Klä dig rätt för vinterträning – och undvik klassiska misstagen

Efter reklamen: Löpskola med Joanna Swica: Så maxar du dina promenader

Egentligen innebär inte den kalla årstiden så stor skillnad för vad äventyraren Renata Chlumska gör utomhus. Hon paddlar, cyklar och vandrar året om. Däremot blir det inte lika många tältnätter under vintern som under sommarhalvåret. Men när det kommer till att klä sig rätt, har hon mer erfarenhet än de flesta från tuffa klimat och turer.

– Absolut grundläggande är att ha den klassiska lager-på-lager-principen. Inte bara ett underställ och en tjock jacka. När jag besteg Mount Everest hade jag sju lager kläder – men tre brukar man komma ganska långt med.

Bomull drar åt sig fukt

Renatha Chlumska är ett stort fan av ull och har det gärna i både underkläder, strumpor och behå.

– Jag använder gärna trosor i mjuk ull så att rumpan håller sig varm. Där har vi inte lika mycket cirkulation. Brösten är också ett sådant område, där funkar också ullunderkläder jättebra.

En fördel med underkläder i syntetmaterial är att de torkar väldigt snabbt. De kan också tvättas mer frekvent än ull som man behöver vara lite varsam med. Däremot bör man helt undvika bomull i alla lager eftersom det drar åt sig fukt och därmed bara blir blött och kallt.

Hur vältränad är du egentligen?

Klassiska övningen kan avslöja din kroppsliga ålder

När det kommer till strumpor använder Renata Chlumska alltid två par i ull – samtidigt. Även på sommaren.

– Alltid ett par tunnare och ett par tjockare. Med två par blir friktionen mellan fot och sko mindre och du undviker skoskav. Och se till att ha extra strumpor med dig så att du kan byta om de blir blöta!

Tänk lager på lager

Nästa lager efter underkläder är ett tajt underställ. I dag är många underställ i en blandning av ull och syntetmaterial för att kombinera värme och fukttransport. Ett underställ i syntet skjuter ut svetten från plagget, men värmer inte. Det betyder att om du rör på dig, blir svettig och sedan stannar för att grilla korv eller dricka en kopp kaffe, kommer du antagligen att bli kall.

– Ska man vara väldigt aktiv kanske man inte bör ta det tjockaste ullunderstället, utan ett tunnare. Sedan kan man också ha en ulltröja ovanpå, säger Renata Chlumska.

Efter underställ bör man ha ett värmande mellanlager, till exempel i fleece eller ull. Därefter ett yttre lager, ett skal, som skyddar mot väder och vind. Här finns det en uppsjö av olika materialsammansättningar och funktioner.

– En skaljacka kanske inte värmer mest, men den transporterar bort fukt och skyddar mot väta och vind. Det är också bra att ha med sig en tunn dunjacka som förstärkningsplagg. Du kan ha den antingen ovanpå skaljackan eller under. Den väger inget, tar lite plats och om du stannar och fikar kan du ta på den för att hålla värmen.

Undvik vanligt misstag

Renata Chlumska säger att hon ständigt justerar kläder, öppnar och stänger ventilationshål för att släppa ut kroppsvärmen och tar bort eller lägger till lager efter behov. På så vis kan hon undvika att fuktiga kläder kyler ner henne.

– Misstaget som många gör är att man byltar på sig alldeles för mycket. När man börjar röra på sig får man snabbt upp kroppsvärmen och då riskerar man att bli för svettig. Det ska vara lite småkyligt när man startar, man behöver inte vara så rädd för att frysa.

Till sist föredrar Renata buff eller pannband framför mössa, som hon ofta tycker blir för varmt även om hon föreslår att man kan ha en tunnare och en tjockare variant. Till händerna rekommenderar hon att ha ett par tunna fingervantar och ett par tjocka, kraftiga tumvantar.

Efter att ha varit i extrema förhållanden på sina expeditioner är hon extra känslig för att frysa om fingrarna och använder därför batteriuppvärmda vantar när det är riktigt kallt.

– De är ju dyrare, men mycket skönare och det är viktigt att man kan använda fingrarna. Man blir mycket gladare när man är varm om händerna, säger Renata Chlumska.

Funktionskläder i olika material

Elin Nilsson, försäljningschef i Sverige för Sports, Running & Training på XXL, förklarar vad olika material och plagg innehåller och hur de fungerar.

Ull

Mängden ull i ett plagg anges ofta i vikt per kvadratmeter och sträcker sig ungefär från 160 g/m2 till 400 g/m2. Om man ska åka skidor passar 80-200 g/m2 bra medan 250 g/m2 är väldigt varmt.

Dun

Passar bra som mellanlager under en skaljacka. Mängden dun anges ofta i duntäthet, så kallad fill power, där högre siffra innebär mer dun i plagget. För ett mellanlager eller en dunjacka som funkar under vår och höst passar en duntäthet på 750–800 fill power. Om du har dunjackan ytterst – tänk på att vind kan tränga igenom och dunet inte värmer om det blir blött.

Primaloft

Syntetiskt isoleringsmaterial som efterliknar äkta dun i fluffighet. Till skillnad från äkta dun värmer primaloft även om det blir fuktigt eller blött. Används ofta i jackor, skor och handskar och är i regel billigare än äkta dun.

Thinsulate

Ett annat syntetiskt isoleringsmaterial som är effektivt i delar som behöver vara rörliga, till exempel kring armbågar, i handskar och i skor. Fungerar bra även i kompakta, tunna lager. Görs av polyester eller en blandning av syntetiska material.

Thermolite

Ytterligare ett syntetiskt dun gjort av polyester. Värmer även om det blir fuktigt. Tar mer plats än thinsulate, men är fortfarande lätt och andas bättre än thinsulate.

Vattenpelare

En siffra som anger hur högt tryck av nederbörd ett plagg klarar. Att sitta på en blöt sadel eller att stå på knä i snön ökar trycket på plagget och kräver därför högre vattenpelare. En vattenpelare på 2000 mm innebär att plagget är vattenavvisande men för att ett plagg ska räknas som vattentätt bör det ha en pelare på minst 10 000 mm. Var uppmärksam på vad plagget lovar – vattenavvisande är inte samma som vattentät!

Goretex

Ett av de mer välkända membran som används i till exempel skalkläder, skor och vantar för att skydda mot väta. Har en vattenpelare på 28 000 mm samtidigt som materialet andas väldigt bra och är vindtätt.

DWR-impregnering

DWR står för Durable Water Repellency och är en impregneringsspray eller “inskjuten” tvätt i ett material, som ger en vattenavvisande effekt. Används ofta i skalkläder. Den slits dock med tiden, av tvätt och vid användning av ryggsäck och behöver därför bättras på med jämna mellanrum.

"Ger en enorm effekt"

PT:ns dagliga rutin – stärk hälsan på bara 3 minuter

Fleece

Hjälper till att transportera bort fukt och passar bra som mellanlager. Priset på olika fleeceplagg kan skilja väldigt mycket. Dels kan det ha att göra med kvaliteten på polyestern och dels med plaggets passform och eventuella finesser. Till exempel kan fickor i meshtyg fungera som ventilation. Även hur sömmar sitter kan påverka passform och komfort.

Softshell

Ett väldigt bra, syntetiskt material som dessutom andas. Passar perfekt för högintensiv träning och är stretchigt och bekvämt. Ett populärt ytterlager som då kan kombineras med något mer värmande under. Är vattentåligt men inte vattentätt.

Skaljacka

Finns ofta i 2, 2,5 eller i 3 lager. Om man ska vara väldigt aktiv är det viktigt att jackan andas och gärna har ventilationsöppningar. Beroende på vad du ska göra i jackan kan det vara bra att tänka på hur fickorna sitter. Om du ska vandra och ha en ryggsäck med midjebälte bör fickorna sitta högre upp på magen för att vara lättåtkomliga.

Sportbehå

Här gäller samma princip som för underställ, strumpor och trosor. En sportbehå i syntetmaterial transporterar bort svett och torkar snabbt – men om du stannar till riskerar du att bli kall. Ett vanligt misstag är att använda en med alldeles för lågt stöd. Tänk på att den ska sitta tajt och att du ska knäppa den på det yttersta spännet när den är ny. På så vis kan du knäppa den tajtare om den töjs. Tänk också på att du bör byta ut din sportbehå efter ungefär ett år.

Foto: Privat, XXL