Anders Hansen om hjärnans "förruttnelse" i skärmtidens era
Olika utgivare av lexikon och ordlistor brukar årligen lyfta fram nyord eller ord som sätter fingret på och beskriver samtiden väl. Oxford English Dictionary är det största av de engelska lexikonen och ges ut av Oxford University Press.
I år utnämndes ”brain rot” till årets ord av de Oxford-språkkunniga. Detta efter en allmän omröstning där 37 000 människor deltog, diskussioner med allmänhet och språkexperter samt olika språkdata, enligt ett pressmeddelande.
Brain rot betyder ungefär ”hjärnröta” om man direktöversätter det. Enligt Oxford University Press beskriver ordet en ”förmodad försämring av en persons mentala och intellektuella tillstånd”. De beskriver det vidare som ett eventuellt mentalt och intellektuellt förfall ”som ett resultat av att ha överkonsumerat lättsamt material (numera främst digitalt innehåll) som anses trivialt eller outmanande”.
"Brain rot" är en metafor
Anders Hansen, psykiatriker, förklarar att uttrycket ”brain rot” naturligtvis ska tas metaforiskt.
Nya vanor på 21 dagar!
Vill du komma in i bra kost- och träningsvanor? Ge det 21 dagar! Anta vår roliga utmaning så ses vi 27 januari.
Läs mer och anmäl dig här!– Det är ju inte så att något i hjärnan ruttnar för att vi spenderar så mycket tid online. Jag ser det som ett, om än drastiskt, sätt att metaforiskt beskriva att vår koncentrationsförmåga sjunker, säger han.
Enligt Anders Hansen har forskare mätt människors koncentration genom att klocka hur ofta de hoppar mellan olika uppgifter på jobbet. År 2004 sysslade de i genomsnitt med en uppgift i 150 sekunder innan de hoppade till nästa. År 2022 hade det sjunkit till 47 sekunder.
– Vad som gör siffrorna intressanta är att de mätts i verkliga arbetssituationer, inte i konstruerade experiment i laboratorium, säger Anders Hansen och fortsätter:
– Jag tror personligen inte att det sker några bestående skador i hjärnan eller på våra kognitiva förmågor av att spendera så mycket tid online, när vi skär ned återhämtas vår koncentration. Men att skära ned kommer bli än svårare när vi snart översköljs av AI-producerat material så skräddarsytt för oss att vi kommer uppleva det som att det kommer från någon som känner vårt innersta.
Självmedvetenhet hos yngre
Oxford-experterna fångade upp begreppet eftersom det i år blivit alltmer framträdande som en term för att beskriva oron över vilken effekt skärmtid samt en överkonsumtion av lågkvalitativt material på sociala medier kan ha på oss som individer och på samhället. Användningen av ordet ökade med 230 procent mellan 2023 och 2024, enligt universitetet.
Men det är faktiskt så att begreppet dokumenterats redan 1854. Då använde sig författaren David Henry Thoreaus av det i boken ”Walden” för att kritisera det moderna samhällets framväxt. Han önskade att England skulle lägga lika mycket kraft på att bota ”hjärnröta” som på att motverka ”potatisröta”.
I dag är det ett tydligt exempel på ord som främst använts i digitala sammanhang, och sedan tar sig ut i ”det verkliga livet”, skriver Oxford University Press.
– Jag tycker att det är fascinerande att termen har anammats av yngre generationer, de grupper som till stor del är ansvariga för användningen och skapandet av det digitala innehåll som termen refererar till. Dessa grupper har förstärkt uttrycket genom sociala mediekanaler, själva platsen som sägs orsaka ”hjärnröta”. Det visar en lite fräck självmedvetenhet hos de yngre generationerna om de skadliga effekterna av sociala medier som de har ärvt, säger Casper Grathwohl, ordförande vid Oxford Languages, i pressmeddelandet.
– "Hjärnröta" pekar på en av de upplevda farorna med det virtuella livet, och hur vi använder vår fritid. Det känns som ett rättmätigt nästa kapitel i kultursamtalet om mänsklighet och teknik. Det är inte förvånande att så många väljer att anamma termen och godkände den som vårt val i år, avslutar Casper Grathwohl.
Foto: Shutterstock/TT