Byta psykolog? Så vet du om terapeuten inte är rätt för dig
Du går i terapi, men ska du vara ärlig så skaver det lite. Men varför? Är det personkemi eller är din psykolog eller terapeut inte tillräckligt bra på att bemöta ditt problem? Eller är det helt enkelt du som inte är helt införstådd med vad det faktiskt innebär att gå i terapi? Psykologen David Waskuri hjälper oss att reda ut.
Att hitta rätt terapeut kan vara lättare sagt än gjort. Först och främst ska man försöka hitta rätt i djungeln av terapiformer och titlar. Bara det kan vara en utmaning. För vad är det för skillnad på till exempel en KBT-terapeut, en psykoterapeut, en coach eller psykolog? (Här hittar du en guide där vi har försökt bena ut skillnaderna mellan olika yrkestitlar, vad du ska tänka på när du väljer och när de olika professionerna kan lämpa sig.)
Och vad är det för skillnad på de olika terapiformerna, till exempel KBT och psykodynamisk terapi? (Det har vi också försökt reda ut!).
David Waskuri är psykolog och psykoterapeut med lång erfarenhet. Han har även skrivit flera böcker på ämnet och vet vilka svårigheter man kan råka på.
– Gränslandet mellan coaching och terapi är inte så lätt att definiera. Men ett sätt är att tänka är att vid individuell terapi, då ska det finnas psykisk ohälsa som man behandlar i terapin. Till exempel ångest, stress eller depression. Vid coaching jobbar man mer med mål och förändringar och fokuset är inte psykisk ohälsa.
Vem som helst kan kalla sig terapeut
Viktigt att veta är också att terapeut inte är en skyddad titel, så David rekommenderar om framförallt om man söker för psykisk ohälsa välja en psykolog eller psykoterapeut, titlar som båda är legitimerade av Socialstyrelsen.
– Då vet man att det är personer som har gått en universitetsutbildning. De har lärt sig evidensbaserade metoder. Och man kan också vända sig någonstans om man skulle vilja klaga.
Läs på noga och försöka hitta någon som är nischad på du man söker hjälp för; en viss fobi, relationsproblem, stress eller så vidare, tipsar David Waskuri. Då ökar chanserna att du hamnar rätt från början. Det vill säga, om du vet vad det är som skaver, det är ingen självklarhet.
Hitta rätt terapeut – tips
Sen kommer nästa grej – det ska klicka med terapeuten. Ofta gör det det, men inte alltid. För vissa är det viktigt med kön eller en viss ålder för att man ska kunna vara bekväm med att öppna sig, för andra spelar det ingen roll.
– Viktigast av allt är att det känns bra att träffa personen. Att man inte känner sig dömd, att det finns en värme, en empati. Att man vill öppna upp för personen. Alltså att den bemöter en på ett bra sätt, bekräftar och validerar, säger David Waskuri.
Normalt att terapi känns svårt
Samtidigt är han noga med att poängtera att terapi också kan vara utmanande och för att komma framåt kan man bitvis behöva utsätta sig för riktigt jobbiga insikter.
– En bit in i terapin kan det komma tuffa delar, där man kanske inte alltid får höra det man vill höra, eller får utmaningar, som att ta upp jobbiga saker eller berätta om ett trauma. Men det ska vara på ett sätt som ändå känns bra. Där man förstår varför man gör det. Om man vill få hjälp kan man inte bara sitta och stryka medhårs.
– Ett annat exempel är om man jobbar med KBT och exponeringar. Om du har hissfobi och tycker att det är jättejobbigt att gå in i en hiss som en del i terapin, då är det extra viktigt att man har en terapeut som man litar på. Som är med och hjälper en längs vägen.
Ge det tid
Glappet mellan förväntningarna och det egna ansvaret är ett ganska vanligt problem. När det blir för jobbigt, eller om man inte ser resultat tillräckligt snabbt så letar man sig vidare.
– Många har orealistiska förväntningar på hur fort det ska gå. Eller på vem som ska göra jobbet och hur det ska gå till. Och det är ju generellt en fördom som många har med livet: ”Att må bra är att bara ha positiva känslor och tankar. Aldrig något negativt. Då är det bra och annars är det dåligt.” Men det är inte så och i terapi ser vi det som att en människa har fler negativa grundkänslor än positiva. Vi har negativa tankar som vi aldrig kommer att bli av med. Det är en del av att vara människa. Men vi försöker hitta mål och riktning för att kunna leva ett så bra liv som möjligt och acceptera de här tankarna och känslorna. Så om man går i terapi för att blir friad från det jobbiga och kanske då inte får det resultat som man vill, då kanske man klagar på att ”Det här var inte bra. Det här var inte det jag betalade för.”
För att undvika den här typen av kommunikationsglapp ska en proffsig terapeut sätta upp mål i början. ”Vad det är du vill att vi ska jobba med? Vad är det du söker hjälp för? Hur vet vi när vi har uppnått de här målen?” Så att man vet vart man är på väg och har någonting konkret som man ska uppnå, poängterar David Waskuri.
– Man får ha lite tålamod i terapi. Det tar ett antal gånger bara att komma in i saker, innan man börjar känna resultat. Döm inte ut det för tidigt. Psykoterapi bygger ju på evidensbaserade metoder. Det är anledningen till att det får bedrivas inom vården.
Vad är en dålig psykolog?
Men så ibland är det kanske ändå något som skaver, trots att du gjort noggrann research och är medveten om vilka utmaningar det ibland kan innebära att gå i terapi. Vad är en dålig psykolog, helt enkelt?
– Det är någon som dömer, som inte har tålamod, eller inte kan ta att klienten ger feedback. Eller kanske en psykolog som inte är så lyhörd och bara kör på med sina kunskaper och hypoteser och inte vill lyssna in.
Så dumpar du din psykolog
Och ibland är det helt enkelt så simpelt som att personkemin inte lirar. Känner man att man det inte känns helt 100 tycker David Waskuri att man först och främst ska testa att ge sin terapeut feedback för att se om man kan hitta en ny väg framåt tillsammans. Men känns det fortfarande inte bra ska man ta tjuren vid hornen och vara ärlig:
– En terapeut är ju människa, men också sin profession. I den ska man kunna ta att man säger ”Tack för våra samtal, men jag bestämde mig för att faktiskt prova med någon annan, för att se hur det känns.” Jag tror att det är svårt för många att göra det. Men man ska inte låta det styras av rädsla. Det man ska styras av är ju faktiskt att det ska bli bra, att man ska må bättre.
Kan terapeuten också avsluta samarbetet för att man känner att … nej, vi kommer ingenstans här. Du borde gå vidare?
– Ja, det kan faktiskt hända. Det kan vara olika anledningar. Till exempel att man från början trodde att det var visst problem man skulle jobba med. Och sen visade det sig att det var ett annat och man känner att man inte kan den problematiken tillräckligt bra, till exempel missbruk eller en ätstörning. Det jobbar ju inte alla med. Då skulle terapeuten kunna säga att ”Det är bättre att du träffar min kollega som är jättebra på det.” Det är också professionellt, att kunna erkänna när man inte kan ge det som blir bäst för klienten.