Experten: Det är bättre än vanlig läsk - men inte hälsosamt

Efter reklamen: Så mycket socker är det i frukt vs godis

Brukar du dricka läsk? Väljer du i så fall en flaska som innehåller socker eller sötningsmedel? När du dricker 50 cl sockersötad läsk får du i dig runt 15 sockerbitar i ett svep. Rätt mycket socker med andra ord. Vi vet att för mycket socker är dåligt för oss, och det är antagligen anledningen till att konsumtionen av läsk med sötningsmedel ökar stadigt. Tillsammans med läsken är saft och sacketter vår största källa till sötningsmedel.

Sötningsmedel finns i en mängd livsmedel, främst lightprodukter och livsmedel märkta med ”utan tillsatt socker”. Många av medlen är flera hundra gånger sötare än vanligt socker vilket betyder att de används i väldigt låga doser. De innehåller väldigt få, eller inga, kalorier och används helt enkelt för att ersätta det energirika och näringsfattiga sockret.

Bra alternativ för överviktiga

Ingrid Larsson är dietist och klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och något av en expert på sötningsmedel. Hon jobbar bland annat med patienter med obesitas, kraftig övervikt, varav en del har typ 2-diabetes.

– Kämpar du med obesitas eller har typ-2 diabetes, eller både och, så är det viktigt att begränsa intaget av kalorier, inklusive socker, för att lättare hantera din sjukdom. Men även andra kan vilja begränsa sitt sockerintag, och då är produkter med sötningsmedel bra.

Alla sötningsmedel vi har i Sverige är godkända av europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa. De har undersökt eventuella negativa effekter för hälsan och har med en bas av vetenskapliga studier kommit fram till hur mycket sötningsmedel vi riskfritt kan äta per dag, ADI, vilket står för acceptabelt dagligt intag. Ingrid påpekar att ADI är satt med en stor säkerhetsmarginal på 100, vilket betyder att du skulle kunna få i dig 100 gånger mer utan att det är skadligt.

– ADI uttrycks som milligram per kilo kroppsvikt. Det betyder att en större person har ett högre ADI. Tittar vi närmre på aspartam så ligger ADI på 40mg/kg kroppsvikt och dag – det är ett intag du kan ha varje dag i resten av ditt liv. För en person som väger 60 kg innebär det 4 liter aspartamsötad läsk per dag. Det är väldigt få personer som dricker så mycket. Om du dessutom lägger till säkerhetsmarginalen 100 så innebär det en mycket stor mängd sötningsmedel. Även om vi rent hypotetiskt skulle hitta den personen så är sötningsmedlet antagligen det minsta problemet. Det som är viktigt är att ADI för sötningsmedel gäller vuxna personer – det finns inte för barn.

Triggar sötningsmedel sötsug?

Det verkar med andra ord som att vi kan äta eller dricka sötningsmedel utan att vara oroliga. Men sötsuget då? Det talas ju om att vi precis som av sockret får ett ökat sötsug av sötningsmedel.

– Det vetenskapliga underlaget kan inte belägga hypotesen att sötsuget triggas om man äter eller dricker produkter med sötningsmedel. Det kan säkert finnas enskilda individer som känner att sötsuget triggas – men inga studier kan bekräfta det.

"Ett avsteg är inte hela världen"

Nya sunda vanor – 5 vanliga fällor att undvika

I WHO:s senaste råd om sötningsmedel som kom under 2023 rekommenderar de att sötningsmedel inte används för att undvika ohälsosam viktuppgång. Inte heller för att minska risken för sjukdomar som är kopplade till matvanor, till exempel typ 2-diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar. Rekommendationen gäller inte för personer som redan har diabetes eller förstadium till diabetes.

Men hur ska vi tolka det här – anser Efsa att sötningsmedel är ofarligt för oss medan WHO tycker att det är skadligt?

– Om man läser den efterföljande diskussionen i WHO:s rapport så står det att resultaten är osäkra. Det går inte att bortse från risken för något vi kallar för omvänt orsakssamband. De flesta studier där man har tittat på sötningsmedel och obesitas är baserade på observationsstudier, svagheten med dem är att det inte går att se ett tydligt orsakssamband.

– I en studie fann man till exempel ett samband mellan kvinnor som dricker lightläsk och en ökad risk för stroke. Men vid närmare granskning såg man att risken för stroke endast ökade bland de kvinnor i studien som hade obesitas, det vill säga ett BMI över 30. Då vet vi att man har en risk att få flera sjukdomar, inklusive stroke. Det är alltså mycket troligare att det var obesitas och inte sötningsmedlet, som kvinnorna drack för att minska i vikt, som orsakade att de drabbades av stroke.

WHO ser bättre alternativ

WHO menar att sockerkonsumtionen kan minskas på andra sätt än genom att ersätta den med sötningsmedel. Där håller Ingrid med. För alla personer gäller att vatten är den bästa drycken och att man bör försöka begränsa intaget av söta drycker. Är du helt frisk och vill begränsa ditt sockerintag så ät mindre godis och bakverk, njut av frukt och bär i stället.

– Det går inte att prata om sötningsmedel som hälsosamt eller inte. Sötningsmedel är ett verktyg för att vi ska äta ­mindre socker. Det vi ändå måste vara medvetna om är att det ­vetenskapliga underlaget är tydligt, att äta socker regelbundet ökar ­risken för en rad sjukdomar som karies, övervikt, obesitas och typ 2-diabetes. Det finns ett starkare och mer konsekvent vetenskapligt underlag för att vi ska äta mindre socker än att skippa sötningsmedel. Sötningsmedel kan i många fall ersätta det sockret som leder till ohälsa och vi behöver inte vara så oroliga för att få i oss ­sötningsmedel.

Expert: Då lär du få tag på det i Sverige

Från labb till tallrik: Odlat kött kan bli ett nyttigare alternativ

Livsmedelsverket är varken för eller emot

Livsmedelsverket varken rekommenderar eller avråder från sötningsmedel. Däremot är de för en minskning av sockerkonsumtionen. Josefin Edwall Löfvenborg är nutritionist samt risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket. Hon förklarar hur de resonerar kring sötningsmedel närmre:

– Vi varken uppmuntrar eller avråder användandet av sötningsmedel. Däremot har vi ett råd om att minska konsumtionen av sockersötade drycker eftersom de ökar risken för övervikt, typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Vatten är alltid det bästa valet när det kommer till dryck. Ska du ändå välja en söt dryck så är ­drycker med sötningsmedel ett bättre val än de med socker, säger hon.

Du är en av författarna till en kunskapsgenomgång kring ­sötningsmedel. Vad kom ni fram till?

– Vi tittade på om sötningsmedel har oönskade effekter på tarmflora, mättnad, sötsug och totalt energiintag. Livsmedelsverket får många konsumentfrågor kring detta vilket var en av anledningarna till rapporten. Vi gick igenom befintliga översiktsartiklar med fokus på randomiserade kontrollerade studier. Det korta svaret är att vi inte såg någon påverkan varken på tarmflora, mättnad eller sötsug som i förlängningen skulle kunna medföra ­oönskade hälsoeffekter hos människor. Däremot kan drycker med sötningsmedel påverka och sänka energiintaget om de ersätter sockersötade alternativ.

Hur tolkar Livsmedelsverket WHO:s senaste rekommendation gällande sötningsmedel?

– WHO rekommenderar inte sötningsmedel i syfte att minska risk för viktuppgång eller sjukdomar kopplade till levnadsvanor. De motiverar det med att det inte går att se några hälsofördelar och att man inte kan utesluta oönskade effekter vid långtidskonsumtion. WHO menar att det finns andra sätt att minska på sockret – du kan till exempel äta frukt, och dricka vatten – och där är vi eniga med dem.

Så tycker kost- och träningsexperten

Karoline Pettersson är dietist och personlig tränare:

– Jag coachar mina klienter att nå sina kost- och träningsmål. Jag rekommenderar dem alltid att i första hand dricka vatten. Vill de dricka läsk rekommenderar jag lightläsk, speciellt om det är en person som vill dricka läsk oftare. Vanlig läsk innehåller mycket energi och det är lätt att få i sig mycket energi utan att man riktigt tänker på det. Men jag har vissa klienter som inte vill ha sötningsmedel, då kör de i stället naturella produkter och smaksätter med bär och liknande. Det tycker jag är jättebra. Annars finns det ett bra utbud i dag med produkter som är sötade med sötningsmedel och det man inte får glömma är att mängden är så liten, det är inget att vara rädd för utan det går att använda i vardagen, säger hon.

Foto: Shutterstock/TT