av hjärtat, berättar Ida.

– Om du har hjärtsvikt med nedsatt pumpfunktion, kan man mäta graden av pumpsvikt med ultraljud. En annan form av hjärtsvikt är när pumpfunktionen är bevarad men hjärtat är stelt så det fyller sig sämre. Det är en form av hjärtsvikt som vi vet förekommer oftare hos äldre överviktiga kvinnor. Om ultraljudet visar tecken på hjärtsvikt med bevarad pumpfunktion får läkaren göra en sammanvägning av riskfaktorer och symtom för att ställa rätt diagnos.

Enligt Hjärtsviktsrapporten som släpptes nyligen av Riksförbundet HjärtLung, får hjärtsviktspatienter ofta inte tillgång till rätt vård. För många tar det också lång tid att få en diagnos.

– För vissa patienter kan det ta tid innan diagnosen ställs. Har man KOL eller sänkt kondition av andra orsaker, kan det dröja innan man söker på grund av ökad andfåddhet. Det är viktigt att man förklarar för vårdpersonalen vilka problem man upplever. Till exempel att man blir mer andfådd vid promenader, att man inte orkar bära matkassarna längre eller känner att benen är tunga när man går i trapporna.

Behandling vid hjärtsvikt

Men när väl rätt diagnos är ställd finns det gott hopp om ett bättre liv. Den som drabbas bör få träffa en läkare med kunskap om hjärtsvikt. Många patienter får också tid hos en hjärtsviktsjuksköterska som kan hjälpa till med läkemedelsbehandlingen och ge råd kring hur man ska göra i olika situationer.

– När hjärtsvikten beror på sänkt pumpfunktion finns en standardiserad läkemedelsbehandling, säger Ida.

Fyra olika sorters läkemedel sätts in som bidrar till att avlasta hjärtat och öka pumpfunktionen.

För de som har drabbats av vätskeansamling i kroppen, gör vätskedrivande läkemedel att de känner sig bättre.

När det gäller det stela hjärtat har tidigare studier av läkemedlen inte visat samma resultat, men även här har det hänt mycket på sistone, konstaterar hon.

– I dag vet vi att det viktiga för det stela hjärtat är att behandla riskfaktorerna som högt blodtryck, diabetes, övervikt och förmaksflimmer. Det har också upptäckts att en av de senaste diabetesmedicinerna ger god effekt.

Amanda blev hjärtsjuk av energidrycker: "Orkar nästan inget"

Badrumsvåg underlättar medicinering

För den som har hjärtsvikt finns ett flertal råd, som att sluta röka, undvika att dricka för mycket alkohol och att träna både kondition och styrka. En fysioterapeut eller sjukgymnast kan ge råd om träning.

– Träning påverkar inte bara hur mycket hjärtat orkar pumpa, utan även muskulaturen. Att ha en bra muskulatur är värdefullt vid hjärtsvikt och kan även påverka prognosen positivt.

Att ändra livsstil är inte alltid det lättaste. Men ett av råden är enkelt: Köp en våg.

– Med en våg hemma kan du väga dig regelbundet. Har man gått upp ett kilo kan man tillfälligt öka dosen av vätskedrivande som man har kommit överens om med sin hjärtsviktsjuksköterska. Blir man av med överskottsvätskan kan andningen och benen bli lättare och man motverkar ytterligare försämring.

Ökad risk för nedstämdhet

Att få diagnosen kan dock påverka det psykiska måendet.

– Det är lätt att drabbas av oro och nedstämdhet. Det är svårt att få en kronisk sjukdom som innebär att man behöver ta flera läkemedel. Hjärtsvikt kan leda till begränsningar i vardagen som ens omgivning inte alltid förstår. Några patienter behöver stödjande samtal eller hjälp av antidepressiva mediciner. Det kan vara bra att ha en regelbunden livsföring med god sömn, tid för återhämtning och fysisk aktivitet.

Hjärtsvikt kan också påverka samlivet.

– Orken och lusten kan minska när man har hjärtsvikt och läkemedlen kan också påverka förmågan. Men det finns hjälp att få även där, så prata om det med din läkare eller hjärtsjuksköterska.

Foto: Shutterstock/TT