Bitterhet sätter sig i kroppen och gör oss sjuka – så undviker du det
Är det farligt att vara bitter? Det korta svaret på den frågan är faktiskt ”ja”. Det finns till och med forskare som tycker att diagnosen PTED, post-traumatic embitterment disorder, borde användas för att beskriva när tillståndet blivit närmast permanent, och då är symptomen inte bara bitterhet, utan också stress, ångest, hjälplöshet, ånger, ilska och självanklagelser.
Det höga stresspåslaget under all slags bitterhet medför en ansträngning för kroppen, som reagerar med exempelvis högre blodtryck, en känd ingång till en mängd andra ohälsotillstånd, till exempel att kärlväggar förtjockas och stelnar och att hjärtat måste jobba hårdare.
Se också: Stanna upp och fånga lyckan - lär dig vara här och nu
Det är den tyska psykiatrikern Michael Linden som har tagit fram modellen, som påminner om PTSD, posttraumatisk stressyndrom, och bygger på samma slags teori. Även bitterhetssyndromet handlar ju om att man har gått igenom ett trauma som man sedan mentalt inte lyckats lämna. Inom norsk bitterhetsbehandling har psykoterapeuterna också konstaterat att det som bittra människor har gemensamt är inte bara besvikelsen kring en enskild händelse som man uppfattat som orättvis, utan också ett särskilt sätt att tänka tillbaka på den, ett mer aggressivt ältande som liksom håller orättviskänslan vid liv.
Det här är PTED: posttraumatiskt bitterhetssyndrom
- Tros drabba 1-2 % av befolkningen, men inga säkra studier finns.
- Syndromet är sällan något man söker för, eftersom drabbade personer sällan uppfattar det egna beteendet som problematiskt, utan förlägger problemet utanför sig själv, i orättvisan man var med om eller i vad de andra personerna gjorde för fel.
- Hälsorisker förutom det höga blodtrycket kan vara förtjockade väggar i hjärtmuskeln, så kallat hypertrofisk kardiomyopati, och en förhöjd inflammation i kroppen som i sin tur medför en mängd andra hälsorisker, till exempel ökad risk för cancer och diabetes.
- Tyska och finska studier har visat på vissa samband mellan att ha bitterhetssyndrom och att vara mer kritisk till invandring, och likaså mellan stark bitterhet och ökad benägenhet att söka sig till extremrörelser.
Bitterhet maskerad som humor och ironi
– När jag har jobbat med dysfunktionella familjer så har jag ju sett hur lätt det är att fastna i de där tankarna på hur man som barn inte fick den trygghet man behövde. ”Varför tog hon oss inte därifrån?”, ”varför slog han mig?”, ”och hur kan man behandla sitt eget barn på det viset?” Men bitterheten kan också komma till uttryck i annat än ältande, till exempel maskerad som humor och ironi. Man gör det lite till en rolig historia, men med ett visst bett, och då är man ju inte heller fri, säger familjeterapeuten och coachen Marie Bengtsson.
Mänskligt att känna sig bitter ibland
Hon kallar bitterhet för en ilska som har satt sig på tvären, och liksom marinerats i oss, för det behövs ofta lite tid för den att utvecklas. Men väl på plats, som ett par glasögon som satts på näsan, kan det vara lite svårare att göra sig fri från det negativa perspektivet.
– Vi lever ju också i ett tidevarv som på vissa sätt göder bitterhet eftersom vi utgår ifrån att alla har möjligheter att lyckas med allt. Och jämförelsekulturen gör att vi lägger ihop vad alla andra gör till någon slags diffus superbild som vi sedan ställer oss själva bredvid... Man ska alltså vara medveten om att det här är en väldigt mänsklig sak att lida av. Det är så lätt att trilla dit. Jag är 60 år gammal, jobbar som coach och är väldigt trygg i mig själv, men jag hamnar också där ibland och känner ”nej nu skiter jag i Instagram!”, skrattar hon.
Relationsbitterhet vanlig
Förutom den mer existentiella bitterheten, ”varför har jag inte lyckats bättre än så här?”, så tror hon att också relationsbitterhet är vanlig. Vi kan känna besvikelse och bitterhet när människor inte behandlar oss på det sätt som de borde.
– Det kan bli ganska passiv-aggressivt, som också är en form av bitterhet. Här kan man behöva påminna sig själv om att försöka vara tydlig med att kommunicera sina förväntningar. Det man tycker är självklart är inte det för andra. Sedan är det förstås också en vanlig källa till bitterhet när en relation tar slut, och många gånger handlar det inte bara om sveket i sig, utan om att vi har haft olika slags dolda förväntningar på framtiden, som nu också har förlorats och måste planeras om.
Marie fortsätter:
– Det kan vara en himla röra att tugga sig igenom det där, men är något som ändå måste göras, så att man kan komma fram till att man accepterar sakernas tillstånd. ”Det är inte vi två längre”, eller ”jag fick inte det där jobbet som jag förtjänade”, eller ”jag har inte kvar samma hälsa och rörlighet som jag hade förut”. Det är ju då bitterheten börjar släppa, när man accepterar förlusten, konstaterar familjeterapeuten.
Fyra andra sjukdomar där känslan kan sätta sig i kroppen
- Vid hypotyreos, underskott av sköldkörtelhormon, finns en hypotes om att stressfulla livshändelser, som svår stress eller sorg, kan vara en bidragande orsak till att sjukdomen uppstår.
- Hjärtfenomenet SCAD, spontan kärlkransdissektion, alltså att kranskärlen brister, vilket orsakar en blödning som orsakar en hjärtinfarkt, utlöses bland annat av emotionell stress och drabbar till 95 % kvinnor.
- Diagnosen takotsubo, också kallat ”brustet hjärta”, liknar till symptomen hjärtinfarkt, men med alldeles rena och fina kärl. Även denna hjärtåkomma är kopplad till akut fysisk eller psykisk stress, som att en nära anhörig dör eller att man får ett allvarligt sjukdomsbesked.
- Många hudsjukdomar, till exempel atopisk dermatit med klåda, påverkas starkt av känslomässigt mående. Det är till exempel mera vanligt med ångest och depression bland de som har just atopisk eksem, och även personer med psoriasis upplever att hudproblemen förvärras när de går igenom något jobbigt.
Så tar du hand om dina bittra känslor! 4 steg att följa
Första steget är att inse att det faktiskt är bitter man är, och inte ”offer för omständigheterna” som så lätt annars blir perspektivet. Visst var det som hände dig både orättvist och väldigt tråkigt, men att stanna kvar i känslan blir till slut ändå ett medvetet val.
– Jag tycker också att man ska försöka vara ärlig mot sig själv när det gäller hur mycket energi man faktiskt lägger på sin bitterhet, energi som istället kunde läggas på något som gör livet bättre. Annars blir det en ilska som blir inkapslad, och det är inte svårt att tänka sig att det blir som en osund spänning i hela kroppen, säger coachen och familjeterapeuten Marie Bengtsson.
1. Erkänn din bitterhet. Det anses fult att vara bitter, därför är det svårt att ens för sig själv konstatera att man är det, men det är första steget för att kunna göra något åt det. Att istället stänga in den arga känslan, låta den ligga där innanför bröstet och jäsa, kan göra dig arg och ledsen över sakernas tillstånd, men du upplever inte att du har några möjligheter till förändring. Det är den där handlingsförlamningen man vill knäcka. Det finns nämligen ett annat sätt att se på det här som har hänt än med arg, ledsen och kanske till och med hämndlysten blick.
2. Omfamna den. När du väl har erkänt att du själv är bitter så kan det vara bra att försöka se den större bilden. Du är bara människa. Du är inte konstig på något sätt. Detta är en del av den ryggsäck vi alla går och bär på, en del av vårt psykologiska sätt att hantera motgångar på. Det är inte ditt fel att bitterheten finns. Du delar den med hela långa mänskligheten i allmänhet, nästan som en del av vårt dna, och med självkritiska själar i synnerhet. Bitterheten tar nämligen lättare plats hos någon som har en ganska så hård inre domare, som säger ”du kunde ha gjort bättre!”, ”varför såg du inte?” och ”hur dum får man vara?”.
3. Se den som en gåva. Det kan låta konstigt, men med bitterheten kommer också ett slags present i form av viktiga insikter, när du väl har accepterat förlusten. Just det där som gjorde dig så bitter har också, om du är öppen för det, demonstrerat vad som verkligen är viktigt för dig i livet, eller vad du skulle kunna försöka utveckla mer av. Den slags ledtrådar till livets mål och mening ska man behandla lite som om de vore spunna av guld. Vilken tur ändå att du kände dig bitter! Nu vet du något lite mer om vad du ska ägna din kraft åt.
4. Fundera på vad du vill ha. Bakom varje missnöje finns en längtan. Just det du tidigare hade kan du förmodligen inte få, men din längtan kan sträva mot ett annat mål istället. Här får man göra en uppgörelse med sig själv och verkligen fundera igenom vad som är möjligt. Det blev inte som du hade tänkt, men det kan bli på ett annat bra sätt istället, och vad kan det bli då? Man kan också tänka sig att man tittar på flera olika vägar, och väljer mellan alternativen. Kom ihåg att besvikelse ändå är en slags passionerad kraft. Man hytter med näven åt vad som blev fel. Kan man då vända den åt ett annan riktning? Ja, det är den kraften man vill komma åt!
Få mer tips om bitterhet från familjeterapeuten och coachen Marie Bengtsson på blimeradu.se
Foto: TT, Leif Johansson