Effektiva metoden mot ångest och trauma: "Jag får ur mig känslorna"
Malin Granberg har levt med epilepsi sedan 10-årsåldern och efter flera svåra anfall började hon att må allt sämre. Hon isolerade sig och oron för att få nya anfall gav henne ångest.
– Det blev riktigt illa efter att jag rasade ihop i en grand mal i en foajé till ett äldreboende. Skräcken för att det skulle hända igen gjorde mig ängslig.
När det började rycka i ett finger eller i ansiktet blev hon rädd. Men det var först när hon var 17 år som hon förstod att hon led av panikångest.
– Jag läste en artikel och kände igen symtomen. Jag hade blandat ihop symtom på epilepsi med panikångesten och tillstånden triggade varandra. Vid sidan av detta har jag också levt med kroppsvärk i många år innan jag fick diagnosen Bechterews. Min psykiska ohälsa har gått hand i hand med de fysiska symtomen.
Kände effekt av målandet direkt
Bildterapi är en etablerad terapiform som Malin Granberg kom i kontakt med lite av en slump. Hon pluggade på Umeå universitet och hade en studiekamrat som skulle skriva en examensuppsats om bildterapi.
– Jag fick följa med för att testa terapiformen. Jag lät penseln och färgerna flöda och kände redan då att det var effektivt. Jag mår bra av bildterapi, när jag är kreativ får jag ur mig känslor som jag bär på inom mig.
Sedan dess har Malin använt sig av målandet som en terapiform på egen hand. Konstverken har blivit många genom åren och nyligen visade hon upp sina alster i utställningen ”Bildterapi”.
Malin Granberg
Ålder: 48
Yrke: Bibliotekarie.
Familj: Stefan, 46, och barnen Karl, 15, och Simon, 11. I familjen ingår också katten Molly.
Bor: I villa i Umeå.
Aktuell med: Lindrar sin ångest med bildterapi.
Ett sätt att bearbeta känslorna
Malins första tavla blev en stor, svart och trasslig knut, den illustrerar på ett tydligt sätt all frustration och ångest som hon bar på när målningen kom till.
– Att måla den var ett sätt att bearbeta de jobbiga känslor jag bar på just då. Knuten symboliserar smärta och känslan av ensamhet. Jag har alltid ett specifikt problem som jag försöker hantera med hjälp av färger och målardukar, säger Malin.
Hon är en kreativ person, jobbar som bibliotekarie och har alltid gillat att uttrycka sig i ord och bilder. Hemma i villan i Umeå har Malin ett eget pysselrum som också är hennes terapirum.
– Att måla för att bearbeta jobbiga saker är något helt annat än att måla tavlor för att de ska vara vackra att se på, säger Malin vars terapeutiska bilder ofta består av kollage med bilder och olika citat.
Vanlig teknik inom bildterapi
Hon berättar att det finns en teknik för bildterapi som går ut på att rita linjer över ett papper samtidigt som man tänker på det man vill bearbeta.
– Efter en minut går du över till att runda av alla hörn som bildats, och just detta moment känns både rogivande och tillfredsställande. Jag varierar olika sätt att uttrycka mig och har gjort min egen tolkning av bildterapi. Det viktiga är att den hjälper mig att hantera svåra saker. Ibland kan det vara kroppslig smärta och andra gånger bearbetar jag jobbiga drömmar som återkommer.
Malin säger att ångestproblematiken har blivit bättre genom åren och bildterapin gör det lättare att hantera svåra känslor. De tidiga målningarnas svärta har sakta men säkert bytts ut mot bilder som andas framtidstro och ljus.
I dag drömmer Malin om att kombinera utställningar med workshops där besökarna får testa att skapa på det här sättet.
– Det vore nog bra för alla att pröva att få ut känslor ur kroppen på något sätt. Kanske genom att måla och vara kreativ. För mig är det otroligt effektivt.
Experten: Effektivt mot allt från ångest till trauma och depression
Vi tänker, minns och drömmer i bilder. Att lyfta fram otydliga och dolda bilder inuti oss kan göra oss lugnare, stabilare och gladare.
I bildterapi används bilder som man själv får skapa vid terapitillfället med en utbildad bildterapeut. Denna terapeut har en särskild utbildning och kan också vara auktoriserad av Svenska riksförbundet för bildterapi.
Efter svåra händelser i livet kan det vara svårt att sätta ord på vad man varit med om.
– Genom att måla, forma lera eller göra kollage kan det vara lättare att närma sig svåra områden och locka fram saker ur det undermedvetna, säger Jane Hawes som är diplomerad bildterapeut och legitimerad psykoterapeut.
Bildterapi stärker mentaliseringsförmågan
Terapiformen passar alla som är öppna för den och Jane behandlar allt ifrån människor med ätstörningar, svår ångest och depressioner till patienter som lider av posttraumatiskt stressyndrom, förvärvad hjärnskada eller stress efter en svår medicinsk behandling.
Utformningen av terapin är individuell och är ett samarbete mellan terapeut och patient.
– Patienterna får måla helt fritt och efteråt pratar vi om bilden utan att bedöma den. Vi pratar om vilka känslor bilden väcker, hos den som målat och hos mig. Ibland kan vi gå vidare med att måla tillsammans på olika eller på samma papper. Dialogen kring målningen är ett viktigt moment, säger Jane och berättar att många som är deprimerade har förlorat mentaliseringsförmågan, det vill säga att förstå att alla inte tänker som jag själv.
– Den förmågan övas upp när vi pratar om bilden och vi berättar för varandra vilka känslor bilden framkallar. Det kan ofta bli helt andra upplevelser än patienten hade när den målade bilden. På det viset kan vi båda se saker från olika perspektiv.
Förbättrar processer i hjärnan
Jane Hawes säger att det inte finns några krav alls på att vara ”duktig” på att rita, målet är inte att skapa en ”fin” bild. Tvärtom så kan de som är konstutbildade ha svårare för att gå i bildterapi då de kopplar på hjärnan i stället för känslorna.
– Mina patienter får testa flera olika tekniker och de flesta hittar en favoritmetod för skapandet. Undersökningar med magnetröntgen har visat att bildterapin kan förbättra kommunikationen mellan våra båda hjärnhalvor. Den som jobbar med lera, små pennor och penslar och flödiga akvarellfärger växlar hela tiden mellan de båda hjärnhalvorna. Att göra kollage är exempelvis en mycket bra kognitiv koordinationsövning.