Det är aldrig för sent att börja – Annika blev styrkelyftare efter 50
– Viktigast är att hitta en träningsform som du gillar, säger Lars Larsson, professor i basal och klinisk muskelbiologi.
Annika Eriksson, 55, gillar inte att stå i centrum och trodde inte att gymmet var något för henne. Efter 50 gav hon ändå styrketräningen en chans – nu tävlar hon i styrkelyft och har vuxit flera centimeter av sina framgångar.
– Framför allt vill jag vara stark och orka leka med barnbarnen, säger hon.
När Annikas tre barn blivit stora och tiden fanns att ta hand om sig själv övertalades hon att testa den nya träningsformen crossfit. En crossfit-box hade öppnat i hemstaden Piteå och tillsammans med maken Mats, 59, tog hon steget in i styrketräningens värld.
– Det kändes skrämmande men visade sig vara jätteroligt, säger Annika, som fick lära sig rätt teknik för de klassiska styrkelyften bänkpress, knäböj och marklyft.
Annika Eriksson
Ålder: 55 år.
Bor: Piteå.
Gör: Förskollärare.
Familj: Maken Mats Eriksson, 59 och tre utflyttade barn.
Aktuell som: Styrkelyftare efter 50. Har som bäst tagit guld i en tävling där hon lyfte 120 kilo i benböj, 65 kilo i bänkpress och 142,5 kilo i marklyft.
Tränar: Tre 2-timmarspass i veckan på gymmet, promenader fem dagar i veckan.
Bildade träningsgruppen Strong Ladies
I boxen lärde hon sig inte bara rätt teknik för basövningarna, hon lärde också känna nya vänner. Tillsammans med tre kvinnor i samma ålder bildade de träningsgruppen Strong Ladies. De tog hjälp av en personlig tränare som själv framgångsrikt tävlat i styrkelyft. Det var också hon som peppade tjejerna att börja tävla.
– Men jag var tveksam till en början. Att träna var en sak, men att tävla? Jag gillar som sagt inte att stå i centrum.
Blev snabbt stark
Annika berättar att en av tjejerna i Strong Ladies gick i bräschen. Hon gick med i en atletklubb och började träna seriöst för tävling. För att tävla i styrkelyft krävs medlemskap i en atletklubb.
– Jag gjorde ett studiebesök i atletklubbens gym och mina farhågor besannades. Där fanns många stora, muskulösa män som vrålade och kastade vikter i golvet. Men där fanns också en välkomnande och peppande anda och det slutade med att jag också började träna där.
Annika kände sig välkomnad från första stund och hon hade redan gjort stora framsteg i sin träning. Flera personer hade sagt att hon borde börja tävla.
– Jag har de rätta förutsättningarna då jag bara är 160 centimeter och inte har så långa ben. Jag märkte själv att jag fort blev stark i exempelvis marklyft.
När Annika till slut bestämde sig för att delta i en tävling var hon väldigt nervös.
– Jag minns att jag bara skakade, men så fort tävlingen kom i gång och jag hade klarat mitt första lyft kändes det bra. Alla runtom kring en klappar och hejar och man blir lite rusig av stämningen.
Kroppen mår bra av träning
Den första tävlingen gav mersmak och Annika har satt högre och högre mål.
– När jag kan lasta på mer vikter på skivstången blir jag peppad att fortsätta. Det är ett kvitto på att det går att bli starkare även i min ålder – och kroppen mår så bra av träning. Nu kan jag inte vara utan den.
Annika vill gärna inspirera andra kvinnor i hennes ålder att börja lyfta tungt.
– Att träna styrketräning är jättebra för oss som är lite äldre, jag tycker att fler borde våga lyfta skivstänger. Bara man ser till att få hjälp med rätt teknik så är det inte farligt! Även om det är kul att träna med kompisar så har jag inte längre några problem med att gå till gymmet helt själv.
En stor fördel med träningen är att Annika lärt känna sin kropp och att lyssna på den, något hon tycker har varit värdefullt genom klimakteriet.
Annika jobbar som förskollärare och säger att det är ett ganska krävande jobb, som hon vill orka med i många år till.
– Jag vill också klara av att krypa på golvet med mina barnbarn och inte riskera att bryta lårbenshalsen som min mamma gjorde. Jag vill ha ett bra liv även när jag blir 70 och 80 år!
Experten: "Styrketräning är en bra träningsform för äldre"
Med åren försämras muskelcellernas funktioner, men den goda nyheten är att även de tröttaste musklerna går att väcka till liv och börja prestera bättre. Hälsofördelarna och välmående kommer på köpet.
– Musklerna är viktiga för allt ifrån värmereglering till ämnesomsättning och ger ett skydd för skelett och inre organ. Interaktionen mellan muskler, hjärna och olika inre organ är oerhört mycket mer komplicerad än vad vi känt till tidigare, säger Lars Larsson, professor i basal och klinisk muskelbiologi vid Karolinska institutet.
Muskelmassan minskar med åren
Muskelstyrkan är som störst i 20–30-årsåldern, men hos de flesta fysiskt aktiva människor är musklerna ganska oförändrade upp till 50–60-årsåldern. Därefter minskar muskelstyrkan, men det kan bromsas med träning.
– Att den åldrande muskeln blir svagare beror på att en lång rad funktioner i muskelcellen och i dess omgivning fungerar allt sämre. I muskelcellen sker förändringar som påverkar aktivering av kontrationsmekanismer samtidigt som nervceller som aktiverar muskeln förändras och förloras, vilket bidrar till förlust av muskelmassa. Även om muskelmassan minskar så går den att påverka genom träning och de relativa förbättringarna i styrka är jämförbar med vad man ser hos unga.
I ett första skede förbättras överföringen av nervimpulser till musklerna. Därefter ökar muskelcellerna sin volym och man kan få en ökning av muskelmassan.
– Även om du inte kommer att se ut som en bodybuilder så får du muskelstyrka som är viktig för att klara av dagliga aktiviteter genom hela livet. Fallolyckor i hög ålder är en vanlig dödsorsak och det beror inte på att reaktionsförmågan är långsam, utan på att musklerna inte är tillräckligt snabba och starka för att parera ett hotande fall när man exempelvis halkar.
Är det någon speciell träningsform som är att föredra när vi blir äldre?
– Styrketräning är bra. Viktigast är att hitta en träningsform som du gillar, men tänk på att vi lättare skadar oss med åren. Om ni vill boxas kan ni välja att boxa på en boxsäck i stället för att slå på varandra. Innebandy är en sport där det blir mycket skador, medan simning är exempel på en idrott som är skonsam. Tänk också på att vi behöver längre återhämtning mellan träningspassen när vi blir äldre. Hur mycket vi kan träna är individuellt, men att köra flera träningspass om dagen fem dagar i veckan är inte att rekommendera.
Lars Larsson säger att det ligger en hel del i uttrycket att snabba grabbar och tjejer blir sega gubbar och gummor.
– Vi kanske inte springer snabbare med åren, men vi kan träna oss att bli uthålligare och starkare.
Muskler viktigt för att hålla oss friska
Muskler behöver vara verksamma för att hålla sig i gott skick. Det är viktigt både för att vi ska hålla oss friska och minst lika viktigt när vi blir sjuka.
– En längre tids sängliggande orsakad av sjukdom har starkt negativa effekter på muskulaturen speciellt hos äldre och dålig initial muskelfunktion. God muskelfunktion hos äldre ger bättre förutsättningar till återhämtning efter tillfrisknande. Detta blir mycket påtagligt hos de som kräver intensivvård med långvarig respiratorbehandling som under covid-19-pandemin.
Hög ålder och förlust av muskelmassa är även de faktorer vilka har starkast negativ effekt på överlevnad hos kritiskt sjuka intensivvårdspatienter.
– Många patienter får en kraftigt nedsatt livskvalitet efter att ha fått intensivvårdsbehandling och det beror framför allt på nedsatt muskelfunktion. Vår forskning visar att även passiv mekanisk stimulering av musklerna, det vill säga sjukgymnastik, motverkar muskelförtvining hos dessa intensivvårdspatienter, säger Lars Larsson.
Foto: Sandys portfolio/Sandy Nilsson, privat, TT/Shutterstock