Pernilla fick höftproblem som 46-åring – så blev hon kvitt smärtan
Det började med en sorts stelhet. Så fort Pernilla hade suttit ned och skulle resa sig upp, så var de tre-fyra första stegen väldigt haltande och ibland hände det att höften ”låste sig”.
– Jag tänkte att ”jag håller väl på att bli gammal”, även om jag bara var 46 då. Jag trodde även att det var något muskulärt, en överansträngning kanske. Men sedan blev det bara värre och värre med smärtorna. Sjukvården menade först att det nog var artros, men brosket var fint när jag röntgades. Jag fick kortisoninjektioner, som hjälpte lite grann, men snart kom smärtan tillbaka och man ska ju inte ta för mycket kortison heller. Till slut visade en undersökning med magnetkamera att jag hade så kallade bencystor. Ingen tumör, betonade de, men ”benätarceller” som bara skulle fortsätta om man inte tog bort dem. Då fattade man beslutet att jag skulle få en ny höft, berättar Pernilla Sydenhag från Västerhaninge.
Misslyckad höftoperation – höften gick ur led
Tyvärr blev den första operationen inte särskilt lyckad. Den konstgjorda höftkulan hoppade ur sitt lika konstgjorda fäste redan veckan efter. Ambulans in till sjukhuset, och efter 18 timmars väntan på akuten fick hon en lätt narkos och höften drogs i rätt läge igen.
Tillbaka i en ny rehabilitering var hon vid gott mod om att allt skulle bli bra, och när en kompis var över för att hjälpa till att laga matlådor så skulle Pernilla bara vrida på kroppen för att peka och visa var saltkaret stod.
– Och då går höften ur led igen!
Innan man kunde öppna upp och se vad som hade gått fel behövde dock hud och muskulatur läka, så det blev en hel sommar på kryckor, innan man till slut efter nio veckor gjorde om operationen på ett helt annat sjukhus.
– Jag hade tappat förtroendet för det första faktiskt. Och under den här andra fick jag en ny och djupare ledskål i ett annat material, samtidigt som man förlängde stammen på mitt lårben så att man kunde göra ett nytt fäste eftersom det gamla hade lossnat. Och sedan funkade det. Jag kände med en gång när bedövningen släppt att nu blev det bra. Det var inte något som glappade, som efter den tidigare operationen, men då visste jag ju inte att det inte borde kännas så, säger hon.
Tolv veckors rehab efter höftoperationen
Hela tiden var målet att kunna komma upp på hästryggen igen, på egna hästen med det passande namnet ”Happy”. Det dröjde tolv veckor efter den sista operationen innan det kunde ske, och totalt blev det halvårs ofrivillig paus i ridandet.
– Men jag har ju hållit på med hästar hela livet, så det har hela tiden varit min drivkraft genom allt detta. Ett tag sade ju sjukvården att ”du får nog lära dig att leva med det här”, så jag är glad att jag inte gav upp! Min läkare säger att det är inga problem att rida med min nya höft, men jag ska helst undvika att ramla av... Nu är målet att börja tävla igen.
Pernilla berättar om operationen
”Kvällen före operationen fick jag duscha och tvätta mig med bakteriedödande descutan, och gjorde sedan om detta samma morgon som operationen. Då fick jag också lugnande och smärtstillande i ett dropp i armen. Jag åkte i säng ner till operationsavdelningen där de kollade blodtryck och värden, och inne på operationssalen blev jag förflyttad över till britsen som jag skulle ligga på.
Innan de gav mig narkos, satte de ryggmärgsbedövningen. Man måste vara vaken så att man kan berätta när den ”tar”. Det var en mycket märklig känsla när benen försvann! Jag kände mig så tung.
Före narkosen var alla så snälla och pratade lugnt med mig. ’Nu ska du tänka att du befinner dig på en strand”, sade de, som för att leda in mig på drömmar om detta under operationen, men jag som ju hade gjort det här förut svarade, ”nej, jag ska tänka att jag sitter uppe på hästryggen i stället”. Under operationen har man ju inga minnen, men förmodligen tog den inte så lång tid, då det ofta är ett rutiningrepp.
När jag sedan vaknade från narkosen fanns ryggmärgsbedövningen kvar och det tog hela åtta timmar innan den släppte. Jag var lite förvirrad när jag vaknade och var tvungen att lyfta på täcket för att se att snippan fanns kvar, för det kändes som att allt var borta. Men sen var jag på benen samma eftermiddag, och fick gå runt med en sköterska och ett litet gåbord. De vill ju att man kommer upp snabbt på grund av risken för blodproppar.
Jag fick ligga kvar den natten också, och träffa en sjukgymnast dagen efter för att visa att jag kunde gå med kryckor. Fem veckor efter operationen bytte jag sedan kryckorna mot gåstavar, var sedan helt utan rörelsehjälp efter sex veckor, och på hästryggen efter tolv!”
Läkaren: "En balanserad träning är jättebra"
Även om man inte planerar att rocka rockring i sommar så har man förstås stor nytta av att höfterna mår bra. Det här är en av kroppens största leder, med smart kulledsfunktion och senor, ligament och ledband i en intrikat väv runt hela paketet. Vid en rask promenad ska höften nämligen kunna klara att bära hela fem gånger av kroppsvikten, så varje tio kilo extra du bär på innebär femtio extra på höfterna...
Men övervikt är inte det enda hotet mot höfthälsa. När till det exempel gäller artros i denna led så står generna faktiskt för hela 60 procent av orsaken, vilket är mycket mer än vid många andra sjukdomar som påverkas av gener. Vid knäledsartros är det i stället livsstilsfaktorerna som dominerar som orsak och överviktiga drabbas åtta gånger som ofta som normalviktiga, jämfört med ”bara” tre gånger så ofta vid höftledsartros.
Höftbesvär vanligare hos kvinnor
Dessutom drabbas kvinnor mer än män, både av artros i höften och av höftledsfrakturer, men även mjukdelarna – senor, muskelfästen och ligament – som kan bli överansträngda, inflammerade och göra ont, har många gånger en typiskt kvinnlig patientprofil. Sjunkande östrogenhalter spelar in här, men en del faller också under vad som lite mystiskt brukar kallas för ”hälsoparadoxen”, att kvinnor lever längre än män, samtidigt som de drabbas mer av många olika slags sjukdomar.
– Ens kön och gener går ju inte att göra så mycket åt, ett visst mått av otur handlar det tyvärr om ibland. Det finns till exempel ett hundratal olika gener som ger ökad risk för artros, och man behöver förmodligen ha åtminstone ett dussintal av dem för att sjukdomen ska slå igenom. Detta går ju inte att påverka, säger Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
– Men vad man alltid tjänar på är att träna. Jag försöker själv hålla mig i rörelse för att mina höfter ska hålla hela livet. Det behöver verkligen inte vara extremt på något sätt. En balanserad träning är jättebra, fortsätter han.
4 vanliga orsaker till höftsmärta
Höftinflammation
Även kallad trokanterit eller trokanterbursit beroende på var inflammationen sitter.
Känns så här: Smärta på höftens utsida, som förvärras när du ligger på sidan, står på ett ben eller går mycket. Rörligheten behöver inte vara särskilt begränsad.
Varför: Orsaken kan vara lite oklar, men ofta är det någon överbelastning eller monoton rörelse som har orsakat inflammationen.
Typiska patienten: Kvinna i medelåldern eller äldre som plötsligt får ont över trokantern (benutskottet på lårbenets ovandel) men smärtan kan också kännas mer upp mot höftkammen och även stråla ner mot knät.
Vad säger läkaren? ”I många fall går det här tillståndet över av sig självt, för det är inget i höftleden som har gått sönder, men det kan ju ändå vara smärtsamt. Det kan ta alltifrån några veckor till månader innan det går över. En sjukgymnast kan ge tips på övningar, för det är bra att hålla i gång. Om man upplever mycket smärta så kan man få hjälp av kortisoninjektioner kring senfästet”, säger ortopeden Nils Hailer.
Höfttendinit
Känns så här: En inflammation som orsakar smärta, i någon sena i närheten av höftleden, till exempel psoassenan som går tvärsöver höften. Då hamnar smärtan på framsidan av höften, övre låret eller i ljumsken. Man kan också uppleva så kallad ”snapping hip”, att det smärtsamt knäpper till i höften, men då är det en sena på utsidan av höften som hoppar över trokantern.
Varför: Överansträngning är en orsak, till exempel efter träning eller att ha arbetat med tung belastning på hård golvyta. Problemet verkar också kunna uppstå utan synlig orsak.
Typiska patienten: Ofta något yngre än vid trokanterit, och män drabbas lika mycket som kvinnor. En annan grupp som kan få tendinit är de som har fått en höftprotes, och ibland beror detta då på att ledskålen, ”cupen”, är för stor.
Vad säger läkaren? ”Precis som trokanterit är detta ett mjukdelssyndrom som brukar gå över av sig själv så småningom, men träningen brukar behöva anpassas. Mot smärtan kan läkemedel som innehåller inflammationsdämpande ämnen, som ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra, hjälpa. Man har även försökt med kortisoninjektioner om det blir långvarig smärta, men med lite oklara resultat.”
Höftledsartros
Känns så här: Symptomen kommer smygande. I början känns smärtan mest vid fysisk aktivitet och då ofta i ljumskar, säte och övre delen av låren. Även smärta i knän eller underben kan faktiskt ha sin rot i artros i höften. Typiskt är också stelhet och svårigheter att få i gång kroppen, särskilt på morgonen, lite som grus i leden. Ofta får man bara problem med ena höften, men en femtedel av de med höftledsartros får det i båda.
Varför: Artros är en sjukdom som innebär att ledbrosket bryts ner snabbare, och det skapar smärta och irritation i leden. I en frisk höft är ledytorna täckta av varsitt lager brosk som tillsammans är 4–6 mm tjockt. I en väldigt anfrätt led kan broskytan till slut vara helt borta. Generna är den allra största orsaken just här, men även livsstilsfaktorer som övervikt.
Typiska patienten: Kvinna i övre medelåldern är den typiska patienten, och besvären uppstår oftast efter 60.
Vad säger läkaren? ”Artros har ofta decennielånga förlopp. Bland äldre skulle jag säga att den står bakom 80–90 procent av alla fall av höftsmärta. Artrosskola är ett viktigt första steg men om artrosförändringarna har gått väldigt långt så visar nya studier att träning inte är bättre än placebo i form av koksaltinjektioner. För den som har en helt utbränd led plus tillräckligt med besvärliga symptom som inte påverkas av icke-kirurgisk behandling, så är det proteskirurgi som gäller.”
Höftledsbrott
Känns så här: Att bryta höften, till exempel lårbenshalsen, över trokantern, eller var frakturen nu hamnar beroende på fallet, gör givetvis väldigt ont. Men det är också en farlig olycka. 20 procent av drabbade dör inom ett år efter frakturen, främst beroende på att det är en sån skör grupp redan från början.
Varför: Bakgrunden till frakturen är nästan alltid så kallat lågenergitrauma, ett fall från låg höjd, som ett olyckligt snubbel över en mattkant eller en tappad balans i badrummet. Osteoporos, benskörhet, finns också med i bilden.
Typiska patienten: Kvinna, omkring 75-80 år, är den vanligaste patienten. Cirka 20 000 svenska fall om året leder till höftledsbrott, och de flesta av dem är kvinnor. Benskörhet kan bidra till att ett litet fall ändå leder till en fraktur. Men långt ifrån alla patienter med höftfraktur har en påvisad benskörhet.
Vad säger läkaren? ”Det finns medicin mot benskörhet, men då måste man veta om att man har det. Andra förebyggande åtgärder är att man försöker hålla sig själv aktiv, tränar balanssinnet och kanske lite styrketräning. Allt som håller muskelmassan och balansen i gång minskar risken för fall. Har man ändå fallit och fått en höftledsfraktur så är det kirurgi som gäller.”
Protes kan ersätta ledkula och skål
Men som sagt, höftproblem kan drabba även fysiskt starka personer, och ibland tidigare än man tror i livet. Moderna höftprotesoperationer, där man sätter in en protes för att ersätta antingen bara ledkulan (halvprotes) eller både kula och skål (helprotes) till exempel vid svår artros eller frakturer, har funnits sedan slutet av 1960-talet, då brittiska ortopeden John Charnley introducerade den moderna höftproteskirurgin. De första modellerna fungerade dock dåligt, eftersom ledskålen var gjort av teflon, som gav en kraftig inflammatorisk reaktion, och man fick göra om hundratals operationer...
Sedan dess har teknikerna på olika sätt förfinats, både vad gäller protesmaterial och hur operationerna utförs. I dag är det en så kallad ”fast track”-operation, med målet att få patienten på benen så snabbt som möjligt. De som fortfarande har ett rörligt liv får helprotes, medan äldre personer som är väldigt stillasittande klarar sig med en halv.
– Det har verkligen hänt mycket med utvecklingen. Tittar vi på hur det såg ut innan moderna höftprotesoperationer, så lades patienter med höftfraktur i säng för att läka ihop, och där kunde de i stället dö av exempelvis urinvägsinfektion eller lunginflammation. Sedan dess har vi optimerat arbetsformen betydligt, säger Nils Hailer och fortsätter:
– I Sverige finns också flera register där kunskap om höftledsoperationer samlas och följs upp, så att vi snabbt upptäcker vilken teknik som verkar fungera bäst. Det gör att vi inte behöver operera om lika många.
Träna höfterna – 4 sköna övningar mot höftsmärta
Musslan
Ligg på sidan och böj knäna i 45 grader så att hälarna är i linje med rumpan. Ha benen ihop med hälarna direkt mot varandra. Håll hela tiden höften i linje, ligg gärna med en vägg bakom dig för att se att du inte vobblar fram eller tillbaka med höften. Håll ihop fötterna när du lyfter övre benet/knät. Gå så högt du kan utan att hälarna separeras. Spänn rumpan och kom ner igen.
Barnets position
Stå på alla fyra. Låt rumpan komma bak mot hälarna och pannan landa på mattan. Placera armarna sträckta framför dig eller låt ligga längs med sidorna om kroppen. Tillåt ryggen att rundas lätt när sittbenen sjunker ner och axlarna mjuknar. Stanna här i ett par minuter.
Diagonala lyft
Stå på alla fyra, händerna rakt under axlarna, knäna rakt under höften, blicken i golvet. Spänn bålen, lyft höger arm och vänster ben, rakt upp – framåt/bakåt, tills de är i linje med överkroppen. Stanna till, kom tillbaka. Byt sida. Blir det för svårt med balansen så jobba bara med benen.
Höftlyft
Ligg på rygg med fötterna i golvet nära rumpan. Låt armarna ligga längs med kroppens sidor. Spänn rumpan och lyft upp höften så högt du kan. Stanna till högst upp och kom tillbaka ner igen och börja om.
Foto: TT/Shutterstock