Öm och växande knöl? Känn igen ett ganglion och så får du bort det
Fråga: Jag har sedan några månader tillbaka besvär med en ömmande knöl på ovansidan av handleden. Ibland känns den större och mer öm, och ibland syns den knappt. Jag har inget minne av att ha gjort mig illa och vet inte exakt när den kom.
Jag tränar styrka på gymmet två dagar i veckan och känner ibland mer smärta vid vissa tunga övningar. Därför har jag börjat undvika några, som armhävningar, för att inte förvärra. I övrigt är jag frisk. När jag googlat så blir jag orolig då jag läst om olika knölar och tumörer. Ska jag söka vård för detta? Vad kan det vara?
/Torbjörn, 58 år
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Läkaren Hanna Brännlund svarar: "Ett ganglion försvinner oftast av sig självt inom några månader"
Den beskrivning som du ger med en ömmande knöl på ovansidan av handleden som varierar i storlek låter precis som ett handledsganglion. Jag blir inte orolig över att det skulle röra sig om någonting farligt. Däremot kan det som du beskriver vara ganska besvärligt då det kan orsaka smärta och ibland en minskad rörlighet i handleden.
Ett ganglion är en vätskefylld utbuktning som bildats i anslutning till en led, och i ditt fall handleden, vilket även är den vanligaste platsen. Svullnaden brukar vara stor som en ärta, men kan ibland bli flera centimeter stor. Storleken och hårdheten beror på hur mycket vätska svullnaden innehåller.
LÄS OCKSÅ: Aterom och lipom är andra ofarliga knölar.
Vanligast är att unga vuxna kvinnor drabbas, men alla kan få det. Orsaken till att ett ganglion uppstår är okänd. Men ibland kan en skada, artros eller överansträngning ge upphov till det. En medfödd försvagning i ledkapseln kan också göra att det lättare uppstår, vilket är den vanligaste orsaken hos tonåringar och unga vuxna.
Leder smörjs av ledvätska, en speciell gelatinös vätska som finns inuti ledkapseln. Om produktionen av ledvätska ökar i en led, till följd av överansträngning eller en skada, så bildas ett ökat tryck i leden. Vätskan kommer då att läcka ut genom kapseln och bilda en bråcksäck fylld med ledvätska utanför leden – ett ganglion.
Då ledvätskan innehåller speciella äggviteämnen som gör den trögflytande så är det svårt för kroppen att suga upp den vätska som läckt ut. Det vanligaste är dock att ett ganglion försvinner av sig självt inom några månader, då behövs ingen åtgärd eller behandling.
Vanligaste symtomen är precis som du beskriver tryck- och obehagskänsla samt smärta vid aktivitet och belastning. I de allra flesta fall så ställer vi diagnosen utefter den kliniska bilden och symtomen som är typiska för ganglion, då behövs ingen vidare utredning. Om det inte är en typisk bild eller om knölen ej sitter lednära så kan den behöva utredas närmre för att komma fram till en diagnos.
Jag tycker alltså inte att du behöver söka vård, utan att du kan avvakta några månader och se om den spontant läker ut. Undvik under tiden belastning som orsakar obehag eller smärta. Om besvären ej avtar eller skulle bli sämre så kan du söka för en bedömning.
Har man långvariga eller uttalade besvär så kan vi prova att punktera ganglionet och tappa ut ledvätskan. För att sedan föra in lite kortison för att främja läkningen. Dock är risken för recidiv, återfall, efter proceduren så stor som upp till 60 procent. Ibland kan en operation bli aktuell vid svåra besvär.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, ST-läkare i allmänmedicin som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, driver Stockholm Parterapi.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT