Drömmar, mardrömmar och klardrömmar – därför drömmer du

Vissa vaknar dagligen med en dröm färskt i minnet, medan många menar att de aldrig drömmer. Andra kan kontrollera sina drömmar och testar, bokstavligen, sina vingar nattetid. Drömmar är en högst naturlig del av vårt liv, men vad fyller de egentligen för funktion? Drömforskarna jobbar utifrån flera teorier och en av dem är att drömmar bara är en sidoeffekt av vårt vakna medvetande.

– Vi kan inte stänga av hjärnan när vi sover, den är fortfarande aktiv. När vi är vakna bygger hjärnan en bild av världen runt omkring, och när vi drömmer försöker den återbygga bilden men utan information från sinnena, säger Katja Valli, professor i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde.

Drömvärlden finns kanske bara för att hjärnan inte vet vad den ska göra med den interna aktiveringen under sömnen. Drömmar har kanske helt enkelt inte någon betydelse.

Efter reklamen: Kollar du TIKTOK/Instagram innan du ska sova? – Så påverkar det dina drömmar

I drömmen vässas kunskap

En annan teori tar oss tillbaka till mänsklighetens början. Drömmar skulle ur ett evolutionärt perspektiv kunna tjäna ett väldigt grundläggande syfte: att överleva. När vi drömmer är vi inte medvetna om att vi drömmer, vi tror att allting som händer oss i drömvärlden är på riktigt. Drömmar skulle därför kunna fungera som ett slags mental träning.

– Om vi i drömmarna ställs inför situationer som hotar våra liv, sociala relationer eller vår status i gruppen lär vi oss att lättare känna igen dessa faror och att undvika dem. Vi skulle till och med kunna förbättra våra sociala färdigheter. Om du hade levt på den afrikanska savannen och drömde mycket hade du förmodligen klarat dig bättre än de andra i din grupp som inte hade liknande drömmar lika ofta.

Att den drömmande hjärnan har några år på nacken kan märkas på våra drömmars innehåll. Våra hjärnor tycks till exempel inte vara särskilt bra på att simulera hur nya tekniska prylar fungerar i det vakna livet.

– Har du till exempel någonsin drömt om att du använder din mobiltelefon? Och om du drömmer att du kör bil så kan bilen plötsligt sakna ratt eller inte gå att bromsa. Tekniska saker som under vakenhet är ganska tillförlitliga fungerar inte så bra i våra drömmar. Hjärnan har standardinställningar som inte matchar vår moderna miljö, säger Katja Valli.

Nattlig terapi

Den vanligaste uppfattningen är kanske att drömmar hjälper oss att processa vad vi varit med om under dagen. Stressiga och jobbiga situationer, eller känslorna som dessa för med sig, kan dyka upp igen i drömmarnas värld och personer med depression eller ångest tenderar att ha fler negativa drömmar än andra. Under stressiga perioder är det också mer sannolikt att vi har fler mardrömmar.

– Inom psykologin finns det en väldigt populär uppfattning om att drömmar hjälper oss att bibehålla vår mentala hälsa. När vi upplever något obehagligt lämnar det ett negativt minnesspår som kan plockas upp och upprepas i våra drömmar. När de negativa minnesspåren upprepas så minskar den känslomässiga belastningen och vi kan börja må bättre. Det är som att ha en psykoterapeut att gå till varje natt, säger Katja Valli och fortsätter:

– Det finns dock väldigt få empiriska bevis för att det fungerar. Negativa händelser i drömmar kan ha varit viktigt för våra förfäders överlevnad, men det verkar inte få oss att må bättre.

Går att träna upp förmågan att minnas drömmar

Alla drömmer, men hur ofta och hur lätt vi kommer ihåg våra drömmar varierar mycket. En förklaring till det är vilken attityd vi har till våra drömmar. Den som har ett stort intresse för sina drömmar kommer oftast ihåg dem bättre. Förmågan att minnas dem går att träna upp genom att ha en drömdagbok liggande på nattygsbordet.

– Varje morgon när du vaknar försöker du dra dig till minnes och skriva ner dina drömmar. Det kan vara svårt i början, men ju mer du tränar desto fler detaljer kommer du minnas, säger Katja Valli.

Tyvärr är det inte de soligaste eller mest rosaskimrande drömmarna som dröjer sig kvar. Negativa minnen etsar sig lättare fast i vårt långtidsminne, vare sig vi är vakna eller drömmer.

– Men vårt minne finns faktiskt inte till för att minnas det förflutna, utan för att förutse framtiden. Våra lagrade minnen hjälper oss att bedöma vad som skulle kunna hända härnäst i olika situationer och våra drömmar kan göra samma sak. Cirka trettio procent av drömmarna inkluderar händelser som vi förväntar oss ska hända inom en snar framtid.

Jag har försökt med alla knep – varför har jag så svårt att somna?

Experten svarar

Så får du färre mardrömmar

Enligt Katja Valli finns det ett sätt att försöka minska frekvensen av mardrömmar: dröminkubation. Det handlar om att vid sänggåendet så ett frö till att drömma positiva drömmar. Du säger till dig själv att ”i natt ska jag ha härliga drömmar om ditten eller datten” och så hoppas du att det införlivas.

– Men det är inte alltid effektivt. Det bästa botemedlet mot mardrömmar är att förstå var de kommer ifrån, och om du kan identifiera källan, arbeta med den. Om du är stressad eller genomgår en betydande livsförändring är det vanligt och naturligt med mardrömmar. Om du har upplevt en traumatisk händelse och får mardrömmar kan du behöva hjälp för att hantera dem.

Fembarnsmamman går i sömnen: ”Rädd att jag ska sätta mig i bilen”

Klardrömmar – lucida drömmar som kan styras

I klardrömmar, så kallade lucida drömmar, är du medveten om att du drömmer och kan ofta styra vad som ska hända. De är vanligast under REM-sömnen, när hjärnan är som mest aktiv, oftast framåt morgonen. Blir du jagad av en person med kniv kan du byta ut kniven mot en gurka, bredda dina vingar och flyga iväg. Kanske vill du landa på månen, eller på ett azurblått hav guppandes på en badring. En svettig mardröm kan alltså förvandlas till en underhållande spelfilm.

– Många är intresserade av lucida drömmar och tillbringar mycket tid på att träna upp förmågan. Lucida drömmar är ofta positiva och folk verkar tycka att de gynnar deras mentala hälsa. Om det verkligen är så vet vi inte. Det finns också något som heter lucida mardrömmar: Du vet att du har en mardröm men kan inte göra någonting åt det. Det är som att vara fast i en skräckfilm utan att kunna pausa eller stoppa den.

Även om du kan styra vissa aspekter av drömmen så kan du inte kontrollera den helt, förklarar Katja Valli. Det är bland annat i stort sett omöjligt att kontrollera vad andra människor gör eller säger i drömmen.

– Om du ställer en fråga till någon så har du ingen aning om vad svaret blir, trots att det är din egen hjärna som har skapat karaktären. Våra drömkaraktärer verkar ha samma självständighet som människor har i det vakna livet. Det är ganska roligt, tycker jag, att vi kan placera dem där men inte kontrollera dem.

Sömnen kan göra oss kreativa

”Svaret kom till mig i sömnen”, kan det heta, och tidigare studier har pekat på att drömmar kan göra oss mer kreativa. Men det är nog snarare själva sömnen som har en positiv inverkan på kreativiteten, menar Katja Valli.

– Drömmar kan ge oss kreativa lösningar, men det är väldigt ovanligt. Vad drömmar åtminstone inte gör är att lösa problem på det sätt vi gör under vakenhet. I drömmen kan vi inte lösa ett matematiskt problem eller ett problem som kräver insikt lika effektivt som under vakenhet. Däremot kan sömnen påverka vår problemlösningsförmåga och insikt.

Michael Mosley: ”Vi måste sluta vara besatta av sömn”

Det är ett stort mysterium

Medan Katja Valli och hennes forskarkollegor samlar in mer empiriska data som kan svara på frågan om varför vi drömmer, benar de också i ett av vetenskapens största mysterier: medvetandet.

En fråga som driver Katja Vallis forskning är hur hjärnan skapar våra upplevelser i första hand och bygger en sammanhängande bild av världen. Det kan inte studeras i vaket tillstånd eftersom vi alltid är medvetna under vakenhet.

– Under sömnen kan vi både drömma, ha drömlös sömn och vara icke-medvetande och det är en av anledningarna till att drömforskning har blivit alltmer populär de senaste tjugo åren inom neurovetenskapen. Man har förstått att drömmar kan ge oss svar som är svåra att få genom att studera en vaken hjärna. I takt med att neurovetenskapen går framåt finns det fler och fler studier som försöker använda drömmar för att modellera vårt medvetande, säger Katja Valli.

Foto: TT/Shutterstock, Högskolan i Skövde