Självmordsexperten: Så vågar du prata med någon du är orolig för
Hon poängterar att alla kan rädda liv. Men hur gör man för att närma sig någon som mår dåligt?
Den samlade kunskapen om vad som kan förhindra att en person tar sitt liv är relativt god. Men för människorna omkring en person som mår dåligt kan det vara svårt att veta hur man kan hjälpa till. Speciellt om personen har tankar på att avsluta sitt liv.
– Tystnad är alltid värst, att ingen ser, att ingen frågar. Att ingen erbjuder sig att hjälpa till, säger Ullakarin Nyberg, överläkare i psykiatri och suicidforskare vid Norra Stockholms psykiatri och Karolinska institutet.
Rädsla en vanlig orsak till att man drar sig från att prata
Till vardags arbetar Ullakarin Nyberg främst med att förebygga självmord och med att stödja både närstående och sjukvårdspersonal när ett självmord har inträffat.
Utöver det föreläser hon också i ämnet, undervisar, skriver böcker, driver podcasten Inferno podcast och programleder Livet med Ullakarin Nyberg i Sveriges radio P1.
– Generellt är man nog räddare än man behöver vara för att prata med någon som mår dåligt för att man tänker att sådana samtal är svårare än vad de är. Att bara lyssna och erbjuda sitt engagemang kan göra skillnad mellan liv och död, säger Ullakarin Nyberg.
Hur hanterar man rädslan för att göra situationen värre?
– Genom att pröva sig fram och märka att ingenting blev värre av mina försök att hjälpa. Det räcker med att säga:
”Du verkar inte må så bra. Jag har tänkt mycket på dig och jag blir orolig. Kan jag göra något? Du ska veta att jag finns här om du behöver mig”, säger Ullakarin Nyberg och fortsätter:
– Det händer inte att den personen blir sårad, kränkt eller upprörd av en sådan fråga. Man kanske inte är mogen att ta emot hjälpen just då men alla blir glada av omtanke, vi är konstruerade så.
Fråga om självmordstankar rakt ut
Man ska inte heller vara rädd för att fråga om självmordstankar rakt ut, hur läskigt det än må vara.
– Om någon säger: ”Jag vet att du har haft det jättejobbigt och jag vet att man kan tänka på självmord som utväg. Nu är jag rädd att det är så för dig, har jag anledning att vara orolig?”. Då blir man inte arg utan man tycker att det är fint att någon vågar ställa de här frågorna, säger Ullakarin Nyberg.
Skulle man känna att man uttryckt sig klumpigt så är det heller ingen fara. Precis som i så många andra sammanhang är det bara att be om ursäkt och formulera om.
– Det värsta som kan hända är att det blir lite fel, men då säger man förlåt och gör ett nytt försök. Det farliga händer när alla tystnar, säger Ullakarin Nyberg.
Du behöver inte kunna lösa problemet
En annan sak som kan hålla oss tillbaka från att inleda ett samtal med någon som mår dåligt är att man tror att man själv måste kunna lösa problemet bara för att man ställer frågan.
Men man måste inte ha alla lösningar, den som mår dåligt förväntar sig inte det.
– Tänk i stället att det lilla jag kan göra är betydelsefullt och att det är tillåtet att låta någon annan ta vid när jag själv inte orkar eller hinner. Vi som står bredvid den som inte mår bra kan komplettera varandra. Men var då gärna tydlig med vad just du kan bidra med och säg det på ett empatiskt sätt, säger Ullakarin Nyberg och fortsätter:
– Du kan till exempel säga: ”Jag önskar att jag hade mer tid men just nu har jag så mycket med barnen. Jag pratar gärna med en annan vän som jag vet gärna vill hjälpa till.” Du kan också ordna en tid med vården, eftersom personer som mår dåligt ofta har svårt att orka ta initiativ.
Se till dig själv för bra vägledning
När man vill hjälpa andra och inte riktigt vet hur, egentligen oavsett sammanhang, är det ofta klokt att först gå till sig själv. Hur skulle jag ha velat bli bemött? Och prova att agera därefter.
– Vad skulle jag vilja ha av mina medmänniskor om jag befann mig i den situationen? Det underlättar att tänka så. Skulle jag önska att alla vände mig ryggen? Ingen önskar det men ofta blir det så för att ingen vågar av rädsla för att göra fel, säger Ullakarin Nyberg.
Alltid bättre att försöka att förstå
När man väl tagit mod till sig och pratat om de här sakerna med någon behöver det inte nödvändigtvis betyda att personen faktiskt öppnar upp sig. Men omtanken och känslan av att bli sedd är otroligt värdefull oavsett om personen väljer att dela med sig av sina tankar eller inte.
Det känns också alltid bättre att ha försökt göra någonting snarare än att ha dragit sig undan av rädsla för att göra fel.
– Om en person verkligen tar sitt liv så känns det faktiskt bättre om man har försökt att förstå och gjort vad man kunnat, även om personen i fråga valde att inte berätta. Det är mycket värre när man tänker att man borde ha frågat eller borde ha gjort något, säger Ullakarin Nyberg.
Vi kan alla hjälpas åt på det stora hela
Ullakarin Nyberg menar att alla kan bidra till att förhindra självmord, både i den närmsta kretsen – men också i stort. Hon uppmanar oss att gå utanför vår bekvämlighetszon.
– Titta upp ibland, le mot någon, möt en blick eller säg något snällt. Om man tänker något snällt så tycker jag att man ska säga det. Det finns så mycket annat vi lägger tid på som är svårare, så då tycker jag att man kan göra det här också.
Ullakarin Nyberg beskriver hur hon även på fritiden ofta ser sig om efter tecken på att någon mår dåligt. Hon lyfter ett enkelt exempel på när hon såg en ung flicka prata i telefon och gråta kraftigt. Hon la då en hand på hennes axel och log mot henne, mer hann hon inte just då.
– Då log hon tillbaka, och sådana saker kan ha jättestor betydelse. Jag tänker att man kan utgå ifrån att man inte har någon aning om vad människor brottas med så det är en medmänsklig plikt att bestämma sig för att vara vänlig och tänka på vem man möter, säger Ullakarin Nyberg.
Så kan du förhindra självmord i 5 enkla steg:
Här har vi samlat Ullakarin Nybergs råd för hur man pratar med någon man är orolig för och vad man gör om man blir riktigt orolig.
1. Berätta för personen att du ser
Låt personen få veta att du har märkt att hen mår dåligt och att du finns där som stöd. Det kan vara genom att du säger eller skriver något. Välj det som känns bekvämt för dig, huvudsaken är att personen får veta det.
2. Erbjud din hjälp där det är möjligt
Erbjud dig att hjälpa till om du kan, det behöver inte vara storslagna insatser. Tänk på att man kommer väldigt långt med att lyssna och visa att man bryr sig.
Det kan vara bra att vara konkret då den som mår dåligt ofta har svårt att själv formulera vad hen behöver. Berätta att du gärna vill veta mer om hur personen har det och föreslå ett telefonsamtal eller att ni ses för en kopp kaffe, lunch eller promenad.
3. Släpp fasaden och eventuella hämningar
Det kan vara skönt att höra att andra också har eller har haft det svårt. I stället för att hålla en fasad så dela gärna med dig om du också haft svårigheter med ditt psykiska mående och poängtera att personen inte behöver skämmas inför dig.
4. Dra dig inte för att agera
Om man är riktigt orolig för någon ska man inte dra sig för att agera.
Du kan då säga: ”Jag tycker att du behöver träffa en läkare. Jag hjälper dig att ta reda på var man kan få hjälp och så bokar vi en tid. Jag följer med”.
5. Ring 112 vid akut psykisk ohälsa
Det är viktigt att komma ihåg att fysiska och psykiska problem har samma dignitet. Man skulle ju inte dra sig för att ringa 112 vid en misstänkt hjärtinfarkt till exempel. Om någon verkar må akut psykiskt dåligt kan man också ringa 112.
Om du eller någon annan mår dåligt eller har självmordstankar
Om du eller någon i din närhet mår dåligt eller går i tankar kring självmord kan du till exempel kontakta någon av dessa hjälplinjer för råd och stöd:
- Anhöriglinjen: 0200 23 95 00
- Mind (självmordslinje): 901 01
- Bris (för vuxna som oroar sig för ett barn): 0771 50 50 50
- Ätstörningslinjen: 020 20 80 18
- Spes (om du förlorat någon i självmord): 020 18 18 00
- Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80
- Jourhavande präst: nås via 112