Studie: Vissa med högt blodtryck kan botas med enkelt ingrepp

Efter reklamen: 5 sätt att sänka blodtrycket utan medicin

Omkring två miljoner svenskar lever med hypertoni, högt blodtryck. Bland det bästa vi kan göra för hälsan är att hålla blodtrycket på en normal nivå. Högt blodtryck är nämligen den största riskfaktorn för exempelvis hjärt-kärlsjukdom och för tidig död.

Då man inte alltid känner sig sjuk av ett högt blodtryck är det viktigt att kontrollera det regelbundet. En del kan känna av huvudvärk och synpåverkan, men det är vanligare att inte känna något alls. Har man fått medicin utskrivet är den viktig att ta, ofta livslångt, även om man inte känner av dess effekter.

– Det räddar liv att hålla koll på blodtrycket och att ta medicinen som ordinerats, har Johan Sundström, kardiolog och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet, tidigare sagt till MåBra.

Drabbades trots nyttig kost och träning

Stina fick högt blodtryck som 44-åring: ”Man känner sig inte sjuk”

Högt blodtryck kan ha olika orsaker

Det finns flera orsaker till ett för högt blodtryck, bland annat stiger det naturligt med åldern. Det beror på att blodkärlen blir stelare och att det blir svårare för blodet att passera igenom. Ofta har ärftlighet stor inverkan och flera riskfaktorer samspelar. Några exempel på riskfaktorer kan vara övervikt, stress och hög alkoholkonsumtion.

En annan, ofta underdiagnostiserad orsak, till högt blodtryck kan vara primär aldosteronism, skriver läkare i Läkartidningen. Tillståndet skulle kunna ligga bakom 5–13 procent av fallen av högt blodtryck.

Vid primär aldosteronism överproducerar godartade tumörer i en eller båda binjurarna hormonet aldosteron som är blodtryckshöjande. Binjurarna är två körtlar precis ovanför njurarna som producerar livsviktiga hormoner, varav många inblandade i kroppens reaktioner på stress, som aldosteron.

"Kan vara lurigt att märka förändringen"

När din trötthet inte är normal – varningstecken att ta på allvar

Ny behandling av primär aldosteronism testas i studie

Brittiska forskare redovisar nu lovande resultat gällande en enklare behandling av primär aldosteronism i en mindre pilotstudie i tidskriften The Lancet, vilket Dagens Medicin var först att rapportera om.

I dag är tillståndet botbart med kirurgi, om bara ena binjuren är drabbad. Problemet är dock att metoden för kartläggning av vilken binjure som är drabbad är krånglig och har långa väntetider. Är båda binjurarna drabbade finns bara läkemedelsbehandling att tillgå.

Det forskarna gjort är att de testat att behandla vänstersidig primär aldosteronism med en ny metod som kallas Eus-RFA (endoscopic ultrasound-guided trans-gastric radiofrequency ablation). Förenklat innebär det här att forskarna ”bränt” bort de godartade tumörerna i binjuren under vägledning av en endoskopkarmera försedd med ultraljud som förts ner i magsäcken.

Forskarna konstaterar i studien att metoden var säker. 21 av totalt 28 patienter fick en helt eller delvis normaliserad produktion av aldosteron efter sex månader. Fyra patienter kunde sluta ta blodtrycksmedicin och fyra kunde minska sin medicinering.

Nackdelen med metoden är att den av anatomiska skäl bara går att utföra på vänster binjure. Man skulle dock kunna lösa det relativt enkelt framöver genom att verktyget som bränner i stället sticks in via huden och inte utgår från magen.

Doktorns egna hälsoguide

Här är våra två största hälsoproblem – enligt läkaren

Enklare bot för patienten som slipper sjukhusinläggning

Forskarna har nu gått vidare med en uppföljande studie där patienter med både vänster- och högersidig primär aldosteronism ska lottas till kirurgi eller den nya metoden (och då antingen bränna bort tumörerna via magsäcken eller huden).

Oskar Ragnarsson, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent i endokrinologi vid Göteborgs universitet säger till Dagens Medicin att han tycker resultaten är spännande och kan öppna upp för att patienter kan få enklare bot för primär aldosteronism.

– Visserligen är resultaten inte lika bra som för kirurgi. Men den nya behandlingen är mycket enklare och patienterna behöver inte läggas in på sjukhus. Ger den inte resultat kan du alltid göra om den eller i slutändan operera, säger Oskar Ragnarsson, till Dagens Medicin.

Foto: Shutterstock/TT