Plast och mikroplast – experten om de dolda riskerna i vår vardag
Mmm, det ska bli gott med tårta, tänker du när du vispar grädde i den där färgglada gamla plastbyttan som du haft i en evighet. Men vänta nu… var det här riktigt bra?
Att plast inte är supernyttigt varken för hälsan eller miljön – det vet vi. Ändå är våra hem och arbetsplatser fulla av plastprodukter som tids nog bildar små, små partiklar som finns i princip överallt runt omkring oss. Enligt Världsnaturfonden, WWF, beräknas plastkonsumtionen dubbleras från dagens omkring 300 miljoner ton till hisnande 600 miljoner ton år 2040.
– Vi har små plastpartiklar, mikroplaster, överallt omkring oss. Eftersom de finns i luften och vattnet hittar vi dem även i våra kroppar. Vi vet egentligen väldigt lite om hur mikroplasten påverkar oss, men det pågår mycket forskning just nu, så om några år vet vi nog mer, säger Hanna Karlsson, docent i toxikologi vid Karolinska institutet, som forskar om partiklar och mikroplaster.
Plast blir mikroplast vid slitage – som virvlar runt hemma
Plasten slog igenom stort i våra liv på 50-talet och sågs som framtidens material, men redan 1908 tog Leo Backeland fram den första syntetiska plasten, bakelit. Plast består av molekyler som kallas polymerer som i princip alltid kommer från råolja. Dessutom finns oftast en mängd olika tillsatsämnen och kemikalier som ger plasten olika egenskaper. Som exempelvis mjuk, flamsäker, hållfast eller bakteriedödande. Men hur kommer mikroplasterna ut i luften och vattnet?
– Det är genom någon form av slitage. I utomhusluften bland annat via däckslitage och från konstgräsplaner. När plastprylarna fragmenteras virvlar de runt i luften. Inomhus är många material syntetiska textilier som egentligen är plastmaterial. Det virvlar runt damm med partiklar från soffor och syntetkläder. Och våra kök är fulla av hushållsartiklar av plast. Det har visat sig att det finns mer mikroplaster i flaskvatten än i kranvatten, och studier visar att det kan lossna partiklar från plastprylar när vi öppnar förpackningar och korkar från plastflaskor.
Det här är mikroplast
Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment som är upp till fem millimeter. Det kan vara tillverkat som mikroplast, eller bildas vid slitage eller nedbrytning av plast. Nedskräpning av plast är en stor källa till partiklarna, och bara i våra hav flyter det runt mer än 150 miljoner ton plast. Det finns fortfarande stora kunskapsluckor om hur människor och miljön påverkas av mikroplast. Det är därför viktigt med ytterligare studier för att fastställa de långsiktiga effekterna.
Källa: Naturvårdsverket
Hur farligt är plast för hälsan?
– Det forskas som sagt mycket på detta nu. I en studie har man exempelvis hittat mikroplast i plack i blodkärlen hos människor, och det visade sig att ju mer mikroplast som fanns i kärlen, desto högre risk att drabbas av stroke. Det verkade alltså finnas ett samband, men man kan inte veta om det var mikroplasterna som medförde ökad risk för stroke. Det behövs mer forskning för att kunna säga säkert. Vad vi vet är att plastpartiklar är beständiga och det känns inte bra att ha dem vare sig i kroppen eller i miljön.
En av svårigheterna med att avgöra hur farligt plast är för oss är de olika tillsatserna och kemikalierna som alltid finns i plast för att ge den sina olika egenskaper.
– Förut användes ftalater i stor utsträckning som mjukgörare i plaster som till exempel användes inom vården. Efter ett tag hårdnar plasten, vilket betyder att ftalater har läckt ut. De här kemikalierna kan komma in i kroppen. Ftalater är ett hormonstörande ämne som har visat sig påverka vår fortplantningsförmåga. Men vissa ftalater är i dag förbjudna i varor i EU.
Hälsofördelar med plast inom vården och mathantering
Det finns alltså anledning att vara orolig. Samtidigt, menar Hanna, är det inte bara dåligt med plast – det finns även hälsofördelar. Plastförpackningar har gjort vår mat säkrare och mer hållbar. Plast kan steriliseras, smältas och formas till vad som helst och är därför väldigt användbart inom sjukvården.
– Jag tycker inte att vi ska vara alltför rädda för plast. Men vissa åtgärder är ändå bra att göra. Du kan dra ner på diverse hushållsredskap av plast, fundera på om du behöver mikra din mat i plastförpackningar. Rensa ut gamla och slitna plastprodukter och låt inte barnen leka med gamla plastleksaker du själv hade när du var liten.
– Tittar vi på prognosen för plastanvändningen i världen så förstår vi att det inte är hållbart. Plast är en oljeprodukt, en fossil produkt, och vi vill gå mot mer fossilfritt. Då behöver vi göra något åt vår livsstil.
5 plastsmarta tips
Vad ska vi då tänka på när det gäller plast? Hanna Karlsson ger sina bästa råd.
- Undvik produkter från utomeuropeiska länder. I EU har vi vissa regler för bland annat ftalater och polykarbonatplast. Beställer du plastprodukter från utomeuropeiska länder så kan du inte vara säker på att produkterna uppfyller EU-reglerna.
- Var försiktig med hudvård och kosmetika. Sedan 2018 är det förbjudet att sälja kosmetiska produkter i Sverige som innehåller mikroplast. Men i produkter, kanske främst från Kina, är inte innehållet lika reglerat. Här varnar Hanna lite extra för att många ungdomar som tittar på TikTok beställer smink och hudvård på nätet där innehållet kan vara lite oklart.
- Rensa i köket. Passa på att rensa bort så mycket du tycker är rimligt av dina hushållsprodukter av plast, som slevar, byttor, teflonstekpannor med mera.
- Undvik gammal plast. Med äldre plast är det ofta större risk att den släpper ifrån sig mer partiklar. Är den riktigt gammal kan den även innehålla ämnen som i dag inte är godkända – det kan till exempel gälla dina gamla leksaker.
- Tänk på matförvaring och vad du mikrar. Använd bara plastmaterial som är säkra att använda till mat (som till exempel har ”glas och gaffel”-symbolen) och mikra bara mat i plastlådor som är märkta med symbolen för mikrovågsugn.
Foto: Shutterstock/TT