Visste du det här om promenader? 10 hälsoeffekter!
Uppdaterad april 2021.
Att kropp och själ hör ihop är en självklarhet numera, och när vi rör på oss utsöndras en mängd må bra-ämnen som gör oss gladare, piggare, lugnare och mer tillfreds, visar studier.
Och inte bara det: all fysisk aktivitet tränar hjärnan också. När vi promenerar, eller motionerar på andra sätt, stimuleras bland annat nybildningen av hjärnceller, samtidigt som blodgenomströmningen och syresättningen ökar – vi får bättre minne, blir skärpta och fokuserade och får skydd mot alzheimer och demens.
Det har också visat sig att det är bättre för hälsan att vara mullig och röra på sig än smal och stillasittande.
Kort sagt: att ta en promenad om dagen är så enkelt – och de positiva effekterna är enorma.
Så här bra är det att promenera!
Förbättrar sömnen
Studier visar att insomningstiden blir kortare och sömnen effektivare och mer sammanhängande av promenader – troligen på grund av att aktiviteten i hotsystemet minskar, där känslor som stress och oro sitter, och att musklerna får lättare att slappna av.
Skyddar mot depression
All motion där vi får upp pulsen och svettas, t ex raska promenader, förebygger depression, enligt ny spännande forskning. När vi använder musklerna tillverkas nämligen ett enzym som skyddar hjärnan från skadliga ämnen som bildas vid stress. Inflammationsnivån i kroppen sjunker också (inflammationer kan leda till depressioner, cancer och hjärt-kärlsjukdomar bland annat). Dessutom är fysisk aktivitet viktigt för att behandla depressioner.
Lindrar smärta
Endorfin kan beskrivas som kroppens eget morfin – ett hormon som ökar markant när vi rör på oss. Det gör oss inte bara på gott humör utan lindrar också smärta, visar studier. Därför är promenader suveräna som egenvård mot värk.
Vässar minnet och inlärningsförmågan
I dag vet forskarna att hjärnan får nya celler under hela livet. Och motion stimulerar nybildningen ännu mer. Det är lika effektiv hjärngymnastik som att lösa korsord eller sudoku. Vi får lättare att lära oss nya saker, minnet förbättras, förebygger alzheimer och demens och minskar risken för att drabbas av hjärnskador vid stroke. Dessutom får vi bättre balans och koordination.
Gör oss piggare
Motion påverkar kroppen på en mängd sätt. Hjärtat pumpar in mer syre i hjärnan och hela kroppen, blodtrycket sjunker och produktionen av ett speciellt signalprotein, BDNF, Brain-derived neurotrophic factor, ökar – som gör att vi blir piggare och känner oss mer vakna och alerta.
Ökar självkänslan
När vi rör på oss får vi automatiskt en större kroppsmedvetenhet. Vi känner oss starkare, uthålligare, mer levande. Och det smittar av sig på hela självkänslan, vi blir mer utåtriktade, vet att vi klarar av saker och känner oss mer nöjda med oss själva. Vi får också ofta en mer upprätt hållning, vilket i sin tur också sänder signaler till hjärnan att vi är trygga och mår bra.
Bryter ångest och panikattacker
Hos personer som upplever mycket ångest skapas kemiska kopplingar i hjärnan, som gör att man riskerar att drabbas av en ny omgång – så fort hjärnan påminns om något som har med tidigare panikattacker eller ångestpåslag att göra. Det här sker automatiskt.
Promenader har visat sig kunna blockera de här kopplingarna och dessutom bilda nya! När vi rör på oss slappnar musklerna av, vi andas djupt ner i magen och är fullt fokuserade på det vi gör – vilket avleder ångesten och skapar nya banor i hjärnan. Promenader skrivs allt oftare ut på recept.
Höjer arbetsglädjen
En halvtimmes promenad på lunchen höjer arbetslusten och entusiasmen, samtidigt som stressen minskar under resten av dagen, visar en ny studie. Och detta oavsett i vilket tempo man går. Troligen blir vi också mer effektiva, menar forskarna bakom studien.
Löser upp grubblerier
Uttrycket ”en promenad rensar tankarna” är ett faktum. När vi rör oss framåt får nämligen hjärnan svårt att stanna kvar i tankesnurror, som ältande. Riktningen sänder ”framåt-signaler” till hjärnan också.
Ger bra samtal
När vi går bredvid varandra kan vi vara närmare utan att det känns obekvämt, jämfört med om vi står mittemot varandra. Det här förklaras med stenåldershjärnan i oss: Att vi inte behöver vara på vår vakt när vi står eller går jämsides, eftersom vi inte riskerar att bli överfallna. Det är också därför vi ofta har så bra samtal när vi är ute och promenerar tillsammans. Vi känner närhet och gemenskap, och rörelsen framåt påverkar våra tankar och samtal i samma riktning – vi blir bättre på att lyssna och kan prata friare.
Källor: Boken Själ och kropp av psykiatern Jill Taube, Den mogna människan av psykiatern Gene D Cohen, kommunikationstränaren Jana Söderberg, Stressmottagningen, Karolinska institutet, Scandinavian Journal of Medicine.
Foto: TT