Fråga psykologen Fråga läkaren Fråga KBT-terapeuten Fråga relationsexperten Fråga träningsexperten

Varför blir jag så kissnödig efter träning?

30 nov, 2024
Kvinna som håller sig för skrevet av kissnödighet.
"Jill" upplever att hon alltid kissar extra mycket under träningsdagar, trots att hon inte dricker mer. Läkaren Gunilla Hasselgren ger råd.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons
Knipskola: Så hittar du rätt knip och därför ska du knipaBrand logo
Knipskola: Så hittar du rätt knip och därför ska du knipa

Fråga: När jag har tränat, exempelvis cyklat, gympat eller styrke­tränat, blir jag alltid så himla ­kissnödig resten av dagen. Det är ganska jobbigt då jag i princip så fort jag blivit klar på toaletten måste gå igen.

Jag har provat att inte dricka alls under ett träningspass bara för att se om det beror på att jag får i mig mer vätska under träning, men blir lika kissnödig ändå. Vad kan detta bero på och går det att göra någonting åt?

/Jill, 62

Hanna Brännlund

  • Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
  • Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Råd från en expert
Doktorn svarar

Läkaren Gunilla Hasselgren svarar: "Det kan vara så att du utvecklat en överaktiv blåsa"

Jag får inte riktigt ihop att det just skulle ha med träningen att göra. Kanske har problematiken i stället att göra med när på dagen du tränar och när under dagen du dricker mest? Eftersom du skriver att du blir kissnödig strax igen efter att du kissat kan det vara så att du utvecklat en så kallad nervös blåsa, överaktiv blåsa, och att du känner av den mer just på träningsdagarna.

Annons

Med nervös blåsa menas att sensorerna i urinblåsan sänder signaler om att den är full, trots att det inte är så mycket i den. Man vill kissa oftare. Normalt sett brukar vi behöva kissa 5–6 gånger per dag, och normalt behov av vätskeintag ligger kring 1,5 liter. Behovet är förstås något större om man tränar eller om det är varmt ute.

Det kan vara en god idé att göra en dagbok, i det här fallet fylla i en så kallad miktionslista. Miktion är ett finare ord för vattenkastning. Skriv under två dygn upp när du kissar och hur mycket. Du behöver alltså ett halvlitermått att kissa i för att kunna mäta.

Mät åtminstone en dag med och en utan träning för att se om det finns någon egentlig skillnad mellan dagarna. Kanske ser du själv ett mönster som förklarar varför du kissar oftare, alternativt är det inte så stor skillnad. Listan kan vara mycket klargörande.

Du skriver inte om du tar några läkemedel eller om du är frisk i övrigt. En del blodtrycksmediciner verkar ju vätskedrivande. Det verkar heller inte som om du har något läckage av urin, vilket inte är ovanligt om man har täta eller kraftiga trängningar.

Annons

Med åren kan vi också, även om du inte är gammal, få en sämre förmåga att koncentrera urinen nattetid. Det kan göra att vi får ett nytt mönster i våra vanor och går upp och kissar en eller två gånger per natt.

Det finns alltså fler saker som kan påverka våra vattenkastningsrutiner. Om du tycker att det är eller blir ett större problem med din urinblåsa kontaktar du vårdcentralen för en diskussion. Det är då mycket bra om du gjort mätningarna enligt ovan, och kan då få hjälp att tolka varför det ser ut som det gör.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, ST-läkare i allmänmedicin som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, driver Stockholm Parterapi.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: Shutterstock/TT

Annons