6 olika varianter av depression – så skiljer de sig åt
En depression kan drabba vem som helst, när som helst. Efter en graviditet, under hösten eller efter långvarig stress. Här är sex olika typer av depression och vad du måste veta om dem.
Depression är i dag en folksjukdom och drabbar såväl unga som gamla. Men det finns olika nyanser av grått. En depression kan vara mild eller svår, och på olika sätt relaterad till saker som sker i livet eller i vår kropp. Den kan därför yttra sig på olika sätt.
Att förstå vilken typ av depression någon lider av hjälper vården att hitta rätt behandling. Det kan också ge stöd för att förstå och handskas med tankar och känslor hos sig själv, en närstående eller vän.
Allmänt om depression
Depression kan delas in i lindrig, medelsvår och svår depression. Vid en lindrigare depression kan man ofta fungera ganska normalt i vardagen, även om man mår dåligt. Vid en medelsvår depression kan en del fortfarande klara av vardagen, medan andra har det svårt eller inte klarar av att exempelvis arbeta, socialisera eller sova. En svår depression påverkar en person till den grad att man inte bryr sig om grundläggande behov och i vissa fall kan ha självmordstankar.
Vanliga symtom vid en depression är nedstämdhet, ångest och oro, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, förändrad aptit, uppgivenhet, skuldkänslor samt minskad sexlust.
Men, det finns flera olika typer av depression. Här listar vi sex olika varianter av depression, skillnaderna mellan dem och kännetecknen som är bra att ha koll på.
(Observera att detta endast är en grovhuggen överblick. Det finns givetvis många fler djupgående detaljer inom varje diagnos, och dessutom forskning som spretar åt olika håll. Det finns även andra, mer eller mindre vanliga underdiagnoser och graderingar av depression.)
Årstidsbunden depression
En årstidsbunden depression uppkommer i samband med årstidsväxlingar. Det infaller vanligast under senhösten och vintern men kan även ske under vår- och sommarhalvåret. Personer som lider av årstidsbunden depression under det mörka höst- och vinterhalvåret är ofta trötta även om de sover mer än vanligt och kan ha ett stort sug efter kolhydrater och socker.
I övrigt drabbas man av typiska depressionssymtom som nedstämdhet, minskat intresse för sådant man brukar tycka om att göra samt koncentrationssvårigheter. Kvinnor drabbas oftare än män.
Förlossningsdepression
En förlossningsdepression kan drabba vem som helst. det är vanligast hos mammor, men kan också uppkomma hos pappor. Det behöver inte ligga ett trauma bakom, men om om man haft en svår förlossning, sover extremt dåligt, har problem med amningen eller tidigare har varit deprimerad är risken högre att man drabbas.
Förutom vanliga depressionssymtom som nedstämdhet och trötthet kan man ha svårt att känna glädje inför bebisen eller ha skuld- och oroskänslor inför sitt föräldraskap. Förlossningsdepressionen kommer oftast inom de första månaderna efter en förlossning, men kan även komma senare under barnets första år.
Utmattningsdepression
Alla som blir utbrända drabbas inte utmattningsdepression, men stress och utmattning är en vanlig utlösande faktor för den här typen av depression.
Symtomen är både psykiska och fysiska och vanliga tecken är bland annat trötthet, koncentrations-, sömn- och minnessvårigheter samt irritation och uppgivenhet.
Dystymi
Dystymi är en kronisk, men relativt lindrig depression. Den som lider av dystymi känner sig sällan glad och ser negativt på livet. Symtomen är de samma som vid depression, men vissa dagar kan ibland kännas bättre. För att få diagnosen ska man ha lidit av dessa symtom under minst två år.
Bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom präglas av återkommande perioder av depression och mani. Under en manisk period kan man vara överdrivet glad och ha ett stort självförtroende, medan man under perioder av depression sällan är glad, har dåligt självförtroende och känner hopplöshet. Mellan perioderna kan man sedan må ganska bra.
Hur ofta de olika perioderna slår till kan skifta stort mellan olika individer. Sjukdomen debuterar ofta som ung vuxen och är lika vanligt hos män som kvinnor. Dock tenderar män att vara mer maniska och kvinnor mer depressivt lagda.
PMDS
Premenstruellt dysforiskt syndrom är ingen "riktig" depression, utan en svårare form av PMS och ger symtom som kan jämföras med en depression, men som går över när mensen kommer. För många kan symtomen börja långt före mens, ibland redan vid ägglossningen. Endast tre till fem procent av alla som har mens drabbas av PMDS. Vanliga symtom är ångest, nedstämdhet, humörsvängningar, trötthet och sötsug.
Källa: Health
Foto: TT