Matilda Heindow: Psykisk ohälsa ses ofta som en personlig brist

Från att ha varit ett ”enkelt” barn, som var nöjd och trivdes i sitt eget sällskap förändrades allt när Matilda började skolan. I det sociala samspelet märkte hon att hon var annorlunda och inte riktigt kunde relatera till de andra barnen. Hon var inte blyg, men inom henne rev ångesten och ängsligheten. Dessutom hade hon odiagnostiserad dyskalkyli och adhd.

– Det gjorde ju mycket dåligt för mitt självförtroende. Jag tyckte att jag var dum som inte fattade. Men lärarna förstod ju inte heller, sammanfattar Matilda sina första skolår.

Diagnosticerades som bipolär med GAD och panikångest

I tidiga tonåren insåg både Matilda och hennes föräldrar att ångesten var utöver det vanliga och hon fick träffa en psykolog. Det drog igång en flera år lång, massiv utredning som slutade med att hon diagnosticerades som bipolär med generaliserad ångest och panikångest. I gymnasiet drabbades hon dessutom av svår social fobi, vilket gjorde livet ännu jobbigare.

– Med social fobi krymper livet så mycket. Man undviker så mycket man är rädd för. Så livet kändes litet och hopplöst med allting som försiggick i mitt huvud.

Svårbehandlad

Helena af Sandeberg har GAD: Så lindrar hon sin oro

Att hon hade fått namn på sin psykiska problematik gjorde inte att hon kände sig mindre ”fel”. De många diagnoserna gjorde henne dessutom ”svårbehandlad”.

Det har varit en lång och krokig resa, men som tur är har vården trots den komplexa problematiken lyckats lägga pusslet på ett bra sätt och idag mår Matilda oändligt mycket bättre.

– Jag har fått så mycket hjälp av vården och haft mycket tur i vården. Jag har många vänner som känner att de inte har fått den hjälp de behöver, men jag har nästan bara positiva erfarenheter, vilket jag är väldigt ­tacksam för.

Verktygslådan

Alla år i terapi har försett henne med en verktygslåda som gör att hon nu kan balansera sitt mående på egen hand. I skrivande stund behöver hon inte ens någon medicin, för hon har lärt sig att både arbeta förebyggande och att känna igen sina triggers och varningsflaggor. Hon vet vilka verktyg hon behöver plocka fram beroende på var det krackelerar.

– Det var ju målet med all terapi. Att man när man har gått igenom allt det tuffa och jobbat på att läka – då kommer man till en plats där man bara kan leva. Och det är där jag är nu.

Guide som sänker tröskeln till att söka hjälp.

Guide: Så hittar du en terapeut – och så mycket kostar det

– Det gäller att prova allt. Och det var det jag gjorde. När jag fick de här diagnoserna var jag besatt av att hitta ett sätt att bli botad. Men sen kom jag ganska snabbt fram till att jag kommer nog aldrig bli 100 procent botad. Men jag kan vara nöjd med att må 25, 30, 50 procent bättre. Det är ju en stor skillnad för mig. Läkningsresan behöver inte vara helt perfekt. Man kan ta små steg varje dag – som tillsammans gör en stor skillnad.

Stor på Instagram

Idag har Matilda dessutom gjort ­verk­tygslådan till sin karriär. På Instagramkontot crazyheadcomics har hon över en halv miljon följare. Där sätter hon inte bara ord, utan även bilder på sina ­lärdomar och hur man gör för att tillämpa dem i ett vanligt, stökigt liv. Hon förklarar, normaliserar, avdramatiserar, peppar, tipsar och håller i handen. Och nu har alla dessa verktyg även samlats i boken Konsten att må bättre.

– Vart du än är i din resa, oavsett ålder och hur ditt liv ser ut, så tror jag verkligen att det finns något för alla i boken. Man kan plocka de bitar man behöver och lägga undan det man inte behöver för nu.

Efter reklamen: 6 olika varianter av depression – så skiljer de sig åt

TEDx-talk

Sommaren 2021 höll Matilda ett TEDx-talk om sin historia. Ett stort steg utanför hennes comfort zone och något hon är otroligt stolt över idag.

Där berättar hon bland annat om händelserna som gjorde att hon beslutade sig för att ta steget från att förtvivlat försöka passa in i samhällets fyrkantiga mall till att omfamna och bli en ambassadör för allt som gjorde henne annorlunda.

– I början ville jag vara anonym, så jag sa inte till någon att jag gjorde det här kontot. Men alla som kände mig hittade det till slut, eftersom Instagram föreslår konton baserad på vilka konton man redan följer, skrattar Matilda.

– Min mantel var liksom bortblåst och nu visste alla om det. Så då kände jag att nu måste jag bara äga det här. Och det gick ju jättebra till slut.

Ända sedan hon kunde hålla i en penna har konsten och skapandet varit hennes viktigaste ventil. Och just det faktum att hon uttrycker sig genom teckningar tror hon har varit en viktig faktor för hennes framgång.

– Jag tror att det ligger mycket kraft i det, att det är enklare för andra att ta in om det kommer med en teckning. Jag tycker att det är jätteviktigt och jätteroligt att fundera på hur kan jag få det här riktigt komplicerade psykologiska begreppet att vara lättförståeligt för vem som helst. Det är det jag vill mest med mitt konto. Att det ska vara lättillgängligt för alla att lära sig mer om psykisk ohälsa och hur man på ett lättare sätt kan implementera svåra koncept i sitt liv.

För trots att hon själv till slut hittat sin verktygslåda, ser hon många brister i resurserna inom området, i ett samhälle där psykisk ohälsa ofta ses som en personlig brist istället för en sjukdom. Där man ska hålla ihop, för ”så känner alla”. Men är inte just det ett tecken om något på att det finns en brist i systemet? undrar Matilda.

Mer utbildning om psykisk hälsa och ohälsa i skolan

Givet Matildas upplevelser under skoltiden önskar hon främst fler insatser redan här. Mindre klasser och fler skolkuratorer, men också en större satsning på lärarna och att ge dem rätt verktyg.

– Jag har så mycket respekt för lärare och allt ansvar de har, men det är många lärare som inte har förstått mig och mina problem. Det är ju ändå ganska vanliga diagnoser idag. Då är det jätteviktigt för lärare att de ska veta hur man bemöter de här barnen och vad de kan göra för att vara ett stöd.

BUP-krisen: Barn och unga får inte hjälp i tid

Hon önskar också mer utbildning om psykisk hälsa och ohälsa i skolan, med framför allt mer fokus på stresshantering, hur man ska tampas med sina egna känslor och vad man kan göra för att få hjälp. Och sist men absolut inte minst att man lägger mer pengar på vården, inte drar bort pengar.

– Den mentala ohälsan bara ökar och ökar så uppenbarligen så gör vi ju någonting fel.

Foto och illustrationer: Matilda Heindow