Piller i stället för terapi – varför äter vi så mycket antidepressiva?
Förskrivningen har ökat rejält och många tar dessutom medicinen betydligt längre än tidigare.
Med största sannolikhet äter någon av dina familjemedlemmar, vänner, kollegor eller du själv antidepressiv medicin. Enligt Socialstyrelsens statistik tog 1 200 479 antidepressiva under förra året. Det är fler än var tionde person. För ett decennium sedan var motsvarande siffra 836 480. Ett mönster förändras dock inte: fler kvinnor än män äter den här typen av preparat. Men vad beror ökningen på?
– Den viktigaste orsaken är att det är väldigt många som aldrig slutar. Data från 2020 visar att över hälften av de som tar antidepressiva har gjort det i nio år eller längre. Tanken initialt var tre till sex månader, säger André Marx, specialist inom allmänmedicin och författare till boken Älskade, hatade antidepp.
Abstinens misstas för depression
Även i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer står att de flesta depressioner går över inom tre till sex månader. Varför då fortsätta med medicineringen? Några månader blir till år, som blir till tiotals år.
Att det är svårt för många att sluta med sin antidepressiva medicin vet André Marx som var ansvarig läkare på Nedtrappningsmottagningen i Stockholm från 2020 till dess att mottagningen lades ner 2022. Han berättar att det är vanligt med abstinenssymtom som ökad ångest, oro, nedstämdhet, irritabilitet, emotionell labilitet och sömnstörning.
– Många gånger misstas de här symtomen för att depressionen kvarstår och man trappar upp medicinen igen. Abstinenssymtomen kan också vara så långdragna och intensiva att en ny depression uppstår indirekt utlöst av abstinensbesvären.
Vanliga biverkningar av antidepressiv medicin (SSRI)
Minskad sexlust och svårighet att få orgasm.
Viktuppgång.
Huvudvärk.
Illamående.
Dåsighet och yrsel (kan påverka till exempel bilkörning).
Benskörhet.
Ökad blödningsrisk.
Antidepp skrivs ut mot fler besvär
Men det är inte bara deprimerade som får antideppmedicin.
– En annan anledning till den kraftiga ökningen är diagnosglidningen. Tidigare skrevs läkemedlen ut till en begränsad grupp med svår depression och svår ångest. Nu skrivs de ut mot lättare ångest och nedstämdhet. Vissa antidepressiva är även godkända för olika typer av smärttillstånd, vilket såklart gör att fler tar medicinen.
Så antidepressiv medicin används med andra ord inte bara för att behandla depressioner.
Så här säger Mats Persson på Läkemedelsverket.
– För varje godkänt läkemedel finns en av Läkemedelsverket (eller europeiska läkemedelsmyndigheten EMA) godkänd produktresumé. Där framgår vilka sjukdomstillstånd det är avsett att användas mot. När det gäller antidepressiv medicin är depression och ångest de mest framträdande indikationerna, men en del av läkemedlen kan också användas mot exempelvis tvångssyndrom, narkolepsi och vissa smärttillstånd.
Behandling av depression
• De flesta depressioner går över inom 3–6 månader.
• Antidepressiva läkemedel är ett av förstahandsalternativen vid behandling av medelsvår till svår depression. Även psykoterapi och beteendeaktivering har bevisad effekt.
• Vid lindrigare symtom saknas bevis för att specifik psykoterapi är mer effektivt än rådgivning och stöd. Det kan också finnas anledning till läkemedelsbehandling.
• Information och psykologiskt stöd är viktigt och om möjligt bör närstående engageras.
• Kombinationen antidepressiva läkemedel och psykoterapi kan förbättra behandlingen.
Behandling av ångest
Kognitiv beteendeterapi bör erbjudas som ett förstahandsval.
Antidepressiva läkemedel rekommenderas inte och bör enbart i undantagsfall övervägas som korttidsbehandling. Just nu pågår ett arbete med att uppdatera denna rekommendation.
Källa: Läkemedelsverket
Hämmar alla känslor – inte bara de jobbiga
Men är det så tokigt då att vi äter antidepressiv medicin lite till mans? Om vi mår bra av medicinen – är det inte okej då? Nej, riktigt så enkelt är det inte enligt André Marx. Förutom att studier visar att majoriteten av patienterna hade klarat sig minst lika bra på placebo, är problemet att ju längre tid du äter medicinen desto mer vänjer du dig vid det känslohämmade tillståndet som medicinerna skapar, och som bland annat kan påverka dina relationer med andra människor.
– Studier visar att känslohämningen kan uppfattas som positiv till en början, för att sedan kännas mer som en biverkning eftersom även positiva känslor kapas. Många blir mer obrydda och avtrubbade vilket kan vara skönt för vissa. För andra inte.
– Frågan om vad som händer när vi äter antidepressiva under lång tid är intressant. Kan det vara så att läkemedlen förhindrar personlig utveckling, och är det därför det är vanligare med mer återkommande och långdragna besvär idag? Om vi dämpar förmågan att känna ångest och oro kanske vi stannar kvar i situationer eller relationer som inte är bra för oss. När vi sedan tar bort medicinen kommer allt detta som en baksmälla. Många kvinnor som fått hjälp med nedtrappning har sedan undrat varför de har stannat i en dålig relation så länge. Jag tycker att det skulle vara ärligare att kalla de här medicinerna för känslohämmare istället för antidepressiva, säger André Marx.
Men han påpekar också att det finns de som behöver läkemedlen för att kunna ha en fungerande vardag när de inte erbjuds andra alternativ av vården.
Antidepp i åldersgrupper
Så många tar antideppresiv medicin i olika generationer:
15–29 år: Kvinnor: 12,3 % Män: 5,5 %
30–44 år: Kvinnor: 16,5 % Män: 8,7 %
45–64 år: Kvinnor: 18,4 % Män: 9,8 %
65–84 år: Kvinnor: 20,3 % Män: 12,4 %
85 år och äldre: Kvinnor: 37 % Män: 25 %
Vad krävs för att färre ska ta antidepressiva?
– För att minska överförskrivningen av antidepressiva behöver riktlinjerna göras om. Samtalsterapi behöver prioriteras och antidepressiva bör övervägas först när andra alternativ misslyckats. Det ligger också i linje med patienternas preferenser, generellt föredrar man samtalsterapi framför medicin. För att komma dit behöver vi bygga ut de psykoterapeutiska behandlingarna så att patienterna kan välja mellan fler behandlingar. Det är särskilt viktigt då patienternas önskemål har stor betydelse för utfallet vid behandling av psykisk ohälsa, poängterar André Marx.
Läkarna kommenterar:
Per Åkefeldt, psykiatriker och psykoterapeut: ”Medicin kan vara livsavgörande”
"Av alla som äter antidepressiv medicin så finns det svårt sjuka som verkligen behöver medicinen. Det finns även en grupp som inte är så sjuka, men som ändå kan ha nytta av medicinen under en period. Det viktiga är att man som patient får en bra och tillitsfull diskussion och utvärdering tillsammans med en läkare. Jag upplever att många patienter är väl informerade om medicinen, det pratas mycket om antidepressiva och stigmat har minskat. Medicineringen kan fungera fantastiskt bra, men den kan också upplevas som emotionellt hämmande och ha andra negativa effekter, det gäller att värdera för och nackdelar.
Jag kan hålla med om att ett för ensidigt fokus på mediciner riskerar att skugga andra vägar till bättre mående. Depression är komplext och det viktigaste är att göra en analys om varför man mår dåligt. Då kan man komma fram till att medicinering inte är rätt behandling. Vi läkare måste se helheten.
Viktig att nämna också att psykoterapi inte alltid fungerar. Det kan vara svårt att ta till sig terapi, och det kräver mycket förändringsarbete som för många är jobbigt och ångestskapande i sig. Då kan känslolivet behöva dämpas med medicinering en period. Generellt gäller att ju tyngre och svårare de psykiska symtomen är desto viktigare med mediciner – de kan vara helt livsavgörande. Sedan är effekten av medicinen väldigt individuell. Det krävs fortlöpande uppföljning och inte sällan dosförändringar och preparatbyten. Diskussioner mellan läkare och patient är nödvändigt – även vid nedtrappning. Det är viktigt att patienten lär sig förstå vad som är friskt och vad som är sjukt. Att nedtrappningssymtom inte betyder att depressionen är kvar. Det brukar bli tydligt efter ett tag."
Sandra af Winklerfelt Hammarberg, specialist i allmänmedicin: ”Ibland är det en kostnadsfråga”
"Skriver läkare ut antidepressiv medicin för lättvindigt? Både ja och nej. Ångestbesvär eller depression kan ha liknande symtom som en kris i livet eller en konflikt i arbetslivet. Som allmänläkare har man ganska kort besökstid, så det är svårt att hinna göra en bra bedömning. Är det en patient vi känner sedan tidigare så är det lättare förstås. Jag tycker att antibiotika kan vara en bra jämförelse med antidepressiva. Vi ska inte skriva ut antibiotika för lättvindigt heller, men det är väldigt viktigt att det finns om patienten har en svårare bakteriell infektion.
Vi läkare kan absolut bli bättre på diagnostik. Idag söker många för saker som man kanske inte sökte för tidigare. Sådant som handlar om livet. Mår du dåligt för att du är utsatt för mobbing på arbetsplatsen – det är klart att du inte ska få antidepressiva då. Men som läkare vill man hjälpa sin patient och det kan ibland vara svårt att skilja på vad som är vad. Här tror jag att det sker en överförskrivning.
Sedan ska vi inte hymla med att det även är en kostnadsfråga. På många håll i landet är det långa köer till att få träffa en psykolog. Då är det både snabbare och enklare att skriva ut recept på läkemedel.
Men läkemedel behövs verkligen i vissa lägen och det vore fruktansvärt om patienten inte skulle få det i de fallen. Antidepressiva kan vara bättre än en sjukskrivning – som också medför risker eftersom arbete är en friskfaktor. När det gäller samtalsstöd och KBT, som är rekommenderat i första hand, så kan det krävas medicin först för att patienten ens ska klara av att börja terapin."